WECKOSKRIFT FOR LAKARE OCH NATURFORSKARE * Andr ci B an det. Berdttetfe om det af Hans KofigL Maj:t ^ fdrdrdnade Publika Barnburds - Hufit hdr i Stockholm; deft borjan och fort gang de 6 for*, ft a arm; forfattad af JQHAN KRAAK* Det bar laiige varit tide Kongl. Collegii Medici och min aftundan, at en utforlig berattelfe om det Publika Barnbords - Hufet fkulle urgifvas, och dymedeUt fattas er mil for de ftridige oeh ofra ogrundade omdottten och rykten, ibm derma Inratrning hos Almanheten Varit underkaftad; men at fSrfkilt lara trycka en fadan Skriftj hade fina olagenheter, och at inforas i de AlmSnna Tidnhlgarnej dSrtil blefvc hon bade for vidloftig och> i hanfeende til viffa aninenj mindre paffande ; hvarfore d&rmed kommit at uprtcjutas, tils> uti den med inneva- rande ar borjade tfeckojkrift for Ldkare oth Na- turforfiare > nu lemnaa at denna Berattelfe et Rum, fom i alt affeende r fvarande mot be- ikaffenheten och Sndamalet af et flikt Arbete* Amnet medforer nodvSndigt, at fldane fa- ker mifte oforklidde omtalas, dem mlngen tor- de ^nfe fafom ftStande blygfamheten och win- dre paflande for 4k LSfare. Ddfe n^Stte for- A g^> mig, at jag icke Ir af famma tanMh Na~ turalia non funt turpia* Vid Skaparens verk lada inga fkamligheter, om icke af mennifkan* eget fel och fordarfvade begrep darom, hvars laftfulla befkafFenhet icke tipkommer af grun- dad och fornuftig kunfkap; men val af okuii- nigher , fom ar en moder til den fkadeliga och retande nyfikenheten, Skulle nagort mifstyc- ka, at, genom den uplyfning om mennifkeliga elandetj fom i denna och dylika Afhandlingar kan traffas, kfoina fin yrande Bildnings - krafc mera hammad, in upvakt, fkal det icke for- tryta mig (Jemfor Stockhohns+P often N= 10 1, d. 4 Maji I7gi0 Nagon vidloftighet kart vid denna Berlt- telfe icke forekommas, i hinfeende til viflk afvikningar, fom nodvandigt mafte goras, for; at kunna forena det praHfka med det hifto- rifka> hvarforutan ftorre delen Lafare formo- deligen fkulle finna Arbetet mindre gagnande* Jag fkal likval vara omtankt, at icke blifva trotfam med onodige och mindre betydelige reflexioner. Mycken modi har Adjunclen Hr* Dol. TRENDELENBURG redan befpart mig ge- nom fin vackra Afliandling i Om nttvarande Jtitt at Jkota Barnfdngs-hnftrur, inford i Forfta Ban* det af denna Weckofkrift p. 289* Til vinnande af redighet och ordning/ vil jag indela Arbetet i viflk , .> fom fkola af- handla foljande amnen: . Jt* Om dndamdlet af drt PM. dtcoiichetnent-Huftf. . 2. Om den ddr* B ) 3 ( ddrtil- anjl&gne fond. . 3. 0^ hire hushdlning. . 4, Om de fdrlvfte Qvinnors och fodde barns antal, lefvande och do- de. . 5* Om forlofsnings-fdttet ochjkotfettt wider forlofsn ingen. 4 d. Om fortofsningar* ties befiaffeiihet. . 7. Ow* Barnfdngs - jP>- ?rw. * $. Om df/Jftlltge andre fjukdomaf ho s modrarne 3 ^ Barnf tings- Febern* 9* O/z fe y/^.ff^ barnens fjukdomar* dndamalet of det PubL Accouchement* HufeL Detti inhSmtas baft af fjelfva ingreffefl til Mans Kongl. Maj:ts Nadtgfte Reglemente for Barnbords - Hus - Inrattningen har i Staden> gif- vet StockholtHs Slott den 20 Februar, hvareft orden i Nader fa lyda: Jtfed det Attouchemens - Hus t fom uti dennA Hufvud-Staden kommer at mrdttar f och under Colkgii Medici mfeende at forvaltaf (l), hat KongL Maj:t dtftillige fyfierhdl> hvilka fdrenadt ega en vidftrdkt nytta och topfylta KongL Majits oiijkan til det Almdnnaf bdtnad och formdn* Til den dndan vil KongL Maj:t Jirdtka Jtn utpgt ill fdljande otnftdndigheter och otnforger f neml: A 2 1:0 (i ) For den (kul heter det uti ig J. af fammo Kongl* Reglemente * C&lhgtnm bur Ivarje manad genom cA och icke tvingas at Idgga fojlret a lun > eller doda det famma, hvarigenom, 2:ne lif varda frdlfte: det ena, fom blijgden* och det andra> fom lagen up,' off ftotat. 3:0 At den Vettnjkap) fom erf or dr as vid larna-fdrlofsning, matte uti theorie och praxi blifva mera kumiig; Ldrlingar af bdgge konen undervifas, och fdkre Ammor for forndmare per- foner och klenare conftitutioner vara at tilgd och uti forvM* Hvad forfta och andra punften af deffe Hans Kongl. Maj:ts Nadige och nyttige fyfte- mal angar, fa hafva de vM varit minfta ofaker- heten om fitt vinnande i fa matto underkafta^ de, at man kke faknat barnafoderikor, i fyn- nerhet dem utom aktenikapet lagrade, fom fig af denna Imittning betjentj hvarigenom utaa tvifvel manga modrars och i fynnerhet barns - lif blifvit raddade, fa vida pa forlofsningen och barnfangcn kunnat ankomma; men hvad banien efter den tiden angar , fa far jag hSr anfora hvad KongL Collegium Medicum uti fin 'imderdaniga Relation oni Koppyrapnings och Ac- Accouchenvens-Hufen af d. 21 Septembr. til Hans Kongl. Maj:t i detta Imne underda-* nigft yttrar fig, neml: Uti Reghmentets jtfe $. har jEdurs- Kengk Maj:t tdkts ftrdcka Jin Nfidiga omforg til fada^ ne ohjekelige barn,, jom under mfidrarnes ufelhet Idtteligen kunde Jurgds och bortvrdkas. Colle* gium har vdl anlednhifr at prifa Hans ExcvlL Hr. Rihs-Rddet och Qfuer-Stdthallarms- in* m. fd vdl fom Frimurare-Barn Hus-Direffiionens iiitijka bitrdde til upfyllande af detta Ed. Kongl* Maj:ts hoga dndamdl, fd lungt Barnhus-Fondev-* ne ndgot under flod kunnat medgifua; dork dr vifti at Idngt jlere> dn de> fom vid berorde Barn- hus nt ail detaining kunnat antagas (2), behoft piiblikt underftod. O.njkeli'git vore ddrfore^ at tiigangar i Nader kunde beviijas til fddane barns rdddwng, ddfurdldrarne ej forma eller gitta forjci for Jin a barn, Ddforjt kunde man hoppas, at med jlccouchemens~Hi(s-Inrdttnmgar, barnamord ful- leligen fmlle Jorekommas ; ty om. modern kunnat gora fig hopp y at aldeles orogd blifva forlojf, fd har hon dock billig fmktan y at efterdt blifva uppuibarad och befudrad af det tilkomna foftvet. Den af Kongl, Collegium underdanigft abe- ropade Reglemcnrets :te . lyder fa har: Sd fnart barn fangs tidsn dr forlidwi och ut- Jtyttnmgen Jkal Jke, vil KongL Maj:t drag&for r A 3 * forg, (2) En fortekning p3 ontalet af de vkl ta-gne barn fkal inkomma uti 4;de J;en. S3 ) * c m forg, at fojlret under modrens ufelhet kke mfitte ut of eldnde for gas och bortvrdkas: Til hvilkvn dnda Kongl. Maj;t tdnher forft anmoda Frirnu- rare - Barnhufef ? at emottaga de fpdda barnen* cch d& de hinna til Jladigare fir och blifva til tipfoftran Jkickelige, anvifa dem til Stadens flora BarnhuS) fd at ifrdn deras forft a wtrdde utt verlden, til defs de kimna nyttjas til Piiblikens tjenft, Kongl. Maj:ts omhet dem m# oafbrutit ttfolja (3). I hSnfeende til modrarne , lyder 3. . af berorde R^glcment^ faluncU; Af dem, fom jig anmdla fordras inga bevif annat dn deras tflftdnd: Forbjiides ock at frdga after deras Jl$nd, Jldgt, wihorige eller Prdjle- levisy fom altfammcmf til ingen ting tjenar, of- ta med fvdrighet af den Jig anmdlande kunna och finnes uti Kongl. Tryckeriet, Hvad angar 3:dje punften af de Han* Kongl. Maj:ts anforde Nadige fyftemal med Barnbords-Hus-Inrattningcn, fa bar defs vin nandc varir ombyreligit; det beror ock myc- ket pa tilfillige omft^ndighcter: Salunda mafte et liter antal unga Medici, Chirurgi och Barn- rnorfke-Larlingar blifva i konften undervifade och ofvade vid denna Inrattning, nar ickc man- ga fran Lands-orterna til den iindan hitkomma, och tvartom, nar et {tqrre antal infinna fig, I hanfeende til de forftnamde, nemligen Medi- ci och Chirurgi j ryckes afven en mer eller mindre hag for Vetenfkapen verka likfom en periodi/k fkilnad, atminftone i det nitifka vin- Jaggandet om Jorde-konftens praftiflca inhanv tande genom flitig pfning, hvartil jag ej rak- nar den en manads upvaktning vid Accouche- men$-Hufet fafom tilrackeligj hvilken i fadan affigt ar antagen, Forfta aren af denna In- rattning var defle Herrars hag i fynnerhet verk- fam; fcdan tycktes den pa et ars tid nagot aftaga; men har ater uplifvats, {a at atflcillige det fift fqrflutne aret och nu, med mycken taflan och ofurtruten flit nyttjat det ypperliga tilflllet , at, jemte undervifningj pi Accouche- mens - Hufet fa tilrickelig qfning uti en for jnenfldigheten fa angelagen Vetenfkap, hvars A 4 in- inhSmtande, Itminftone hvad utofningen betr&ft far, utomlands ( ej uran anfenliga pennlngar kan fohallas, dem Svenfke Lakare, fom vclat bli fkickelige och anfedde Accoucheurer, varh nodfakade, at, med Fadernes-Landets fkada, ut> gifva i Frankrike och England, intil defs var Allernldigfte Konung GUSTAF III, genotn Barnbords-Hus -Inrattningen liar i Hufvudfta- den, ej allenait gjort dejTe omkoftningar one* dige, utan ock, for dem af fins trogne under- fatare^ fom vilja upoffVa fig til rnenfklighetens tjenft i de fven fa ommande, fom obehage.* liga hndelfer, da en fodande moders och def fofters lif Sro i fraga allernadigft upnat et tilfaiie at. vinna detta vigtiga andamal; et til- fallc fom torde ofvertr^ffa de utlandfke; dels, emedan hvar och en Vetenflcapens Ilikare har lean tiignare fa betjena fig daraf, an utomlands, livareft myckenheten af Elever ar et ftort hin-^ der, dels ock, emedan Kongl Cpllegium Me^ dicum hardndeii har infcendc pfver Accouche- jnens^- Inrartrungen och detta Undervifnings- Verkj hvauigenom F^dernes Landet ar fatt i iakerhet for den fara, at med fadane Accoa- cheurer blifva forfedt, fom, antingen af Lara^ renas eller fitt egit fel, utomlands inhamtat oriktige principer, de.m de, efter mycken och olyckelig arfarenhet i utofningen , ater maft$ lira fig at forgata och bortlagga, Hvad Barnmorfkc-LSrlingar angar, fa blef nagot bet^dande antal af dem fran orter* na s ) * ( m na hitfindt til undcrvifnings Miallande och of- ning vid Accoucherncns-Hufet, for an det Nya. och af Hans KongL Maj:t Nadigft ftadrotado Reglemente for Jorde - Gummorne af d. 14 Oil 1777 utfardades. Uti Nadig Skrifvelfe, fora atfoljer famma Reglemente , yttrar fig Hans Kongl. Maj:t til Sitt Collegium Medi* cum i Nader falunda: Det af Edtr anmdlte projeft for $orde~ Gummorne hafve Vi i Ndder ofverfedt och gil- lat,fdfdtt, fom hosgdende Afjkrift det utvi* Jar, och dr til Eder V&r Nddiga vilja och be-, jalning, at y om thes kungonwde genom tryc* ht f off en Jkyndefom forforg : dragandes Vi tit Var 6fver-Stdthdllare i Stockholm och Lands- hofdingarne i Orterne thet Nddiga fortroende* at the med bitrdde af Co?ififiorierne beforja, at ej alien ajl J^dre trogne \mfarfftt are i hcla Ri- ket njuta frugten af thetta Regkmente, utan och fit the fg angeldget vara l$ta , thet alia Stddtr och Svekriar, mdga igenom Edert foranftaltande blifva forfedde med vdl undervifte fforde -Gummor^ fom Barnaf6derftor med fin hjelp tilhandci gcL De til tinderdanigt folje hiraf fogade fkyn- dofamme oeh nitiflce anftaker ofver hcla Ri- ket^ hade den goda verkan, at fran Orterner blefvo hitfande och harftades behorigen under- vifade, ofvade och examinerade Barnmorfke- Larlingar: Ar 1778* Var- och Hofb-Terminer- jie, 58 ftycken, och 3r 1779, bagge Termi- 66 ftycken? fom gora tilfamman 124 A 5 ftyc. ) io ( g ftycken Barnrnonfkor. Men ar 1778, vid Riks- dagen, befvarade % det Hedervarda Bonde- Standet i underdanighet hos Hans Kongl. Maj:t ofver p:de . af Barnmorfke- Reglementet , fa lydande : /;/# forutan edfvyrna och priviligerade Sforde-Gummor Jkal^ utan i hopjlv, nodfa/l, eller tci itigen fadan kan eller hinner vara tilftddef) under/Id Jig, at Jig f am Barnmorjka tinga och bruka Inta eller hujlrw firloffa vid 20 Daler .Silfimts boter til theras Fattig - Caffa eller 14 dagars fdngelfe, om hon ej orkar bttQ. Skulk ock nfigon underjld Jig einot thetta forbud l&tci Jig tinga och bruka for JlarnmQrJ'ka, och barnet eller jwftrun Kommer uti forlofsningen om lif-* vet, ta bor therom lagligen ranfakas Qch fddan qvinna, eftur fakens befkaffeiihet , botci half eller tiel mans bot^ eller i brift of botum plikta m?d fdngelfe vid vattn och brod. Samma fir (iff ficd ock then undergd, vare Jig Man, Barnajtidzrjkwi! Jjelf eller andre, fom vfirden om heime hajva^ hvilka^ td edjvoren B&rnmorjka finnes i Staden eller Sokn, anlita filer efterfkieka n&gon obehorig och of or far en at vid barnfdrlofsningen bitrdda* Och utom det, $t Bondeftandet underda- nigft anhallic 1:0 om nadig Sndring af dewna j fl hcmft^lte det 2:0 i lika underdanighet, om icke af de finarrc Socknar 2 a 3 kunde erhalk nadigt tilftand, at om en Barnmorfka % ftr- ena; hvarjemte 3:0 Almogen i Rikets Sodra provinfer i underdanighet b^gart, at ifran Barn- mor- O ) u ( O morfke-Larlingars ofverfandandc ril Stockholm Nadigft blifva befriadc, och i defs ftalle fa dem i Lands - Qrterne underv icicle. Vidare gjorde Maria? Forfamling i Finland, undcrdanig anlokning om befriclie ifrnn nagon Barnmorfke-JLli'lings anfkafFamle fur det nai> varande* och,, i fall iramdeles nagot ikickeligit annne vore at tilga , blef af fdljandc innehall ; I anfeende tilfdrfta Moment et (p..H>.) afBoi;*- fc-Stdndets befvdr eller Nddig dndring af 9. . i Reglementet, hvilkens otydeiighet ddrutinnan fo~ rcgifves bejl$> at arden hogfta nadfiill, fom vid deft borjan fames utfatte > vid. defs f enure me* mng aldeles faknasy hvilket Jkcd haft do pafolg- der, at Stdndet hos Kongl. Maj:t nodgats i un~ derddnighet anMlla,, dct matte Jlntet af nchnde , Ndder enfiaft furktaras gdllande for, Stdderne; men Allmogen ddrtmot till&tas , at i n6dfall> af den hjelp fom kan drkallas > fig betjena; fd Jin- ner Collegium f6r Jin nnderddniga del, at af be- rorde ^ hela fuinm&nhang ingen annm me- wing Idrer kunna drag at y an den , at obehorige p erf oner > ej titan i hogfta nudfaM, eller da ingen Sarnmorfka kan eller hinner varci tit/lddef> met Jig underftd, at Idta Jig fom Barnmorjka tinga. och bruka, hvitfat fijnes vara fa mycket mera af no den, fom, i hdiidelfe Attmogcn Jkulls ttlldtaf* at fritt fd betjena fig af hvem fom halft dcras llinda fortroende hmde vdlja, heta Inrattningen wed examinerade Barnmorfeors utfpridande i Rikets Provinfer, hvilken til en Jlor del redan i Jlod ctj Eders Kongl. Maj:ts Nddige Furfatt- nlngar , dr verkftdld, Jkiille ofelbart f6rfalla+ Dock for drijlar Collegium hdr vid i underddnig* het hewftdlla, om icke i alia de hdndelfer-> det md vara nodfall eller ej, ddr oldrd Barnmorjka for" (ofsnmg forrattat, den formogna delen af Att~ mogen til den examinerade Barnmorjkan , fom merendels half: forbigds och ddrigenom kommer at brifta nodig bdrgning och iippehalle, borde drldgga ndgon vifs och lindrig penninge-afgifty fdfom imellan 4 och 8 ft. Spec. ; lika fom det med billigheten fijnes mera, ofverensjidmma-, at for den i Reglementet utftakade pligt, den kal- lands endajl horde hdfta> aldenftund han, men ej den fom blir ballad, kan hafva Jig bekant* huru- vida nodfall dfdrde varii eller icke. Hvad denfenare underddnige anhdllan betrdf- far, at nemL Jlntet af ndmde , i Nader endaft mdtte forklarcif gdllande for Stdderne; men Alt- mogen fd nyttja den hjelp , fom dr til hands ; fd kan Collegium den fd mycket mindre i under- ddnighet tilftyrka, fom nodfall , dfven fa Idtt i Stdderne^ fom p& Landet kunna forekomma. Ro- 8 ) '4 ( O Rorande andra Moment et, eller z a $ fmar* e Soknarf forenande otn en Barnmorfka; fd torde t efter Collegii tiiiderddniga tanka> det til en borjan i de iche Idngt frdn hvarannan beldg~ tie Sochi ar vara for Attmogen Idmpeligaft > i fynnerht't otn Ederf Kongl. Maj:t Jkulk jackets fadant med det m/kor i Nader bcvilja > at inont viffa ar > hvarvid Collegium for drift ar i under - ddnjghet Jorjlatrsvif ndmna 3. eller 4* hvarje Sochn wed egen Bar nmor/ka Jkulte, vara forfidd; under hviikt'n tid Soclmens hiv&nare hade til- f alley at gvnom / mar re arlige fammaii/k otter , pa mindre kdnbart fatty drhalla den til en egen Barn- tnorjkaf axjkaffdnde drforde.rlige fumma; hvar- Med jldan arligen kitnde fortfaras, tils en dylik tilgang dter vore infamlad^ genom hvilken aid Vat ante) en ny Bariimorjka ktitide drhalla f t JSidkommdnde Allmogens underdaniga begd- fan om ftarnmorjkorf ttndervifaiide i Lands- Ortrrne m. nit far Collegium i underddnighet tinforcij fadant vara ftrldaiide icke allentoft mot KongL Medicinal - Ordmngarnes $2 . , KongL Maj:ts Nadige href tit Collegium Medicum fd Vdl font til famtelige Lmds/iofdingarne df d. 26 jVotf, 1~$3 > til Con fiftori erne i Riket af d. 30 Ofiobr. /7p> famt til Collegium Medicum Of d. 18 Offiobr, /7/7; utan ock emoi Artit Obftetricia Profefforenf faftruffiion och jorde* Gumme-Reglementet} hvbrutmnan befalles, at alia bora Jig hdrftMef til under v if iiings arhallandt och examens undergaendt ii\finta&, Ocb har fd- dant 8 ) IS ( a -dant varit nodigt i en tid t dd i Refidencet ingen Publique Inrdttning var opnad, fa Idrer det ml vara fd mycket angeldgnare, dd Ldrlingar ddr* ftddes fd utofva, hvad de i foreldfningarne inhdmtat. Utan undervifning hos en pcrfon, fom til held fin vnid kdnncr fretenjkape.n , fotrt tned et angeldget urval af dldre och nyare ti- ders itptdkferyforfldr meddela det bdfta och nyt* tigafte , fom fjelf eger en tilforldtelig drfaren* het om alt , ktinna icke Eleverne vinna wd~ gon nytta* Under vifningen pd en annan fot tagen-, och fa vida Barnmorfkor jinge dtirmed iidgon befctttning, hvilkas mjtgt den vida ufverfti* gcr, Jkulle medfora de Jkadeligafte pdfolgder f6f retenjkapen och det Allmdnna. Om Provinci- al - fl/Iediconini och en del Chirurgontm kunjkap hdrutinnan eger vdl Collegium icke ndgot tvif* Velsmdl ; men endr Art is Obftetricice Profefforen uke alleitaft Nddigjl blifvit den rdttigheten til* lagd , at enfam examiner a Barnmorfkor > uian ock et fddant goromdl dr anfedt vara fa vigtigti at det bor mfor Collegium Medicum forrdttas ; endr fa fa Jtuderande deffe fenare 'dren fokt dr^ hdlla fullkpmlig injigt hdrutinnan^ at icke manvA Ldrare - Amnen kunna vara at formoda; endr Provincial- Medici* for andre Ambets-fyjlors feul^ fdllan kitnna ega den leaighet ^ fom hdrtil for- drafj for hvilken orfak Landrhofdinge - Ambetets i Nyland och Tavafahuf Ldn underddniga an* fokning om frihet for Provincial-Medicus RUD ftERGc at undervifa och ) **Vi S3 etitigt Kongl. frrefuet af den 28 Aug. 1753$ i Ndder blef affiagen; och Jlnteligen^ endr vid Academierne Adjnnffier och Doceuter aldrig til- IdtaS) at msd Jludsrande ndgre examina an ft alia, utan endaft och allenaft mid deras undervifande Jig fyjlofdtta, hvilket icke eller Provmcial-Mcdici formenas , och i hvilket affecvde de endaft med dem kunna bit li gen jemfdras; fa underjldthr Col- legium uiiderdanigft Eders Kongl. Maj:ts Nd- diga omprofvande , om Jcke Allmogens i detta tndl underddntgQ begdran dr af den bcftaffenhet, at den af Eders KongL Maj:t ma i Ntider ogil- lad varda> och hvarhen Provincial- Medici, Chi- rurger eller Ba'rnmorjhor md tillatas med en fd Hvad Maricz F6rfamlinv i Finland (p. //.) $ngclr> tours ena under dunig ft anforda fidl dr> at en en da Earnmorjkas bitrdde ddrftddes alde~ les Jkat vara otilrdckeligit ; fa tyckes, vid no- gare ofvervdgande af di'tta Jkdl , om fanningen hvaraf Collegium for ingen del tviflar, helt na- titrligt den pdjolgd upkomma , at bitrddei blif- ver dnnu mer otilrdcheligit) da aldelef iiigenjkic- Mig p erf on dr at tilgd; och dd Socknens In- vdnare fdledes fjelfve medgifvit et Jlort anted Barnafoderftor , hafva de i och ined det famma ddagalctfft nodvdndigheteu af en fflrde Gamma, och mojcligheten at den famma underhdlla, alden- ftund det jiift dr dem a mangd* fom forvdrfvar den nodige f6rtjenft> hvaraf hon Jkql kunna haf- va Jin bdrgning och ) i? ( Det (fiidra Jkalet , //^r briftandc tttganv p& ticlgon Svsnjk Jkrifkiwnig per Jon, vore bet y dan- de nog) om icke den fenare egenfkapen i nodfall vore u&bdrHg) och pti hvilken Collegium icke al tid foriit kunnat gora affeendc) cm hufvuddnda- inalet finite kunna erhallcis; och Idrer den j or r a icke altid vara lika hind?rlig> hdljl det kctn fur- modaf j at framdeles pd et i Svwjka Sprdket httinigt dmne kan vara tilgang, i hviiket fall dctta foreburne hinder icke Idngre kan gdlla, ock Soknen fdkdes 1 efter uiffa dr t komma 'i den ftdll- wng, at med egen Barnmorfka ktmna fig j orfe* Det ar vnl troligt, at Maria; Forfamlin^ i hdnfeende til fm bsqvrfmtiga beldgenhet, kctn vid fvdrare forlofmmgar, for arraf"d.>;-/kor undfd hjdp af de i Abo Stad varandc Madid t Chirur* gi och edfvurne Barnmorfkor ; men det tarde likvdl gifvaf ti If alien 3 dd fddant cmtingen for- gfifves Jokes, e!!er > Join ofta hdnda kan> at en forlofsniiig, i borjan ej farlig, genom -en oldrd perfons okunnighet> blifver for moder och fvfter fa dfveniyrlig) at ock de kunnigafle iugen rddd- ning och hjelp federmera kunna uftadkomma. Defsutom , dd flera Soknar ega Hka formdvlig beldgenhet) titan at de ddrfore budit til> at frdii Barnmorfkor f antaqande -blifva befrifide> fynef, efter Collegii underddniga tanka , Maria For- f ami-ings Invdnare framfor andra> ifrdn KongL Reglementets iipfyllande i denna punfftn icke mera vara at undmtaga-> an- i den foljande, hvarutinnan anhdlhs , for mindre kojlnad Jkut, N 2, B om 001 NSdigt titftdnd, at i Abo hos omfdrmtilte perfoner Idta Jina Ldrlingar undfa fulkomlig ntndervifning . i konften, och det i Jlod af famma Jkdl Collegium vyft i underddnighet andrag.it vid Bondeft&ndets underddnige befvdr i famma dtnne. Och efiuruvdt Marios Forfamlings Ledaino- ttr<> til vidare befrielfe tfran ndgoit Batnmorjka t anfdrt, at ddr attar edan fddane huftrur Jkolafin- uas f fom genom inhdmtad nodigajte kuwjbap af Abo Stads edfvurne Barnmorfkor^ fa betjent JBarnafoderJkorne i Orten^ at pd 22 drs tid in- gen enda oforloft med doden afgdtt, hvilket tern- nas ddrhdn ; f& dr icke defto mindre mycket obt- vtft, at de alia, utan ndgon modrenf ellef fcftretf fkada blifvit fa vdlforlofte och Jkotte, fom af en itlldrd och forfarefi Barnmorfka dr at fofvdnta. I anfeende til huad fdledes i all under ddnig- het anfordt blifvit, tdktes JEders KongL Maj:t Allernddigft ptufva, om icke de Jkdl forberorde Sokn nyttjat fdfom anledningar til ungdende af examinerad jjorde - Gutnmaf aniagande for egft behof 9 och den fammas undervifande i A&o, mdtte f fdfom mindre grundade y fnarare for Jkadande dn uyttige anfes; och fordriftar Jig Collegium i ii- ^a underddnighet til Ederf JCongl. Maj:ts Nd- diga godtfinnande hernftdlla, om icke, efter viffa r, de bora dldggaf, at med egen och hdrftddef 6ehori%en examiner ad Barnmorjka Jig forfe ; dem icke obetagit y at, innan en fddan hitfdndes til vidare kunjkcyf och inofuigf erh&llanfc) Idta heti- nt B ) 19 c m toe i Abo Stad foritt af Provinctal-Medkuf un- dervifning citnjuta. Slutdige.n atwjlar Lavdshofdmge - Ambetett i Wifby (p. //.) wiikrd&ttiga bertittelfe om ficre blandt Almogen pa Gottlavd yppadc betdnklig* heter och Jkiljaktige jorbMll om Barnmorftort tindervifniujT , antagande och afloniinds* Som for/fa och $:dje pimfterne (p. ;/.) af denna undvrddniga berdttilfe dro af tika brjkaf~ fenhct rned 2:dra och %:dje (p. /^. ) Moment erne af Bonde-Stdndets twdtfdamge befvdr i Jjrmmn dmne, hvarofvcr Collegium har ofvanfore (/? ;^.) JifT under d&nivfi yttradt; fa utbcder Collegium fig Nddivt tiifldiid, at ddrpcl fig helt och hallet i-und?rd&mghct refer era^ f&fotn til alia ddar hit Idmpeligit. De i 2:dra punfiten (p. //. ) omfortnalte Paftorater , jtnner Collegium > i Jiod af Eder Kong I. Majlis Nadiga Reftript af d. $i yulii I if 6, redan vnra med behortge Barnmorjkor for* ft'dde , i folje hvaraf ingen ting dr ddrvid at i wider d&nighet andraga. Af det> [om i $:de pun&en (p. //. ) omro- W> nemligen, at inga Ldro - drnnen Jkota kunna format pa ndgon tid ofvergifoa fine hemvift och hushdll, famt na^on refa til Stockholm for eta* ga, da likvift fjovdgen iff an Gottland lemnar hdrtil beqvdmtigaft*: tilfdlle och rtiedfurer langt mindre kojtnad, an hvarrft tranfporten m&ttt Jke landvdgen, far Collegium i vMderdanighet a) huruvida f&dane urfdgter kitnna vara B a gdt/atide, och otn icke de p erf oner, af hvilka Al* mogenf hnjlrur Jig for dat iidrvarande bxtjena, bora titdggas at til en gr&ndelig widervijniiigf drhdllande och examens undergdende i. ton/ten , Jig hdr infldlla , och i hdndelfe Edsr Kongl. Maj:t Jkutle i ndder Jinna fddant med dndamdlet ofverensftdmmandt , famt ytterligare wadigjl tdckas det befalla ; fa kunde alia hitintih foreburne hinder Idttcijl nr vdgen rodjas; i an- feende hvartil Gottland Jkulle inom korl tid kdn- VLO, famma, formdner, fom de ofrige Rikets Pro- vincer , hvilka redan njuta frugten af Eder 'Kongl^ Maj:ts milda omvdrdnad fur nodlidanttes bdfta i denna delen^ Hvad uti f:te punffien (p. /2.) begdm, at nagre Pajlorater nfd fa nyttja en och famma Barnmorjka, eller at en fflrd-Gumma for hvart Hdr ad eller Projlerie Jkulle fdndas if ran Stock- holm 5 hvilka perfoner vederborande fedan vilja befta drligt underhdll, jemte hiisnim; fa under- Jldller Collegium i under ddni ghet > om icke ddr- med pa famma fdtt finge for far as fom Collegi- um i Jitt yttrande vid Bonde - Stdndets befvdr (p. ?*?.)> redan underd&nigjl andragit. Och hvad angdr fddane p erf oners fdndande hdrifrdn; fa frugtar Collegium, at brift vid verkftdllighe- ten Jkulle upkomma, fd framt icke de Barnmor- Jkor^ fom hdr fa ofverftiga dct vanliga antalet, Jjeljve til fijttning Jkulle Jinnas hdgade. De Pajloraters dftundan-, fom med imdcrfft- teiig Rktning J&r Eder Kongl. Maj;ts befallnin- gar f^ med fornuftigt efterfmnande of eglt bd fta frawfor de andra utmdrkt jig med godvilligt antagcwde af examinerade Barnmorjkor, och hos Landshofchnge - Ambetct anhdllit om dcras und- fclnide hurifran, Jkal Collegium, ndr vilkoren for deras afloning blifva kunnige, fa vida tilgdng hdrftddes fan vara mojelig> foka at fulgora. Betrclffande dndteligen dem, fom vdgat affd- ga jig alt nyttjande af fddane pcrfolier (p. //.) ; fd anfer Collegium deft a Jleg mera drifligt, an at Collegium vdgar det ringefta ddrvid i under- ddnighet avdraga. Eders Kongl, May.t har for ofrl^it genom Defs utjardade Nddiga Porfattning ffirde-Kon- Jien augdnide , ich alkiiaft afhulpit de olyckor, fom af ohmnige perfoners bitrdde vid forlofs- ningar i forra tider for Almogen varit ound- vikelige y titan ock beredt de nodlidcwde en fdker hjclp vid forefcMande fudrare hdndelfpr , hvaraf vijttan allaredan dr fynbar i de Land* - Orter-, darcft examinerade fflrde-Gummor dro at tllga, hvilken formdn ofelbart fmdningom tilflyter de ofrige Rikets Lands-dndar, hvarejl Invdnarne af okunuighet eller farhdga for en obetydelig nt* gift i under ddnighet fig mi befvdrat, i fall Edcrt Kongl. Maj:t i Nader Jkulle tackas gory affe- end? pa Colkgii imderddnige yttrande, famt lika Nddigt , eiiligt Kongl. Reglementct Jladga , at Ldrli'tigarne fd hddanefter-, fom hittils^ af Pro- fefforen i jfcrde-Konften hdr i Rrfidencet mdtte infor Collegium examiner as ^ fdfom den fakrafte B 3 f- a ) c o hvarigenom Wetevjkapen i titofningen i jemlikket> och foljakteiigcn lika for" wdnligt pa attajldlltn i Riket kan blifva utdfvad* Detta Sr innehallet af Kongl. Collegii Me- dici underdaniga yttrande i derma fak; cch nu far jag Ifven gifva del af Hans Kongl Maj,rs Nadiga Utflag, fom Collegium, den 26 Apr, I^Sr underdanigft inhamtade genom Hans Kongl. Maj:ts Nadigfte Skrifvelfe af d, 3 Apr. 1780, hvarcft orden i nader (a lyda: Detta granlaga m&l hafve vi Icltit komma, bos ofs i et noga och -omjint ofvervdgande, faint ddrvid funnit) at ehvad y kunnat anj'bra til Re* glementets bfjidnd i ojvanndmds delar , dock ifke kan komma i jdmforetfe mtd de af .Bondsft&nd"t grundeligen fidagalagde fvdra. folgdtr och old* genfater* Det tvang $. . af farnma Reglemente in* wbdr, kan, vid et ytteriigare efterjinna'nde, jemte en nogare granjkning af hvad utojningen och verkftdltigheten af famma , ndrmare dda^alagt^ Jannorlunda anfes t dn fdfom mindre ujverens* dmmande med den borgerliga friheten, famt ganjke hinderligit at befrdmja det med Inrdtt- ningen pdfyftade hdlfofamma diidamdi Enjkijn* defam dndring ddrutmnan fames f&ledes hog ft tiodvdndig af den omftdndigheten allena, at Al<* mogen i den hdndelfe edfvorne Barnmorfoor ej dro at tilga, nodgas fe pna huftrur , vid deras forlofrningar berofvade alt bitrdde , endr en fd tnfenlig ptigt dr utj'att fdr den, fom til hjelp ) *3 ( m kaltar andra qvinnor och deffe afven of frukten for anfvar och et dn anfenligare Jlraff 9 ej eller vdga lemna fot biftdnd, dd det hvarken dr utfatt eller utfdttas kan, hvad for tilfdlle under namn of hbgfta nodfall komma ma, och dd i ofrigit w mer eller mindre lyckelig forlofsning JkuIIe gtira en ffidan hjelpfam qvinna, utan hennes /dr- vdllande, til en ganjka hdrd pligt J'6rf alien. I betraktcwde hdraf, och dd verkftdlligheten f&ledef df befagde , om den dn blefur mojelig , dock finite fororfaka ftorre olagenheter , dn nytta; fiafve Vi prof vat for godt , det den hddanefter md artfes f&fom aldtlef utejluten utur ofvanndm* de Reglemente for yorde-Gummor. Hvad ddrndft angdr frdgan om jBarnmorfke* Ldrlingars fdndande ftit til Stockholm at hdr undervifas; fa ehuruvdl det ej nekas ban, at vid en Jddan Jnrdttning fom hdrjlddes finnef, yord* Gumme - Konften grwdeligare Kan ldrat> dfven fom det medforer mera fdkerket at nyttja en mera kunnig och widvrrdttad perfon 9 dn en ttf mMre fan/hap och drfarenbet ; dock likvdl oc/i fom dd en furfattning i denna del Jkal. Jlad* gat) det icke fan gdra tilfylleft at endaft theo- ret ice fe pa dndamalet > utan ock tillika pa de medel' och utvdgar , fom ddrtil bora nyttjat och hvilka kunna binda famma dndamftl tilfam~ mans med den lydandes beqvdmttghet , hug och fwdel, fa vdl fom med den rdtta borgerliga fri- het en t kvilken dter uti fddanne m&l fdkraft blif- ver inomfn rdtta grdns, dd en 6m och vdrdan- B 4 dt m ) H c ^ de Ofverhet foker at beframja Inrdttningen *. J^andet , mm kmnar til kuars och ens fria val och cftcrtankn at jig ddraf begavna; altfd och enudan Reglcmtntet i av.nor hdndclfe och mcd tvdng blir en Lag, den dfir vdl i] faknar goda Jkdl, men likvdl briftcr i dct vdfenteligafte, , Jam dr verkfldllighetcn^ i fijnncrhet fom rtwnigheten ej ftannar vld fordeleu, fom fynes langt bort^ nemligen koft- 9iadsn och fvarigheten at JJcicka Ldrlingar til Stockholm fran afldtrfae Orter ; ty Jlnne Vi bdjl vara> at endr fvnrigheter jig yppa ( vid Barn- morfke - Ldrlingars hitfdndande^ widtrvifning dd ynd fd fukas hos Provincial-Medici och de i Or* ten forut tfaraude edfvorne yorde-Giimmor , en ligt brefvet af d. 50 O&obr. /7J2, och fdfom dfuen ofverensftdmmande med #. . af merandm* de 7777 drs Reglementz. Sluteligen finne Vi vdl ovJJeeligit vara^ at hvarje Sokn ville Jin egen Barnmorfca antaga: Men dd Sokrarnes vidd och Jiorkk dro fd otikn, at d en traffi 3 a ^ Soknar icfa fvara emot en enda uti en annan Landfort , och en JSan/mor- Jkarf underhdllande i hvarje lit en Sokn foljakte- ligen Jkulle for Invdnarsna blifva nog kdnbart ; fd anfe Vi dfven for baft, at lata pa Alrnogen fjelf ankomma, ej alhnaft huruvida de vilja i fare Soknar om en Earnmorjka Jig for en a, utan ock hvilka utvdgar til hennes aftonands, fdfom for dm minft betungande, mage vidtagas. & ) 25 ( m (SfdmforKongLSvea Hof-Rdtt* Univerfai an- gaende, det under d. 14. Oft. 7777 utfdrdade Regle- mente J6r yorde-Gummorne, dat. d. 24 Apr. 1781*} Jag h.ir forut (p. 9. ) namnt 5 at aren 1778 och 1779 tilfamman 124 ft. Barnmor- (kor fran Orternc blifvit hitfande, harftades undervifadc j ofvade och examinerade ; men ar 1730 fteg antalet for bSgge Terminerne en'daft til 31 i\. , och for Var-Terminen innevarande ar, ej mer an . til 2:ne ft. Barnmorfke - Larlin- gar. Hvad orfaken kunnat vara til en fa be- tydelig fkilnad i antalet, ar jag ej i ftand at 0ga. Annu aterftar, at i denna . nSmna n-agot om det fifta af Hans Kongl. Maj:ts Nadige fyfteraal med Barnbords- Hus-Inr5ttning, fom namnes uti 3:dje pun&en, (p. 4.) nemligen: at fdkre Ammor matte ifran berorde Inrdttning kunna drhallas. Detta nyttiga andamal har man beklngeli- gen haft foga tilfalle at fe upfyldt, emedan ftorre dclen af de uti Accouchcmens-Hufet lig- gande Barnfangs-qvinnor gemenligen aro i na- got affcende olkickelige til Ammor. Utom- defs hander det oftaft^ at de fa fnygga, ofmit- tade och pa alt (att til Ammor baft paflandc perfoner, vagra at ataga fig denna fyfla, ehuru deras ftand icke ovardig. Formodeligen ar det for fadane mera behagligt och lonanden, i var tid, ar fortfara med Amme-tiiftandets orfaker> 2n at vcrkeligen blifva Ammor. B Torde E* ) ( O Torde d,ock hlnda, at atfkillige af de til Amrne-Syflan o/kickelige perfoner, likval fedan Srhalla fadan tjenft, utan at det vid Ammc^ Contoiret blifver bekant, emedan fi val defle, fom de, hvilka dem til Ammor at fine barn antaga, ej fallan underlata, at foka befiktning vid Amme-fkaffnings-Contoiret och intyg dar^ ifran om en fadan perfons dugeiigh^t til Am* jna och frihet fran Venerifk fmitta eller ickc, churu, vid detta Contoirs forfta inratcning, Collegium Medicum, til underdanigt folje af Hans Kongl. Maj;ts Nadiga Skrifvelfe af d. 6 Maji 175?' fadant genom Kqngorelfe I hogft^ matton recommenderat, och Hans Kongl. Maj;t genom Nadig Forordning af d. 3 Maji 176$ alfvarligen befalt. Safom et fornojande flut af denna . vil jag bar infora oFverfattningen af et Franfyfkt bref, dat. Stockholm d. i Januar. 1781? fon^ Kajferl Ry/ka Ext.raord. Env. Herr Grefvc MOUSSIN POUSCHKIN beh.agat tilflcrifva Herr Profeff. Doft. P J. BERGIUS, fa lydande: Bland alia Intdttningar for JJarnmorJkor, finntr man inga bdttre dn hdr. ffag anhdller for denjkut, at M. H. behagar Jkaffa mtg alia de Porfattningar^ fom rora deffe anftalter, mud nodige under r at t elf er , pa hvad fot de underhal- las? Hum man undervifar Barnmorfkorne i denna Ron ft en? Huru man examiner ar dam och Jlnteligen later dem utga at beflrida egen prafti- Om alia' Ammor kunna gifva barn di utan nagot yagot Jtags intyg, eller om de forut b6ra blifv* bifiktigade och berdttigade til denna fyfa? fflg har dm dran at vara m. m. Detta Bref blef uplift i Kongl. Collegia Medico , och Hr. Grefvens begaran i mojeli-' gaitc matron efrcrkommen. (Fortf&ttning en annan g&ng,) An Effay on the Theory and prafiice of Medical Elcttricity, bij TIB. CAVALLO* $\o Lond. At Eleftriciteten 5r af ftor nytta mot hvar- jehanda (jukdomar, har forfarenheten fa be- vifat, at det 5r ej mojeligit at tvifla darpa. ~ Imedlertid ar defs anvindande dork underka- ftadt tvSnne olagenheter: Den forfta ar den fruk- tan och plaga., fom fororfakas af de haftige (16- ter, den fjuke mafte emottaga ; och den 2:dra, at denna operation gar langfamt, och ar ej allenaft trottfam for patienten> utan Sfven for honom fom anftaller den. Forfarenheten har federme- ra vifat, at defla h'Sftige ftotar , utom det de Iro onyttige, verkeligen vid manga tilf^llen Sf- ven Iro farlige och Ikadelige. Hr. CAVALLO har forfattat denna Afhandling i tanka at gjora Eleftricitetens anvandande mindre fvart och lyckeiigare, Han delar fin Afhandling i 3:nc delar: Den forfta angar Theorien om Ele- ftricitetens nytta i medicin: Den andra innc- haller bejlkrifning pi de Inftrumenter, fom 5ro * a ) *s ( P VWfc / \ X*V\ n6dige vid defs anvandandc, och hum man dcm brukar; Den tredje innefattar atfkillige anmfrkningar, horande til Elctricitetens ver- kan, {bin antmgcn forut aro bekante, eller Au ftor meddche af manga berorpde Likarc* Han borjar* med den anniarkning , at ElcSriciteten, farfkttd fran andre medel, for- drar mer delicatcffe vid operaticTn, an noga kannedom af fjukdomen ; at act cj har mer ollgenhet med iig at eleftricera cn'friik kropps^ del, an en fjuk; och at ftyrkan af Elcclricirc- ten fnarare bor paflas efter den (jukes fenfibi- liter, an efter fjakdomens art. Philofopherne, fger han, hafva ;mmarkt, at Eleftriciteten, applicerad pi mennifko-krop- par, plflcyndar pulsldrornes bultande, famt at den hjelper affilningen i konlarne, och ut- dunilningen , hvilken den Sfven arerftallar da den varit aldeles forlorad. Man har annu ej kunnat uptacka, om Eleftriciteten verkar pa det inre af kropparne genom nagot Chemifkt {art, f-tfom i allmanhet andre me. del; men tro- ligit ar at den egenlkapen, fom fororfakar den verkan vi omtalt, kan anfes endaft fom en mechaniflc ftimulus; emedan den tyckes ftracka fig afven til de kropps - deiar , dit andre me- del ej kunna komma, i fynnerhet om deffa de- Jar ;u'o pa nagot vis fjuklige* Man kan marka, huru mycket Eleclricite* ten 5r formlnligarc an andre medel, vid atflcil- lige tilfailen, om man betraktar, at det ej ak tid m ) *9 c o tid 5r m6jeligit at infkranka andre medelg verkan innom den cller den kropps-delen, och at det ar ganika fvart at ikilja dem d&rifran,, fedan de utratrat hvad man aftundat. Men Eleftricitetens kraft ar irnmatcrie!; ehvad delar den n mafte genom ga, for at raka det {juka fill let, och den forfvinner 1*1 (hart han gjort fin verkan. Detta ar orfaken , hvarfore man ofta ge- nom Eletriciteten kurinat bota de motftraFvi- gafte f inkdomar, fom ej vikit for nSgot annat bo- temedcl. Uci Memoires des L'Academie Royalc de Berlin for ar 1772, har Hr. GERHAR ob- ferverat, at EleGriciteten kan pafkynda pulsfla- gen til dubbelt, famt ifven gjora dem lang- lammare. Andra hafva tilagnat det forra at den po- fiiiva, och det fenare at den negativa Eleclri- citeten. Hr. CAVALLO anrnarker^ at denna verkan ar atfldllig efter Electricitetens flyrka, efter dens kropps befkafFenhet fom eleftric^e- ras, och defs fruktan for denna operation; men at i allmlnhet bade den jakande och nekande Eleftriciteten oker pulsflagen ungefar til en fjettedel. I anfeende til ljukdomar i allman- het, fbnfar Auftor, bor. man under 2:ne fyne- puncler betrakta det lidande ftallets rillHnd, forft (jukdomens narmafte orfak , for det an- dra alia kropps - delars , i fynnerhet de faftas, forandrino; fom blifvit fororfakad af narm-afie O oriakenn beflandige verkande, Man > ** C CJ Man vet at Eleftriciteten hjelper ofta vid fjukdomens forfta tilftand, men fallart vid det fenare. Doftor FRANKLII^ fom eleftriferat Htfkillige fom varit plagade af paralyse j hat anmarkt, at de kjande fig lindrade tvlgre da- gar > men at de federmera Iter fallit i fimrna tilMnd fom fore operation. Man mafte lik- val mSrka at de fMfta af defla paralyfier varit gamle, och at den, af Honom nyttjad? metho- de, var at gifva haftige ft6tarj fom vi redan fagt vara fkadeligit. Ehuru invetererade fjuk- domar fallan plaga kunna botas genom Ele&ri- citet, fa har man dock ftutidom fedt fjukdo- mar, fom varat langa tider, aldeles botas dari genom. Saledes ar detta medel altid at for* foka, emedan det aldrig fkadar, da det forfik* tigt anvindes. Det IP aldeles lika mycket om patienten eleftriceras af pofitiv eller nega- tiv Eleftricitet. Det ar omojeligit, fom Mr. CAVALXO med ritta paftir^ at noga forefkrifva ftyrckan af Ele&riciteten for hvarje fjukdom i fynnerhet; emedan den itfkiljer fig efter den {jukes kropps conftitutions ftyrcka eller* fvag- het; det gjor lika mycket om den fom flcal eleftriceras Mr pa en vanlig eleftricitets-pall tiler icke. Han tillagger afven> at det ej al- tid Sr nddigt at blotta den delen fom fkal ele ftriceras, for at rora fkinnet med frantfarne *f Direfteuren (a), allenaft man ej Sr tjockt klWd. Man (rt) Directettr kallar Auftor ct af bonom upftinnit in- itrumtnt, hvarigenoin EleSriciteten ledes til hvad m ) s c o Man takr ej haV om de fSrdcles dire&ioner Auftor gar vid Ele&ricitetens medicinfka an- vSndande, emedan det Sr fvart at forfta dem man hjelp af. figurer; men vi /kola anfora de allmSnna reglor hvilkas utofvande han berorn^ raer. Man made, fager ban, hafva omforgf at blott anvanda den minfta kraft af Elehici* teten, fom mojelig 5r for at borttaga och lin- dra fjukdomen; {aledes bor man ej gifva ft6- tdr at en fjuk* da man kan bora den .med gniftror, ej cller utfattja honom for denna ope* ration, da man kan arhalla den verkan fom tehofves genom en trad - fpets ; och det &r If- yen rjenligit at ej nyttja detta fenare fattet, da det gjor tilfylleft at draga Eleftricitetea til fig formedelft en fpets af metalL Svarigheten beftlr uti at veta hvad grad t( ele^ri/k kraft 5 den eller den fjukdomen fordrar, fedan man betraktat den fjukes k}6n cch conftitution. Men det ar omojeligit ac dSrtil forefkrifva b^ftandige och fakre reglor, emedan omftandigheterne aro fa atflcillige, at man ej kan darom underritta %, utan genom en ling forfarenhet och f/nnerlig upmirkfarn- het pa alia hSndelfer, SSkraft ir det at altid borja pa det lindrigafte fatt. Om man efter nagre dagar fer at det ej gjor nagon verkan, il kan man 6ka elckriflu kraften, licet i fonder, tilt del af kroppcn, fm bshagaf, tnungen ftm g-njftrt cller o ) 32 ( o tils nagon nytta i det eleftricerade partiet vilar fig, och man faledes funnit den nodige graden. Genom de atfkillige omftandigbeter , hvar- vid Elebiciteten blifvit nyttjad , bar arfaren- heten vifat, at i allmanhet alia flags obftru&io- ner kunna haraf bjelpas, eller atminftone lindras Det famma utrattar den vid nerveufa fjuk- domar, allenaft de ej aro for mycket inrotade. M^n bar anfedt Eleftriciteten fifom fkadelig vid venenfka (jukdomar ocb for hafvande qvinnor, men Auftor forfakrar, at den utan ringafte fara afven vid deffa tilfallen kan nytt- jas , alienaft den med forfiktighet anvandes. . Da man vil eleftricera hafvande qvinnor, for nagon fjukdom,, bor man ej utfattja dem for en elcftrifk ftot, ocb Sfven da man anvSn- der den lindrigafte metbode, bor man hafv* noga upfcende pa alia hSndelfer fom under operation kunna fke, pa det man ma kunna xninfka eller oka defs ftyrcka efter behoC - Vid bulnade fvulfter, bvareft bade gniftror och ftotar aro farlige, mafte man draga ele&rifka kraften til fig formedelft en fpets af trad eller metall r fom ar -Innu lindrigare. Vid ftyfnet i lederne, paralyfie och rbeumatismer , kan man nyttja fma gniftror ofver alt, i det man later dem paffera ge- nom dubbelt flanell, famt fma ftotar, til det bogfta pa y^ dels turns afftand, Da man ej kan rora en del af kroppen 5r ej altid mulklarnes fammandragning orfaken dartil, 81 ) 33 ( gf utan ofta deras forlamning. I derma om- ftSndighct, Com ar ganfka fvar at atfkilja Sf- ven for de bSfta anatomici, ar baft ar ej aile- naft elelricera de mufklar man tror vara fam- mandragne, uran afven deras antagonifter, erne* dan elcftrifka kraften aldrig fkadar en frifk mufkel. Da man tager en maVigd eleftrifk kraft med en fpits af trad eller merall, bor opera- tion pafta 3 til 10 minuter, nagot mer eller; minder efter omftandigheterne, DI man tager ftutar bor deras antal ej ofverftiga 12 eller 14 j utom da man behofver ge dem ofver hela kroppen i at/killige direftioner. Antalet af gniftror, dS de nyttjas, bor i allmanhet 6fver- ftiga det vi utfatt for ftotar. Sluteligen lean det vara nyttigt at m-lrckaj at da man vil eleftricera barn pa eleftricitets- pallar, maile man lata en annan perfon fta el^ ler fittja dirpa och halla barnet, emedan de el- jeft ej firtja ftilla. Da Auftor talar om de fjukdomar, hvarvid Eleftriciteten vifat god verkan, borjar Han med Rheumatisme. Han forfakrar at denna fjukdom 5r altid lindrad och ofta aldeles botad , ehuru den an vant gammal, da man tagit ele&rifka kraften me- dels en trSd-fpets eller gniftror genom flanell* Operation bor da racka 4 til 5 minuter och gjoras 2 eller 3 ganger om dagen. D6fhetj atmiflftone dl den ej Jr af 5 felak- N 3 C tig O ) 34 ( O tig conformation, kan botas da man tager gni- ftror af Direfteuren eller en trSd-fpets pa orat. Tand-vark af kjotd, flufs, Rheumarisme el- ler inflammation botas altid, da man nyttjar Ek&riciteten uppa de yttre delar a ock jufl da Kinan, fom ar ba(ta medlet mot deffa fenare, brukades, famt up- horde da andetappan infant fig; men aterkom da den var forbi, faft under andrad typus. 2:0 At fymptomerne ganfka mycket liknade hyfterie eller upftigen gikt, (faft an den (juka tilforne ej haft hvarken den ena eller den an- dra) men var dock ingendera; hvarfore ock de i borjan forordnade medel ej eller ville hjelpa. 3:0 At fymptomernes fammanlaggande icke akid ar tilrSckeligit, at doma om en fjukdom, och at leda til en faker cur, nar orfaken til {jukdomen annu ej 5r updagad. 4:0 At ratta orfaken til andetappan varit en forborgad blodfullhet, fom fororfakat kramp- aktiga fammandragningar i underlifvet och i fynnerhet broftet ; och at i folje deraf ader- latningen varit det ratta medlet emot denna andetlppa. O ) 39 C O 5.0 At af derma handelfe, afven den fan- ning beflyrkes, hurufom man ftundom af et inedcls vcrkan, far fluta til en fjukdoms orlak* 6:6 At en dvlik andctappa, ehura forknip- pad mcd fvara fymptomcr, cller til utfeendet farligs dock icke altid fa haftigt dqdar, erne- clan Senna varade i 3:112 dygn, innan nagon battring formarktes. 7:0 At aderlatningar i froffor, i fynncrhet i borjan, icke aro fkadelige, eller ISgga grund til vattufot, da en uppenbar blodfulihet vifar fig , hvilket jag af flera hSndelfer tilforne ar- farit, da intet froff-medel, icke en gang Kinan, vclat hjelpa, innan blodfnllheten genoni ader- latning blifvit borttagen ellcr minfkad. 8:0 At denna aderlatning til ifventyrs bordt flee genaft vid andctappans borjan> om icke de omftandigheter, fom i handelfen aro namnde, varit mig emor, hvilka gofvo mig an- ledning at raifonnera; och Sndteligen 9:0 At theoretifke raifonnemens, ehura fortr^fFelige , ehuru nyttige, och utom hvilk^ ingen fkickelig Okare kan, vid fjukdomars botande , ga en flker vag; likval da och da kunna forvilla, oeh for n^gon ftund gora en tvehugfe om ratta Sndamalet. Ndgot om fixe tuft, af J. A, W. Herr HULMES fdrfok med fixe luft har jag haft tilfalle for flere manader fedan at fe uti C 4 Herr Herr Profeffor MURRAYS Medic. PraSt. Bibl. 3 Baud, 2:dra ft. pag. 22 f; detta gaf mig an- Jedning at emot gickt nyttja den. Foljande handelfe torde fortjana at anforas, ehuruval jag icke deraf tror mig bora gora nagon laker flutfats, utan upgifver den endaft i den affigc at blifva underrattad, om nagon Sven/k Lakara forut profvat detta medel. En Rufthlllar- huftru fom lange varit plagad af gickt, lid- fragade mig fotieden fommar, da jag tilftyrkte henne[ at dricka brunn och at nyttja Pit. Sa- jponac. Efter bruns-curen lade hon fig ma na- gorlunda val, men det rakte ej langre an hogil 2:ne n)anader, da den gamlc plagan arerkom rned lika haftighet fom for brims-drickningen, Uti September manad borjade hon Hr, HUL- MES remede med 15 gran At call Tartar i fol- verad uti tre unce godt kallvattcn och ftrax derefter 20 droppar Acid* Vitriol ten. uri tre mice vatten diluerad, De forfta 2:ne dagarne intogs endaft 2:ne ganger om dagen, men fedan 4 ganger hvarje dag, hvarmed continuerades i 3:ne famfallte veckor utan uppeholld. Hon borja^e efter 8 dagars tid at kanna lindring och blef fluteligen aldeles fri fran alia gickt- klnningar, uti fidant tilftand ar hon SnpUj och fager fig icke pa flere ars tid matt fa val, och at hon, fom nu, kunnat forratta alia fine fyfs- lor. Jsfu i vahr har hon uti 14 dagars tid liter nyttjat famma medel. Gickten ar en fjuk- (lom fora beklageJL i ftdnare tider tagit mjc- ket O\ , _ / $*?$ ) 4* ( faj ket pfvcrhnnden; det vore faiedes onfkeligit at ec fa litct koftf.imt medel altid gorde fani- ma nytta och det at* igenoni flerc forfok (var- keligen fcirtjcnande at goras) fom vi blifva forviflade om defs fakra vSrkan. Herrar PERCIVAL, PRIHSTLEV och HULME hafva fori'okt hvad v5rkan fixe luft fkulle gora emot fkjorbjugg, rotfebrar, dyfenterier> lung- fot, mafkar, njur- och blafc-ften. Den forft- namde, hvilkcn vi hafva at tacka for ganika nyttige och hedrande uprackter, lofvar ej fa- kcrt gagn nf den fixe luften uti alia af nyfs- iirlmde fjukdomar; efter fin vahna vil han ej utgifva et medel for fakcrt forr an han ge- nom cgen erfarenhet blifvit forviffad derom; men at den dock gjort Heli(ke febern lindri- gare och den ichoreufe uphoftningen mindre itinkande, oaktat den ej varit magtig' at cure- ra lungfot, det vittnar Herr P^KCIVALS ron, (Su Scimlung a-.iserkfaicr abhandl. &c. z:ter Band* i ft. pag. i^). Lyckligt nog at kunna lindra den fjukdom , fom man icke ar i (land at al- deles hafva; det ar ofta for en omfint Lakare mcra upmuntrande an beloningen. Medici kjnna nogfamt pa hvad fatt aer fixus nyttjas i lungfot ; men fom > torde han- da, flerq i landsorternc 15fa denne nyttige och artige veckofkrift, och manga aro fom for en invetererad lungfjuka ej tycka det lona mo- dan at radfraga en Lukare, da ingen hjelp kan fas, fa tycker j^g mig bora nSnuia det* Kon^ C 5 fteu ften r ringa och beftar endaft deruti, at man til ftott krira flar vinatticka uti en Theepanna, lagger lacker pa och later den af frafningen upitigande luften paiTera in gcnotn luftroret. Herr PERCIVAL forfakrar at han harmed lindrat hos mlnge de ofvannSmnde plagor. Far jag aberopa mig rain lilla arfarenhet, fa mafte jag tilfta at detta medel nagra ganger mera foula- gerat, an Herr CAPDEVILLES forlok med rok- ning. Emot ikjorhjugg, rotfebrar och blafe- ften har jag icke haft tilfalle at forfoka den fixe luftens varkan, .men har nyligen talt vid en hederlig man i min ort fom pa en af vare vittrafte Lakares tilftyrkande emor fiftnamnde (jukdoni uti 14 dagar nyttjat den, efter Herr HULMES methode med Alcali Tarrari och Acid. Vitriol. Han berattade mig at under nyttjan- det bortgingo flere fmarre och ftorre bitar af ftenen, men han ar dock nu uti fitt forra til- ftand. MoJQligit nog, at genom langre conti- nuation, han kunnat vinna mera nytta; men man ledfnar gerna i chroniika fjukdomar vid et och famma medel, och denna otalighet ar oftaft ordfaken hvarfore bade Patienten och Lakaren ftadna i oviishet om medicamentets fakerhet. Herr PRIESTLEYS methode med fixe luft emot fkjorbjugg, forbSttrar Hr. PER- CIVAL pa det fatt, at i ftallet for vatten, mit- tas infufum Maiti, med den famma: och da man funnit hvad varkan detta fednare gor, ar tydeiigit, at efter Herr PERCIVALS forflag, for- moh' O ) 43 ( O monen blifver berydeligare. Jag bar for nl- goti rid fedan foriokt fixe hift et'ter Hr. HUL- WES wpgift med Alcali Tartan och Acid. Vitriol, emot ma/kar hos et barn om J 2 ars alder och dct med den form on, at 5 itycken Lumbr. gingo dode bort. Medlet rcpeterades efter 14 dagars forlopp, men da utan varkan. Jag gor haraf ingen faker flurfats, at det ar et ofclbart medel; men fortjanar dock at igenom vidare arfarenhet ftadf^ftas. Eti man om 70 ars alder fom Mnge haft obftrnttion uti lefren , och fom for fiere vec- kor fedan fatt en deraf foljande gulfot, har nyttjat atfkillige medel, men utan mycken for- blttring; nu later ja honom endaft nyttja 4 ganger om dagen Alcali Tarrari och Acid* Vitriol, hvaraf ban miner fig tarnmeligen val, Huruvida har aer fixus kan gora nytta, larer utgangen vifa 9 och jag fkal gora rnig et noje utaf at fa val derorn framdeles underratta, fom upgifva de ron jag hadanefter tanker gpra At fkryta med ron, ofta nog aldrig gjorde, lemnar jag dem, fom beflita iig om charlatan- nerie; at gagna de mig anfortrodde fjuke, ar rnit hufvud yrke, och fkal det vinnas fom det bor, blifver Irfarenhet det fakrafte medel, oth igenom ron och flitige obfervationer hamtas den. Ber&ttelfe om en hog grad af Skorbjngg obfer- verad pd Kongl. Lazarettet; af L. B, Garfi m ) 44 c m Garfvare L&rlingcn CARL D.AHLGRCN 19 ar gammal intogs pa KongL Laz. d. 27 Mart, 178*- Uran foregangen vetterlig ordfok hade ban, alt fedan fiftjedne Nyar, -kandt nagon omhet utan pa broiler, iardeles pa andan af rcfbenen vid framre fidan af ftcrnum, hvilken alt mer och mer til tog; dock utan mycken vark. And- tappa begynte i borjan af Martii manad be- fvara, Tom ock federrnera okades och var den fjuka mycket plagfam, fa ofta han rorde fig; men fa lange han lag ,horizontailt pa ryggen var refpiration latt. Vid ankomflen i Laza- rettet befants derjemte tandkjottet mycket up- drifvit och yid minfta vidrorande bloda, knan i'vulne och ilyfva, fornamligail: det vlnftra och fkorbjugs-flackar ofver lar och ben, famt pa- tienten fa matt , at han ej formadde utharda ofver J timnla i upratt flallning, innan han ville fvimma. Den 28 Martii klagade han ofver et haftigt ftyng i broftet pa vlnftra fidan: pulfen befants ock nu varkeligen hard och inflammatorifk ; ehuru den altid, bade forut och fedan, var me- rendels lag och ojamn. En liten aderlatning gjordes och Spanfk fluga lades pa lidande ftSllct. Bloden latte inflammations -hinna^ Tjenlige medel, enligt indication, vedcr- togos vidare, hvarigenom detta orida andteli- gen aflijelptes; men man var derfore ej langt kommen med den fjukas forbattring. Skor- bjugs- m )' 45 ( & bjugs-medcl blefvo fedan forordnade och frottertides med Camphert - olja. Detta utrat- tadc ock fa mycket, at paticnten efter behag kunde boja fina kna, fvulnaden a frog /)ch flac- karne famt v&rken i benen voro til ftorre dc len forfvunna d. 16 April. Den fjuka begynte nu fitta uppe i fangen och , fom vaderlekcn var varm , lit ban fora fig ut i fria luften , at dar middags tidcn til- bringa nagon ftund, hvaraf ban tycktes befin- na fig val; men juft nu, da nagot hopp til defs vcdcrfaende tycktes upflcina , forlorades alt: Man blef varfe man pa broflet cartilagi- nes coftarum nedijunkne och extremitates fter- nalcs coftarum wpdrifne och knolige, af en nots ftorlek och derofver maft pa vanftra fidan. DefTa knolar.voro til farg och utfeende for 6f- rigt fom i friikt tilftand, men omare an an- dra ftallen pa broftet, och vid patryckning lik- fom flulucrande. v Patienten klagade beftandigt ofver h^ftig hjert -klappning, och man kunde klnna med handen, afven utan pa kMderne, at bans kla- gomal ej var ogrundadt. Den var den hifti* gafte man kan foreftalla fig och oj'Smn. Tva a tre hjertats fammandragningar fvarade unge- farligen mot et pulsflag iu carpo. Pulfen tyck- tes afven vara fig olik pa armarne: mera oor* dentclig och likfom fvagare pa den vanftra an hogra. Den ) 4* ( m Den 22 April kande den fjuka ryfningar, likfom i en frafsfeber, hvarpa foljde hetta, Jiaftig virk och fpannmg i underlifvet med tryckning ofver brofter och grufvelig hjert- Sngflan. Fuljande a;ne dagar var tilftandet det fa mm a. Under hela detta Stadjo var pulfen ganfka fvag och underftundom ornarkelig: Ju narmare det led til flut, ju mcr blef den likfom tremu- lus och vacillans. Sifla ~ dygner af defs lef- nad uphorde nailan all vark. Han bibeholt fundr fornuft och talte tils nagra minuter forr an han affomnade, fom {kedde med myckea lltthet middags-tiden d, 25 April. Den 27 derpafoljande ikedde obduftion och befams fom foljer : y Brdft Caviteten. a) Alia extremitates coftaruni fternum ver- fus, carierade mer och mindre famt lofsnade fran dcras cartilagincs. 3) J bada brofthaligheterne mycket vattcn> vid pafs et flop eller nagot mer i hvardera, y) Glandtrla Thymus ovanligcn flor och knottrig, o) Hjertfacken til - fyld af en tjock och feg lympha, vid pafs af i qvarters mangd. t) J vanflra hjertkammaren en polyp af en vahlnots ftorlek, fom nSftan npfylde hela ca- vum ventr. cordis, forfedd med en cauda, lang i~ qvarter och delt i 3 grenar, af hvilka en gatt e ) 47 ( m gatt in i Subclavia finiftra, den andre i Caro- tis pa famma fida, och den trcdje ned uti Aorta? boga. |) Har och dar funnos viffa ftallen af de ftorre vafa cordis brofkaktiga, och trabeculae cordis i vanftra hjertkammaren hsh och hallit cartilagineufa, famt inre furfacen hvitaktig til fargen, J Suk Cciviteten, OL) Omentum naftan aldeles fortardt och tar- ma rne fylde famt fpande af vSder. $} Gangreneradc flackar pa hela peritone- um fa val fom pa inteft, tenuia, fornimligaft pa vanftra fidan. y) Glandulfc mefent. til florre del en hard- nade. Vefica fellea aldeles torn. Alia ofriga vifcera funnos fom i frifkt tilftand. Anmdrkning vid Herr Prof. RICHTERS af- handling om utv&rtes Pordelande Medel, re- cenferad uti Forfta Bandet af denna T/'edo- Jkrift p. sty. Denna afiiandling kan ej annat an i almSn- het fortjena mycken upmarkfamhet och foljes ofelbart af praftici, med fa mycket ftorre dl- forfigt, fom han kommer fran (a god hand. Men juft^det palagger mig at vid defs tilllmp- ning til ogpn-inflammationer p. 372 irhindra, at upmjukande och tindrande mtdet, hvilk a vs- O ) 48 ( & ferligen, efter de upgifne reglor, bora anvan- das vid alia de delars inflammationer, fom tala at genom fuppuration boras och hafvas, icke, utan ganflca mycken infkrankning bora nyttjas vid fugtig och het inflammation pd 6gonen. Lindrande, eller fom AuGor fjelf pamin- ner, mucilaginoia , hvartil kan laggas olea re- center exprefTa, aro ratt tjenliga , nar hctaro- genea faftnat i ogonhinnorne eller i orbitae be- kladningar, eller ock vark inftaller fig vid ophthalmier ; de kunna ock gora tjenft vid ophthalmia Jicca ; Men genom upmjukande om- Jlctger jflappas anna mera de vid ophthalmia humida forut nog infiltrerade lamina? Cornea!, hvarigenom anledning gifves til Lcvcomn, Panmis , Pteryghim och, det fom varfl ar af alt, Hypopijon* I deffe medcls Mile faoftdr- kand* och fammcmdragande medel mycket for- monligare , obfervatis obfervandis. Jag gor denna paminnelfe i krafi af mangarig irfaren- het om ogonQukdomars botningsfatt^ ochhvarje praflicus fkai fnart arfara fanningen haraf, om ban behagar folja denna princip och tanker efter fkjSlen dirtil. Detta amne Sr omftandeligare afhandlat i mina Paminmlfer vid det brukellga fdttet at hot a OgatS'fjtikdomarj Stockholm Jt772> g:vo tryckt hos HOLMERUS, J. L. O. fortfdttning af btrdttelfen om Pu<qve bard-Hnfety jrdn p. 27* ; 2. Om den til det Publika Barnburdf Hufet ow* Jlcigne fondi Accouchernens - Mu$ - Inrattnihgeri har fin fond gcmenfam med Koppympnings-Irtrlttniri* gen har i Hufvudftaden, hvilken tilkommit, dels gendra gifmilde perfoners fammanjfkatter^ dels genom arliga avancen af 5000 Letter*, H* fom utgorande nara j del uti KongL Lazaretts- Lotteriett Hartil kommer Hufet N:o 14 pS Fredsgatari, til hvilkets inkopandej enligt KongU Majits nadiga Skrifvelfe af d. 2 Nov. 1772* Defs Gollegio Medico, uppa Rikfens Standers underdaniga riiftyrkarij lemnades et Banco-Lan uf 180,000 Dal. Koppimt eller id/ 600 R:dak Specie, med vilkor, at 12,000 Dal. K;mt eller 666 R:daU 32 Sk. Specie a Capitakt arligen Jkulle afbetalas, oe^h e) nlgon ranta beraknas*. Nyttan af detta Ian fkulle gemenfamt tilfallat Koppympnings- Och det med tiden tilamnade Accouehemens-Hufetj famt til en fond for bag- gc de(Te Inrattningars underftod bidraga (i) te NIr altfa detta hus genom arlige afbetalnin- gar hunnit blifva fulleligen inloft, fom ej fker f6ran ar 1787? fa far fonden d&raf en arlig behallning; af 666 R:dal. 32 Skil. Speciej och N^ 4 D dl CO Stt Dagligt Alltbanda . N;o 155, af d* n Junii e ) so ( m da blifver hopp, at Barnbords-Hufet kan brin* gas til fulkomlighet i atfkillige delar, fom an- nu, i brift af nog tikickelig inkomft* mafte faknas. 3- Om Barnbords - Hus Inrdttningens borjan och inre husb&lmng. Genom da varande Profeflbrens Hr. Dot. DAY. v. SCHLJLZENHEIMS niti/ka bemodaride och det bitrade,' fom horiom darvid gjordes af Ad- jun&en, numera AflefToren i Kongl. Collegio Medico, Hr. Dot. C. RIBBEN, blef Accouche- mens-Hufet, under bemahe Kongl. Coliegii irii- feende, ar 1775 med en oformodad fkynde- famhet inrattadt och emottbg d. 23 Jim. fam- rna ar fdrfta qvinnan, fom ock dageri darpa blef lyckeligen forl6fd fran en lefvande Flicka. Det ar af denna orfak, fom jag mafte erinra Lafaren, at nar har talas oni ar for det Publi- ka Accoucfiemens-Hufet, bor ahid raknas frari och til d. 23 Junii^ I forfta- borjan hyrdes for defina Inratt- ning rum pa Riddare - Holmen; men blef ar 1776 om hoften flyttad til det namde hufet pa Fredsgatan, hvareft nodige rum danil aro anflagne, fa at pa en gang 10 fattige barna- foderfkor/ utari betalning, och 4 a 5 ft. for- mognare, mot (kalig afgift, uti dem kunna va- ra liggande* For de fattigare, fom ligga i rummen, Sro 10 ft. Stal-Sangar (fom all* O ) Si ( alia hafva fma SSngar; Sfven af Stal, fig vid- haftade for barnen) med Buldans ofverdrag och battnar; trieri for de formognare, aro uti de 2:ne bafta extra-rummen i Sparlakans-Sang i hvartdcra, och liti 3:ne famre extra-rum nytt- jas Sangar utan Sparlakah. Alia Sa"ngarne aro forfedde mcd tilrackelige ombyren af godi Tagei Madraffer^ Kuddar, Lakan och Tackea cller Filtar; och, utom Lindor eller Gordlar, famt de til fnygghetens bibehallande nodige fnrarre linne-perfedlar; for bide modrar.bcli tarri, blifva de fattigare och deras ny fodde- barn, under fitt viftande pa 1 AccOuchemens- Hufet, afven hallne inecl nodige Yile- och Lin- he -Gang- klader. For ofrigit fins erforderlig tilgang pa fadarie meubler ocli tiusgerads - fa- ker> fom for de fjukas beqvSmlighet; ej min- dre an den angelagna renlighetens uriderhallan- de aro ounibarliga: Vid Inrattningens borjari arimalte fig de hafvande forut och fingo Sedel pa, at vid for- lolsnirigs - tiden blifva emottagne; da lat man dem afvcii ibland 2, 3 eller flera veckor fore forlofsningen fl inkomma ( 6ch viftas pa,Ac- couchemens-Hufet t Men bagge dela'rne blef- vo affkafFade : Sedlars urgifvande var ohodigt, emedari det behofdes endaft at vara hafvande, for at aga ratnghet, at, vid borjadt forlofshings- arbete, iritaga runi pa Accouchemens - Hufet, nar nagot var ledigt, och orii alia rum, fom hindt, vore uptagne, fa kunde likval P 2 ickc IS! ) 52 ( *S icke nagot aftadkommas genom en fadan Sc- dels upvifande. Med de hafvandes inragande Hngre tid fore forlofsningen, matte man up* hora, dels emedan rummen dymedelft for myc- ket upfyldes med mennifkor, foni f6rorfakade en for de fjuka mindre fund luft; dels eme- dan fidane, darftades -ledigc gaende qvinfolk, t>fta aftadkommo allehanda oredor, Sedan liar man icke emottagit dem for, 5n rStta forlofs- nings - arbetet varit borjadt; men da ega dc arittlghet, natt och dag, at inkomma. Enligt 15 . af Kongl. Kcglemcntet for Ac- ^ouchemens-Hufet, tilkommer Profefforen, nAft Kongl. Collegium Mfdicum^ det hogfla infcendet vfver Inrdttningen* Honom tllhorer at afgora mindrc well, at hdlla hand Sfver at alt m& g& JJeicketigen tll> och ndr mdl afjlorre vigt forc~ komma, anmdles det i Collegia. Harvid, fom ock vid de ofrige Ambets- goromalcn, Sr likval ProfefToren bitradd af Ar- ris Obftetriciae Adjunften, enligt den for ho- nom af Kongl, Gollegio Medico utfardade In- ftruion af d. 3 Martii 1778- Efter Affefforen Hr Doft. C. RIBBEN emot- tog jag, til folje af Kongl. Collegii Medici hoggunftiga Fulmagt, af d. 9 Junii 1777, den beMlning och upfigt vid Accouchemens - Hu- fet, fom Adjunften aligger, och blcf aret dar- pa, eller 1778 > d, 30 Novemb. genom Hans Kongl. Maj:ts Nadigfte Fulmagt befordrad til Arris Obftetricise Profeffor, efter Hr. Profeffo- ren O > 53 < O ren r. SCHULZENHEIM , och, I folje daraf, hog- fla. infcendct, nail Kongl. Collegium Medicumv ofver Inrattningcn i nader ombetrodd, hvarvid jag har et paliteligit Intrude af Hr. DoL C. TRENDEIINBURG, fom genom Kongl. Collegii hoggunftiga Fulmagt af d. 22 Dec. 1778) blef bcfoi'drad til Arris Obftet. Adjunft efter mig* Uti 14 . af ofvannamdc Kongl. Regie- mente heter det: Sd fnart Hnfets vilkor fur- kofrcif, fd bur Profefforen oeh Betjeningen er- hdlla Lon , fcm ds icke Idngre njnta , dn derat cmforg, drift och Alder kunna med verkets be- Jl&nd forenas. Hvad Adjunften angar, ft har Kongl. Collegium, i brift af Penninge-Lon, la- tit honom njuta den fordel at bo husfritt vid Jnratmingen , hvareft defs tilfyn och uppafs- ning &r ganfka tragen. Hcrr Profefforen v. SCHULZENHEIM hvarken bdiofde eller afkadc nagot arfvode, och jag har Sfven varit det for- utan^ intii defs Hans Kongl. Maj:t, uppa min darom underdanigft gjorde anfokning oqh Kongl. Collegii underdaniga tilflyrkan, d. I Jun. 1780 i nader bcviljade mig, i och for Profeffors- Syflan och den darmed forknippade ftandigt tjenftgorning vid Inrattningen, et fritt beboen- de af de rum i famraa hus , for hvilka jag cljeft betalte 66 R:dal. 32 Skil. Specie arlig hushyra , fom numera af Medicinal - Fondcn komm^r at arfattas. De ^goromal vid InrSttningen , fom fordra PrSfte-Ambetets atgard, aro Barn-dop, de fju- D ka It ) 54 ( 13 Jtas befokande och comraunicerandc, Dopboks jforande, Artefter? utgifvaride m. m. och defle beftriddcs, fa lange 4 c c. uc hemens-Hufbt va ^ pa Riddarcholmen, af den Forfamlingens Vor- dige Praflerfkap ; men fedan Inrattnimjen flyt? tades til hufet a Freds-Gntan i Sr. Clarae For- famling, bar Comminiflern Hr Magift^r. F. L WITTINGH darmed haft et fa ofqrtriitit, fom liter lonande befvar, emedan endaft for hvart barndop betales af de ej aldeles utblottade mo- drarne 8 Skill. Specie, fom dock icke ar ea ikyWighet, man beror af deras fria yilja, och pfta underlates. Hvad eljeft Betjeningen och hushalningeii vid Accouchemens-Hufet b ; ctrjffar, fa har dlr- med atfl enligt ]Songl f Collegii med honom uprattade Contraft D 4 af at. x i* c . at *f d. Ig Nov. 1779: no At dageligen forfc hvarje Barnafdderjka, under den tid hon efter forlofsningen viftas i de publiqvcs rummen, med mat och dryck, bejidende. uti Frukoft of en half taka fpisbrod med godt fmor; Middag, af kuttr- foppa 4 ganger i vetkan med ~ mark kott och ~ kaka brod> och de ojrige dagarne vattnfoppa med fott och fuejkon ell&r riijjin uti, olfoppa el-> ler dgrxot^ alt id med ndgot tjenligit fdfvel ddr- til: Aftonmalrid , af |- ftopsjk&l korn - hafver* gryns- eller Mjol-grut, tiltika med et qvarter Jot mjolk; Defsittom fa mycket hafver - fopp a fom tfftutidaf at dricka, famt fur fomlige af Barnafo? derfkorne , fedau de dro forldfte , J flop godt narmt dncka oeh brad; hvilket dock ankommw j3a Profefforens eller Adjwiffiens ordination ,] fd vdl foin det, om iidgon gdng hdlfans omftdndig* heter fordra, at fan. mi namde matordning mafte eindraf; dock f$, at koftnadtn for Entrepreneii- ren ej ofverjliger vdrdet af forefKrefne Stat; kommandes ban, at til matredningen fjelf bejld wodvdndig Kjoks- och Mdltids*Redfeap (i). 2:0 De rum, hvaniti de fjuke ligga, hdller Entrepreneur en pd egen fokojtnad mid jemn eld* tiing, l) Uti hvarje Accoucbemens-Hufets rum dr en Trykt Matordnings-Lifia for alia dagar i veckan upfl^gen, !f och denna ar afvep inf6rd uti StocklxiJms - Pofttu \ for d. 26 Maji 1780. Uppa deq famma ftar afr ver denna Anmarkningt P^ 5 fom finner orfak $t vara wifsnogd med mat, Jkutfel eller Betjeningens tip.? fSrnnde, klnge fjelf darufver f6r Proftjforen ellet fr&fvafakeu och Jkaffn Mftelfc. | f 8 ) 57 ( B nJng, Ukafom honom a/igger, dd Profeffcren fin* tier ii6digt> at defsemellan Idta fkura ndgoldera, fit til defs torkning be/Id iiudvdvdig ved. Til ffirlof suing! -Rummet) fom Skoterfkan tillika be- far, famt Accoiichemcns-Kjokct, b6r dfven beftftt fd mycken vcd> fom nodvdndigt fordras, 3:0 Extra-Riimmcn, fd vdl fom Skoterjkan f til eglt behof vid forlofsningar och de fjukas efterfeende , forfes med Ta/g - Ljns , famt god fiof-otja och bomnUs-vekar til Lampor, fd vd{ HQS fe fjufa ) fom i Forlofsnings-ritmrnet. 4:0 Aligger Entrepreneur en at forfe alld rum med granris och fand> famt beforjy fopor- was bortforandei aftrddens renhdlning Qch Kjoks- Skorftenarnes fdjande. (5:tc, 6:te, frde, p:de och io:de hQJ3 icke hit,) 7:o Med dem 9 fom nil extra-rummen emottcignc, fiar Entrepreneur en at fje/f ofverens- fcomnia om deras forpldgning i famrdd med Pro- fefforen eftcr billighejen ; dock fa, at den vault- ga afgiften til liujlt Jarjkilt drlfigges of de in*> kommande. Entreprencurens fkyldighetcjr i h|nfcendc til de 2:pe jned entreprenaden forknippade fyflor, finnas uti Kopgl. Collegii Medici for honom, d. I Dec, 1779) utflrdade Inftrulion, flf fpljandc hufvudiakeliga innehall: Honom aligger fdfom Oeconomie'BokhdHcire vid det Pu* bliqvp jlecouchemens - Hufet , at h$lla en fort ck- ning eller Tabell ofver de mkomne och forlofte D Bar- Karnafidtrjkor 'utl fammahus; Om de under* hdilds pa eggn eller hufets koft ; ndr ds blifvit for loft e o-ch frijke, fjuke eller do da utjkrefne; famt i -anfeende til barnen,' bur, jemte nummem, antekvas nfir de tilkommit lefvaitdp elkr dodjodde ; af hvad kvn de. aro; nor de blifvit dopte och hum ' ballade; m.' m. Barnaftderjkornes namn far han ej efterfrdga, antingen ' fjelf eller ge~ worn andra, icke eller fe fidgon of dem, fom be-, talar for jjg, och det icke vil tilldta. Han hdller rdkning fdrjkildt ofver $e utgif- tcr vJd Publiqve Accoiichemem-Hufet , fom un- d.r dfr Ent reprenads - Actor $ take dro begrep- ne , och den inlefvereras hvarje mdnads Jlilt til Profefforn, Jtyrkt med <4djun$ens p aft rift och behorige Allegater ; kommande i famma rdkr ning dfven at uptagas defs egit och ofrige nil* derbetjeningens arfvoden, fom quart a liter afPro* fefforn utbetalas (i). - Han bdr hdlla en In- vent arii Conto ofver alia Acconchemens - Kufei tilhorige lofa Inventarii perfedlar. Honoto (iligger dfven at tilfe, det ordning och fmjgg- hit hdllas mom Accouchement- Hufet ; - - Lika- ledes bar han utrdtta de 'CommiJJioner , fom an- gd Accouchemens - Hufet och fionom af Profes- forn eller Ad\un$en updragas, *rr ) Saioni arfarenheten vifade, at fedan Inrattningen koinmit under entreprenade , ofta pa hela manaden tnga betydelige utgifter exifterade; fa refolverade Kongl. Collecuum , under d. ^g Aug. 1780, at framdeles endaft Qyaitals-Rakningar fkulle uprattflf ch til Collegium inlemnas. BT ) si? ( H Safom Ombudsman vid Ammtfiaffnings- Contoirct iilhdr honom at noga efterfpati'd om ndgre Ammnr gatt i tjcvfi, titan at fornt haf- va blifvit behorigen exaininerade och med Cou- toirets intij^atids om Jin Jkickd'ighet och renhet frdn fmittavde fjukdom fnrfedde; ^ Ofver alia mdt, fom rora Ammefiaffniiifrs-Contoiret) dli%- gerhonom, at med Medicines DoffornochFdreJlun- daren (Adjunften) ofverldgga och defs'projnhtg aflft, farnt jig til efterrd'ttelfe ftdlla> m. m. I|)til Paikcn 1779 beijcntes InrSttningen af en examiner^d B:\rntT)pr{ka> hvilken yar likiom For^ftanderfka, ocli endaft af Kongl. Collegio M C ^ CO kunde til pch ifran Syilan f^ttas ; Men uppa min d^rpm gjorda odmjuka foreftalning, fant Kongl Collegium, at en exa- miner^d Barnmprfka yore mindre nodvandig for denna Jnrjttning, emedan Profefforen -och Adjunften aro anfvarige f6r forlofsningarne, fanit refoiyeracje, at en fadan perfon framdeles jfkulle pmedelbart och endaft dependera af Pro- feflbren, til tattre ordnings och fubordinations vinnande, och blott under namn af Skoterflca betjena Accouchernens-Hufet, ehuru hon blif- vit ordenteligen undervifad i Jorde - Konften. Inrattningen har harigenom afven vunnit den fordel, at i ftaliet for 2:ne perfoner, nemligen Barnmorfka och Skotcrfka, fedan den tiden endaft en perfon behoft lonas, ehuru hon gor bSggcs tjenft; Men denna fordelens beftand dependerar likval af Barnmorike-L^rlingars an- tal, tal, fom gora tjenft vid Accouchemens-Hufet ; 17 uti 1 2 , af oftanamde Kongl. Rcglemcnte for Barnbords-Inrartningen heter det: Til Sko- tsrjlor antagctr de> fom uti yorde-Konften Jkola ttndtrvffo/. Tvdnne af dem bora Jtdndigt vara tiihandf. NIr nu, efter alt utfcende, ganfka fa och kanfke inga Barnmorike-Larlingar ha* danefrer hitkomma, och en enda menniika, {a- fom Skorerfka, omojeligen kan betjena fa manga fjuka, nart och dag, i flera rum, fa blifc ver atminftone en hjelperfka at henne nodvan- dig, om icke tva; och jag har redan fiftledna May manad innevarande ar, fedan Kongl. Col- legium dastU bifallit, varit nodfakad at antaga en fa dan. Safom horande til Inrattningens betjening, kan Sfven raknas en Tvatterfka ; men hon bor icke i Hufet, utan beforjer endaft defs tvatt, cmot et vift arligt arfvode. Til hushallningen hprer vidare et uti Ac- couchemens- Hufet med Kongl. Collegii tillatel-^ fc ar 1778 inrattadt Apothek, fom for narvan. rande fourneras af Hr. Apothekaren SCHULZEN pa Ho-Torget, och ar med mojeligafte fpar- famhet inrattadt. Vara invartes maft brukadc medicamenter aro Engel/kt Salt , det af Herr Doftor TRENDELENByRG uti Forfta Bandet af denna Wcckofkrifc p. 310, befkrefna Qigeftiv- Pulvret, Rhabarber och Puivis Nitrofus (bc- ftaende af Nitrum och Sacchar. Alb. aa) . * Mindrc ofta forckommer bruket af fol. Senna?, Flor, O ) 6l C O Flor. Sambuci, (til thee) Cor/. Kinkina?) Ipecacuanha y Tart. Antimonialis> Kernt* Mine* ) Syrup. Antifipthns Ph. Paup., Etix. Pefforale, Elix. Antihyftericnm f. Fattidum ; Tin ft. Thebaica (blir ofta nyttjad fub partu; men eljeft fallan), Liqv* Conu Cervi Succina* tus (end aft for barnen), Gitmmi Arabicitm, (at fmalra i dryckcn vid diarrhcer). NSftan obru- kade aro: Pafa. Laxans (Tissors, beftacnde uf Rad Jalapp. , Fol. Scnnse och Crem. Tart. aa), Pulv* Alexitcriuf * Mi xt lira Diatrion , Tinff. Abjinth. Ph. Paup. och Rob, Sambuci, hvarfore ock Apotheket med defTe, fcdan for- fla gangcn> icke blifvit, eller lar blifva a nyo fburneradt. God Haning nyttjas mSft, at dar- med gora viffa Medicamenter fmakelige och til forf^rdigandet af Oxywl Simplex. Bland utv&rtes medel brukas m5ft: Acet. Saturninujfi, Unguent. Saturninum , Alkali Lignor. depura- tum, Borax, Flor. f.. Calx Zinci, Fof. Menth.. Crifp. och Flor. Sambuci. Mindre nyttjade aro : Mixt. Traumatica ad Papillas, (beftacnde af Ol. Ccrae plur. reftif> Tinl. Myrrhse och Balf. Peruv. nigr. aa) Thcriac, Emplaftr. Vefi- eatorium Adhajivum Gummofwn s. Calaminari lapide Diapompholygos ; Un- guent. Bafllitum e Sty race Suppuranti Spec. Refolventet Emollient es; hvarfore ock ftorre delen af defle faker , i fynnerhet Tlie- riac, Emplaftrt och Unguenta, i fednare tideit ej blifvit hallnc i forradp utan cndaft himtade* de behofts, Utorn air detta finnes Sfven 1 Apotheket: JSin-Attika> Franjkt Brdtwin ocH Sacker-Syrup, fafom til fine bchofver nodige* faint dxungia Porcwa, fom nyttjas yid tou- cheringen. - Viffa componerade medel tilla- ges, inom hufet, fafom: Infufum Rhei (cum vel fine Alkali) Infufuni Senna (af Fol. Senna? och Pulv. Digeflivus, aa, foril macererras med k.ok- hett vatteri i tima, filas och gores fmakeligt med haning;) TarJk-Blcwdiiing (fom brukas at pent/la barneri me'di nar de hafva tarfk i -mun- nen; afven ock f6r mddrarne i lika handelfe. Den beftar af: Pulveriferad Bocax i Scrup. och Honing i Dradi. , fom blandas til i Uns Kjall - vattn) -, Om/Iags - Lui ( af Alkal: Lignon 2 Drach. , uplofte uti i qvarter ljumt vattriy fom nyttjas for harda broft, pa det fatt Herr Do ft. TRENDELENBURG befkrifvit c; 1. p. 306),- Aqva Saturnind Ph. Sv. - Hvad mera orri denna Inrattnings hushali- ning kunde vara at amarka, det kommer pa fine farfkilde Mien af inflyta. Rummens och kladernas fnygghef jemte uhderhallande af frilk, famt fnarare fval an varm luft, aro 6m- flandighetcr , hvilkas iakttagande lika fa forg- 011igt bevakas, fom de fjukas hSlfa och lif aro angelagne, och liaraf i fynnerhet bero, nar el j eft alt annat Sr lika. Til den andari aro ej allenaft rummen forfedde 'metF drag - luckor, jag lit afven 1777 om hoften taga fpjallen ur K ) a ( a ur alia kakelugnarne , emedan jag omojeligeii kunde forma SkoteHkorna och ifven Barnflngs- qvinnorna, at lata dem fla opna, hvilket lik- val i et flylikt fjukhus ar ang'elSget, om frifk luft fkal kunna bibchplas* Nagori jemnare eldning blir val harigenom nodig; riien det 5r battre at forideri vidkannes en lifer drygare koftnad, an at Barnfangs - qVinriorrie fkola ex- poneras for den becydande fara, fom en ofund luft medforer. -r Utom det at rummen ofta ikuras, fa beftros de ^fveri med granris fom man beftankt med atticka, i fynnerhet de ars- tider och dagar, fom den fria lufteri Sfven ar ofund, halft i borjan af varen, foni Irfarenhe- ten lart ofs vara den farligafte tideri for Barn- fangs-qvinnor pa Accouchemeris-Hiiiet; hvar- fore ock iakttageS, at man, inhan varens in- brytande, ur fangarne borttager de. ofver vin- terri iiyttjade madrafler och kuddar; och i deras Mile lagger jintingeri aldeles nya, eller fadane , hvilkas bade tagei ocli ofverdrag blif- vit val rentvattade, torkade och vadrade. For- fqmmas detta, ar fara, at de fjuka angripas af den dodahde Barnfangs-Febern, prn hvilken uti . 7. {kal blifva talt. Om pagon Barn- fangs - qvinna', af ovanlig feber angripes , med tecken til rota, fa blir hon enfam liggande i rummet, hon omfar dageligen fang och klader och man fordubblar omforgen at halla frifk luft, til hvilken Inda afven rokas med atticka, pa en hst cldfkyffel, och vattnambar in- t**i> % ^ * -*** H ) *4 ( H infattas, uti hvilka man flalt frifka gran-ruflcor; Sro flera rum ledige, fa far hon Sfven dageli- jen diraf omfa. (Fortfattning en annan gang.) Nyh et ef. Af franiledne Hefr Archiatern oth Ridda- nn m. m. NILS ROSEN von ROSEN- STEINS vackra Bok om Barna fjukdonlar 5r- Xiyligen 4:de Uplagart, pa Ty/ka af Hr. Pro och Ridd. MURRAV, utkommen i Gottingen hos DIETRICH i/8^. 8'vo. Sju ar ro f6rflutne fedart forra Uplagad. Denna Bok ^r Sfveit ofverfatt pa Holtendfoa af Profeff. SANDIORT, pa Engelfka af D. SPARRMAN , pa Frcinfyjka af Hr. LEBURE DE VILLEBRUNE, famt pa Italhn- fta af Herr PALLETTA* (Se Gottingifche Jnzeigen* jf.Jt. d. 12 May Under den 15 fiftledne May Sr Hof-Me- dicus DoQor Sv. HEUIISI i Nader befordrsrA til Affeffor i Kongl Collegio Mcdic-o. BI ) *s c m ANT. GIUSEPPE TESTA, Delia morte apparent? degli anttegati En med mycken flic utarbetad afhandling om titronandet af dods-fdttet hof drunknade , Jamt de ve.rkfatnmajle medct til dcras vederfctendt ; .200* fid. #:o. Auftor medgjer at vatten kan vid at- fkilliga omlHndigheter trlnga fig in i Lungor- ne, qvafja andedragten, forftora blodets omlopp och tvinga den i for ftor myckenhet St hufvudet och broflet ; emedlertid nekar han til alia hlr- af gjorde flutfatfer til dods orfaken hos drunk- Hade; och bemodar fig at vifa, at det i lun- gan inflangde och med yttre luften blandade phlogifton r orfaken til deras dod; emedan forfarenheten vifar, at eft indrtigcn luft, fom ej blir fornyad, och fakdes ar med phlogifton fran; lungorne mattad, gjor et vift och fnarc flut pa lifvet. Sa vil den til blotta utfeendet fom den ver- kelige doden hos drunknade, fager han vara en naturlig foljd af den inftingde luften; At all retlighet ar borta hos alia, hvilka man fom dode utur vattnet uptager, forklarar han fi- ledes, at den i lungorne qvarhalne phlogiftifka luften i fynnerhet angriper nerverne, och e terhand minfkar forft kjSnflan och fedan if- ven retligheten, hvilken den fluteligen med fjelfva lifvet aldeles borttager 4 Den drunknade nalkas faledes grad-vis til fitt lifs flut, och oaktat all Iif-r6relfe fynss var* vara aldeles borta, fortfar dock lifvet och defs verkfamhet annu mgot, fa at man ej bor tvifla pa en drunknads* vederfaende , i anfeende til lifs-organernes kraft ac ater borja fin rorelfe, forr an verkelige tecken gifva tilkjanna , at kroppen antagit rota, och lifvet faledes ar al- deles borta, famt det motftand uphafvit, fom lifskrafrerne gjort mot de phyfifke, pa krop- pen verkande, oriaker. Men hum den phlo- giftifke luften verkar pa nerverne, och genom hvilka nerv-grenar denna onda verkan med- delar fig at de ofrige , det tiltror Auftor fig ej at faga; men val lluter ban af de onaturlige fymptomernas foljd, at nerverne forrr. och ome- delbarligen daraf angj*ipas; ty de drunknade kunna lange vara berofvade kanfla och varma, faft nagon rorelfe i hjertat och blodet annu kan fortfara, fom fes daraf at det annu da" kan vara mojeligit at ater upiifva dem. Pul- fation mlfle hos defla forolyckade aldeles up- hora, och utom manga ftore forandringar i Jungan, mafte fakerligen fke en Itor oordning i blodets omlopp, utaf de manga forenade or- fakers verkningar. Dock mafte til fifta ogon- blicket fonfara nagon rorelfe i blodet, ehuru ganika trog och omarkelig; ty det kan omo- jeligen en ftund vara aldeles ftockat, utan at helt och hallit forlora all formaga at vidare kunna komma i rorelfe. Saledes made intet vatfkornes flockning, utan fnarare den mer och mer tiltagande fvagheten i nerverne och lifs- m y 6? ( lifskrafterne vara orfaken til alia de dodelige forSndringar fom fke hos drunknade. De medel har foreflas til de drunknades vederfaende, aro fallan fiin de vanlige atfkii- de. Utom der man lange fortfar at gnida. kroppen nled torra dukar, lafvar Auftor myc* ken nytta af at tvatta tinningar, ryggraden, bander och under fotterne med nagot retande fpirituoft medel. Aldrig behofver man tappa mycket blod af, pa en gang, och i allmanhct fkola aderllt- ningar med mycken forilktighet harvid brukas. Vid varma bads nyttjande, mafte man val akta fig for forkylning, om ej Milet dar det anftalles, ar val fritt fr^n kjold. Tobakens dofvande egenfkap, gjor Tobaks- Cliftiren mifsrSnkre* (Se Beytrag zu den Er- langifthen gelvhrten Anmdrkiingen> XIII yacht* 31 Mar z Auftors refonnement om orfaken til doden hos drunknade torde val mycket kunna mot- fagas. At phlogiftifka luftens verkan pa ner- verne fkulle fororfaka deras hafciga dod kan fy- nas fannolikt^ men. da man vet, at atflcillige mennifkor flera timar, ja, fom nagre berStta flera dagar, kunna v ark under vattnet, och li- kafult blifvit vid lif, fa*tyckes denna mening nog forfvagas. Orfaken hvarfore defla kun- nat lefva under vattnet, har vsil varit at fora- men ovale varir oppet ; men philogiftiflca luf- tens averkan pa nerverne i lungaa vore dock 2 altid SSI ) 6 8 ( O altid den fawimn. Arfarenhetcn fkal vifa hvil- ken methode at radda deffa olyckelige ar den bafta; theoretifke refonnemens bevifa hSr ej mycket; det Tatt hvarigenom de fl&fta aterftal- las til lifvet, ar altid dct formanligafte, och Smnen felas ofs ty varr fillan. For at underrate Svenfka almSnheten, hu- ru man vid. atfkillige olyckshandelfer i fyn- nerhet med dmnknade ikal forfara, ^r hvar- ken moda eller koftnad fpard. Redan ar 1771 utgafs Plerr HENSSLERS korta, men ganfka nyttige, Anvifning til de forndmjla hjel- jjemedel jor dun fern genom ofarmodeliga otycks- hdndelftrr blijvit iiflofa. KongL Patriotifka Sallfkapet lit fi5r flcra ar fcdan infor/krifva de i Frankrike med f6rmann yttjade inftrumen- ter til drunknades raddande; beftaende af to- baks - Clillirs inilrumenter, bvilka dock mafte blafas, och faledes hade den olagenhet at ej med nog kraft fortdrifva roken, iamt et ror at blafa luft i lungorne, en flafka for ftink- fpiritus och eld flal med dit horande faker; famt utgaf ar 1775^ harom en tryckt under- rttelfe om fattet at dterftdlla dem fit Ufs fom dnwknadt. Och pa det all moda med tdane olyckelige (kulle blifva ofpard utfatte famma KongL Sallfkap en beloning om 10 ducatcr: tit den Join vifade fig med deffa wfirumenter hafva aterftdldt nagon til Ufs fom blifvit for druiikimd ntur vattmt uptagen. KongL Politic inrattningeu drog afven den omforg at fadane inftru- O ) 69 ( O inftrumenter lamnades at alia Parm-mStare i Stockholm, for at altid hafva dem til hands. Uti de Cm a Ahnanackorne for 1780, Stockholm* Horizont, latKongl.Vetenfkaps Academien infora ennartundcrractelfe: om drunknades aterftallning til lifs, forfattad afKongl Collegium Medicum. Hans Excellence Riles- Radet &c. Grefve CARL F. SCH^EFFER har afven nyligcn larit inkomma en ftorre tilredning til drunknades uplifvande; hvarefter KongL Patriotifka Sallfkapet ater la- tit farfardiga nya inftrumenter och deni til al manhetens tjenft, fa val Tom modcll, fom til nyttjande, utbudit. Defla befta af mftrumen- ter til Tobaks-Lavemens fom blafes med puft^ et ror for at inblafa luft i lungorna, en flafki. med glaspropp for ftink- fpirirus, 2:ne ftorre flafkor for Camphert Spiritus, atfkillige yllne kladen hvilka doppas i Camphert Spiritus hvarmed hela kroppen gnides; en fkjorta och nattmoiTa af fvanfkinn; nagre krak-pulfver, med mera, alt uti en natt gjord trad-lada forvarat. Men oaktadt alia defla anftalter och up- muntringar hander dock Mr ganfka fMlan at nagon drunknad aterftalles til lifvet ehuru hvar- jehande forfok darmed plaga anflalias. Om vid hamnarne funnes publiqve rum, hvaruti defle olyckelige kunde inbras, famt under fkicklige lakares fnara tilfyn, af omt och ej far- fummeligit folk, finge all irforderlig flcjotfel, kunde val mycket heppas. E Underligit ar at man oftare hor fran lands- bygden at folk fom drunknadt blifvit til lif- vet aterftllde, an bar uti Stockholm j hvad orfaken dartil ma vara ar fvart at faga; fkjot- fel ar fnarare at flcaHTa hSr an pa lander. Man- ne folkets klenare kropps byggnad i fiadcrne, eller nagre fardelcs ofunde particlar i vattnet, hvilkas narvaro mnn bar annu ej kan neka, gjor defuu ikilnad? A. J, H. Societe Royale de Medicine de Paris bade den 6 Mars (Htledne fin almanna fammankomft, hvarvid Secreteraren underratta' de Sallftcapet: At tiden nu voi*e forfluten til den fragans befvarande, fom ar 1778 utHittes mot 600 Livres belpmng: At utftaka de bdfta medel mot Rabies; pa hvilken fraga beloningcn federmera okades til 1200 Livres (fe denna Tidnings i Band p, 123.)? famt at at/killige afhandlingar darom voro inkomne innom den utfatte tiden. For at aga rattighet til denna beloning, mafte man tillagga nagre nye upt^kter til dem man fqrut kan aga, genom nya och granlaga obfervationer iprida et nytt ljus ofver denna fakj och, med et ord, gora denna fjukdoms botande fakrare in tilforene varit Ingen af de taflande hafva upfylt defTa hvilkor, hvar- fore Sockteten ej ellsr kan tildomma nagon af O ) 7' ( Q af dcm bcloningen ; utan 5r fragan a nyo up- futt til furfla almanna fammankomften ar 1783* Ehuru ingen af Autorerne faledes befva- rat denna fraga fa, at Han kunnat fortjena beloningen, har Sociereten lilcval utmarkt at- ikilligc, hvars arbere man ar fkyldig berom. Fern mernoircs aro i fynncrhet utvaldc hvar- ibland 3:00 fortjena verk^lig upmuntran, och de sine andre en hederlig hugkomit. Mr. LENOIR, Lieutenant - General de Police och Sallfkapets Ledamot, pa hvars valgjarning denna beloning ar grundad, har harom blifvit underrattad, och har ej velat at Au&orerne til de tre fvaren, ibm funnos bafl fkulle furblifva olonte, man latit fla och dem tildela, tre guld-medailler, pa egen koftnad, om 100 Livres varde hvarje, med famma flampel fom Societetens jettoner. Den i:fta medaillen tildomdes Mr. MATHIEU, Maitre en Chirurg. a Conze en Sarladais* Den- na Auftor lofvar maft: Han fager. fig hafva med formin nyttjat mercure, fafom friclioner, bade fom prsfervativ och til fjukdomens bo- tande; med den atfkilnad, at vid fenare fallet rader Han til ganfka flora och ovanligc dofes. Han har vid viffa tilfallen nyttjat en til 2 un- ce af mercurial - falfvan, til^ en enda friftion : flundorn har han latit ingnida denna falfva kring hela kroppen. Han har nyttjat at en ijuk, fom blifvit botad, under acceffen af Rabies, 13 unce mer- E 4 curi- 01 ) 7* ( S curial - falfva til friftioner bade kring Vanlige ftSllen, fjelfva better och hela kroppen. Den falfva, ban nyttjar, beftar af 2 delar fett och en del mercurc , och ban brukar attika for at minfka verkan af mercuren da defs dofis fin- jies for ftor. Salivation, efter defs fart, Ir en lyekelig brytning. Han nekar, ej at ju denna (kjotfei cj ar utan fara, men da omftindigheterne aro fa befkaffade och doden oundvikelig, har ban intet betankande vid at anvanda den. Han fluter af deffa obfervationer at afven en redan paftaende Rabies genom denna mc- thode kan botas, och tilllgger at ban bar borat 2;ne hiindar, angrepne af denna fjuk- dom, genom det ban lat ingnida faret och huf- vudet med en myckenhet af denna falfva, och lat dem taga, nagre dagar I rad, hvarje morgon IO gran af thurpetum minerale. Mr. MATHIEU tilbjuder Societeten at lamna de fakrafte bevis, ofver de handelfer ban an^ for. Sallfkapet aftundar dem om de fllfta; och upmuntrar tillika alia Lakare at underfoka til hvad grad deffa medel kunna vara nyttige vid en redan utbruten Rabies; Den fjukes til* ftand, fom eljeft ar utan hjelp, tyckes tillata Lakarena at gjora nagre forfok, hvilka likval med forfiktighet bora anftalias. Sedan Mr. MATHIEU gjordt kunnigt fit fatt at nyttja detta pa djur, fa kan man bruka famma vag for at under- O ) 73 ( O underfoka det, fom i denna methode kan vara det maft vcrkande och farligafte. Den 2:dra medaillen gafs at Mr. BOUTEILLE, Medecin a Monosqve en Provence. Det fkulle blifva fvart at immvifa nier forefeade tankar > et battre botnings - fatt och fornurtigare farm cnklarc affikter om fkjotfeln och befkafFenlieteii vid Rabies. Och fkulle intet felas mer for Mr. BOUTEILLE, at vinna beloningen, an nagre oblervationer gjorde af honom fjelf, ibm kunde beftyrka defs fatfer. Mr. BAUDOT, Medecin de Charite-fur-Loire, har Srhallit 3:djc inedaillen. Han anforer et flort antal obiervationer fom (kola beftyrka defs methode, endaft fom praefervativ. Men alia anforde handelfer aro ej lika beftyrkte, hvarfore Mr* BAUDOT torde behaga fatta dem i ordning for at vidare kunna utreda dem. De 2:ne afhandlingar fom fortjena at uam- nas efter de 3:ne forfta, aro foljande: 1:0 Den fom Mr, DE SAINT-MARTIN, Me decin a Damfront, inlamnat, innehaller ganfka manga anmnrkningar en del ganfka nyttige, i fynnerhet i den pralifka delen. 2:0 Den af Mr, SUMEIRE, Medecm a Ma- rignane, lamnar ganfka vackre obfervationer om raferiets botande genom fyror. Han up- muntras at gjora defs bote-fatt mer enfaldigt och enkelt. Societeten mafte med ftilla tigande forbiga atfkillige afhandlingar, fom val utm^rka kund- E 5 flea* O ) 74 ( O fkaper hos forfattarena , men i hvilka ordnin- gcn forvillar alt. Det ges inrct Smne, hvar- vid det ar^fa latt och tillika fa farligt at folja hypothsfer fom vid en fjukdom, hvars natur och ratta fkjotiel annu ar obckant* Societeten ar langt ifran at fordra, at man fkal afhandla et belt nytt botning-fatt, men den begjarar til det minlta at man /kal utfattja pa det tydeli- gafle, alia omfHndigheter vid fkjotflen, och af- gjora genom val befiinnade handelfer, hvad flags medel man bor gifva foretrade De redan inlamnadc afhandlingar kunrta ater emottagas til nafta tafling, fedan deras Auclorer a nyo lagt hand vid dem, och gjordt de ndringar bar fordras. Sallflcapet hoppas at 2!ne Irs upfi $, fmltt ragn, 'i 4 m ) ss c & d, 4 - - morg, mulct, 4 gr. varmt, Barom. 25, 52. midd klarnade, kail blaft, knapt 5 gr, vnrmt. 5 -_ - morg, klart, Therm* pa fry spunlen> om midd* 6 gr. varmt. 6 - - mSft mulet, fno och hagel med nor-. dan ftorm, midd. knapt 3 gr. varmt, aftonen en grads froft. 7 " ' morg, mulet, 2 gr. kalt, ftorm, Bar i gar och i dag 25, 31. midd. fni och ur-vader, afton. lugnade ochr klarnade. 8 - - morg. klart, i gr. kalt, Barom. 25, 53. fnogade ftundom, midd* knapt 5 gr. varmt. 9 - - morg. mulet, Therm, pa fryspunS:. Bar. 25, 56* mot midd. klarnade, 5 gr. varmt* 10 - - morg. klart, lugnt, p, gr. froft Bar, 25, 63. midd. 9 gr. varmt* 11 - - morg. klart, lugnt, 4 gr, blidt, Bar* 25> go* midd. 10 gr, varmt, n)ulna- de och ragn-flankte. r 12 - - morg, halfklar^ 5 gr* varmt, Bar. .25, 76. midd, n gr, varmt, Bar, fteg til 25, 83- 13 - - morg. 7, midd. 17 gr, varmt, maft klart, Barom* foil til 25, 71. 14 - - morg. ftrodde mom -flacker, n gr, varmt, midd. 18 gr. varmt, F 3 d. 15 8 ) 8* C 3 d t 15 - * morg. ftrodde main, n gr. varmt, Ban 25, 74. midd. ig gr. Varmt. 1 6 - - morg. mulct, fmatt ragn, lugnt, 9 gr. varmt, Barom. 25, 65* midd. li gr. varmt. 17 - - morg. mulct, 7 gr. varmt, Barom* 25, 36. midd.klarna4e, i4gr. varmt, Jg 5 ? n>org e klart, 5 gr. varmt, Barpm. 2 5? 85 midd. 16 gr. varmt. 19 - - morg, idart^ it gr. varmt, Barom, 2 5> 75- midd. 18 gr. varmt. 20 - - millet, 19 gr. varmt. 2j - ' morg. mulct med vackert rlgn, lugnt, 10 gr. varmt, Barom. bar fmaningom fallit deffa dagar til 25, 41. midd. 1 8 gr. varmt, klarnade mot afionen* 22 - - - morg. mulet med ragn, 6 gr. varmt, Barom. foil i gar til 25, 39. men fteg i dag til 25, 65. midd, 8 gr<> varmt. 223 - - morg. klart, I gr. varmt, Barom* 25 > 83 fedan mulit med riordan ftorm och fno-ur. midd. 6 gr. varmt. 24 - - lika fom i gar, men man fno, lu^ gnade litet mot aftonen, Bar. 25, 90. 35 - - morg. mulet, ragn, 6 gr. varmt, Bar. 25, 62. midd. 10 gr. varmt. 26 - - morg. mulet, 8 gr. varmt, Barom. 25, 54. midd. ii gr. varmr, klar- til natten, med froft. d. 27 E* ) 87 ( Q d. 27 - - rriorg* 2 - midd. 15 gr. varmt, half- klart. 28 - - morg. klart, II gr. varmt, Barom. bar varit 25, 74 men foil nu til 25, 52. midd. mulnade, rlgn, 18 gr. varmt, mot aftonen lugnade och klarnade. 29 - - mulet och ragn, lugnt, u gr. varmt^ Bar. 25, 50. midd. 17 gr. varmt. 30 - - morg. mulet, rlgn, 6 gr. varmt, Bar. 25, 32. midd. 13 gr. varmt. 31 r - morg, klart, 7 gr. varmt, Bar. 2> 47. midd. 15 gr. varmt, eftermid. mulnade, litet rfgn, Sjukdomarne hafva nu antagit en mer het- flg art, fa at Pleurefier, peripneumonier, famt, d&r och hvar, en nog alfvarfam Rot-feber, ej varit fa fallfynte. Vid denna fenare, har man ater blifvit ofvertygad hvad nytta kail regime medffir: En fjuk, fom fprdes fran et hus, dar denna feber >fvart grafferade , til den yrterfta af en af malmarne, madde efter denna refa i fria luften ganfka v51, och forbattrades daref- ter dageligen. Hos en del vifte fig flackar, och beftandig yra ofta fran {jukdomens borjan. FrofTorne blefvo ofta fa hetfiga at en aderlat- ning behofdes, fom altid gjord& mycket godt. Ndgra anmdrkningar, angaende Haningent . bruk och nytta, Stockholm hos HOLMBERG 1780, F 4 22 ft 2 fidor 8-vo forfattade af C; NYRCN, H5- rads Proft pa Wikbolandet och Kyrko*herde i Kudby. En uti mycken vSlmening forfattad fkrifr, fom fkal afhandta Haniugens bade mcdictnfka och ceconom\flca .nytta. Auftor ifrar mot den inritade imaken for utlandfke faker, fafom orfaken hvarfore focker mer nyrtjas och al- fleas an Haningen> fom Han fager vara et med Svea Land nationett ctlfter ; ty Han forfakrar % d6ck cj fro at Ldkare-Konftcn filer deft fornuftige idkare haft ndgon del i dctta tontigx ran, eller i dznna mordijka ftdmpting. - Han tror val at ju fjelfva Ldkarne och manga tufen- de inbyggare forut veta hvad han dmar Jkrif- va f tror dock Jig gjora de ofrige en verkelig. tjenft ddrmcdj at hdr upgifva hvad han af egen firfarenhtt funnit hdningen dga for en val- Jlgnady om icke Gudomlig kraft och verkan. Hvadan han ock halht fore, at Grekernas G/i- damot Ambrofia, ej varit annat tin Hdning, och Gndadrycken neffiar-) ej annat an Mjcd. i:fta Afdelningen om Hdningwis hnshalls nytta gar man forbi fafom ej hithorande, men den 2:dra Afdelningen fom afhandlar Hdnin- gens Medicinal nytta torde man, til var up-* byggelfe nogare 'fS- genomga. ; Auftor, gjor forut det forord at Han altid menar en ren och valanfad haning, fom pi Apothcken (efter H^ns utfago) kallas having. Han har ej funnit nagot aga ft6rre Uraft, at forvara menni(kan for ilen-paffion, pch at grufa den ftenfom redan gyltrat fi%, an- tingen i blclfan eller i njurarne; han har fjelf va- rit plagad af gickt och ilcn i fynnerhet ftran- gurij-och, fedan han forgjjifves fragat alia IJU karc, har han fjelf botat iig med haning. Til- forcne at han mycket focker och hade da in- gen mifstanke mot fockrets ka/kaktighet, ty Pro- feff. och Rift. BERGMANS nm om fockrets jfna och kalkaktiga gift, var AuMor dd ej be- kant. Hanmgcn nyttjades fedan 8? 16 til 20 lod om dagen; famr pa brod, til vin^ branvin (vid ap pet it -flip en) och all mat i flallet for foc- ker; men til pankakor och bakelfer y da frdmman- de dr, nyttjas dock focker. Denna honings-diet^ lattade urios afgang och afforde grus, fa at Hr. Proften varit fri all ften-fmarta efter 2 a 3 ar. Gihen ar fvarare at fordrifva for Au- ftoo men fa har haningen Jfven daruti gjordt mycken lindring. En plagande wjdltfjulta har afven genom haningen blifvit botad. Mot hes- het och hofta, mot lindrige forfylningar (uplosd i varmt flider-Thee), at befarcfra opting, pa far och bolder > i Liingfot och lefuerfot, at Idka fijllnr, at befordra kopp-ittjlag^ i frojfor> at lofa och bortdrifva Jlem , m. m. har alt haningen gjordt gagn; ja! Auftor ar i den ofvertygelfe dt om nagot univerfail medicament gifues, fd dr det hdningen. Uti hetjlge febrar tror AuEtor den yara flcadelig for fin hittande hraft. Vaxets F 5 *ytta o ) 9 c m nytta i medicin, tros vara fd bekant> at Au&or ej behofver darom orda. Pag, 1 6. julja ndgre fmd anmdrkningar om Biens Jkotfel, hvilka ej h'ora hit. Shueligen bifogas afven en fortekning pd de Arbeten i diver ft dmnen , fom Hr. Proften dels fjelf utarhetat, dels har under hdnder, dels if ran andra fprdk pa Svenjka ofverfatt > hvitka utbjudaf at fortdggare. Man vil utaf denna fortekning blatt namna dem fom kunna rora vart amnc fafom: N:o 2. Bibliotheca portatilis Botanica, in- nehdllande et fddant fammaiidras? af alia frnm- lednt Arch, och Ridd, von LINNEES Jkrtfte r i Botanikcn , ddruti bdde generij'ka och fpeciella btfkrifningar Sfver alia bekanta orter forekom- ma, jdmte medicinal- och hu shells - nyttan , farrtt hem orten af hvar vdxt, tillika mcd egne anmdrk- ningar. Pd Latin, 2 Tomer in #:vo. N:o 3 , Svea Rikes 1 Pragmatijka Natural- Hifloria> eller fijjlematijk af handling om Svevjka Landt-hushdlfningen, i den ordning font objeffier- ne forekomma i ^LINN&I Syfttma Naturce. 3 Tomer t in jL:to. N:o 7. Den mdlade verlden eller en ny och fornuftig Orbis Pictus (emedan Naturalier om kring jordklotet ifven daruti lafvas.) Anmdrkning: Som denna Weckoflcrift i fynnerhet 5r (krifvsn for Ldhare, fa torde dec vara m ) 91 c m yara bnodigt at ga in i nagon granfkning om ofvannamde fkrift, hvars innehall och fkrifart af det anforde kan inhamtas. Det tyckes lik- vaT at Aulor kunnat anraga famma regel om Haningen fom om Vaxet. Onekeligit ar at huningen Ir en naturlig fapa, ganfka tjenlig via atfkillige fjukdomar, hvarom v^l vore ySrdt, at Sgii en, af nagon arfaren och fornuftig La- kare fkrifven afhandling. Men om den kan grufa ft en m. ni. torde fa tviflas. Profeiforn och Riddaren BERGMANS af handling om foe- krets fina och kalkaktiqa gift vore afyen y^l om Auftor yille utfattja hvareft den kan lafas. L'Efprit des yournauXy ^fuin 1782. har f61jande til Lakare-vetenfl^apen horande afhandlingar. . 327. Observation fur un empoifonne- ment produit par des Champignons fauvages; par Mr* MARIGUES. En garnmal foldat plac- kade vilda fvampar i fkogen och fqrtarde dem, famt feck darefter haftige plagor i jiufyudet och magen, ftarka Convulfioner och emellan dem en fyar ftyfhet i bagge benen. Han ta- lade, utan at veta hvad han fide, och fvarade aldrig rigtigt pa det fom blef honom fragar. Genom et vomitiv, utaf 3 gran Tartarus anti- monialis, uplosd i 3 glas varmt vattn, fom togs efter hvarannan, upkaftades fvamparne, hvar- ffter fymptomerne foifvunno; fedan nyttjades en- 3 ) 92 C 01 end-aft en lindrig tilblandning af atticka t>ch yattn fpm ordinair drycic. ^ a * 33- Obfervation fur nn emporfonne- ment canfe par efprit de vitriol; par Mr. BOUR- GEOIS, Dofteur en medecine a Martigne. . Atfkiliige karlar kommo af nyfikenhet at ^med vada dricka vitriol - fpiritus* Tvanne i fynnerhec har tagit fig flora drickaf, famt ftraxt darefter kjjnt en fratande branad i fval- get och magen, (a at de gafvo flora rop af fvedan. En tilbandning af krira , olja , litet vax och en firup tilreddes. Emedlertid bar den ena, afdeffa varft angrepne, borjat krakas up, fa vll hvad han af derma fpiritus, fom af andra faker fortart; men den andre har ej kiikts, ej eller har han vagai dricka, af fruk- tan at plagan daraf fkulle forvarras, och kjan- de nu en dodande hetta matftrupen och mar gen utfore famt hade en klen puts. Honom t gafs matJfkedbladtals af namde tilblandning och omnig dryck af en decod gjord med Althee- rot, hvaruti Gummi arabicum var uploft, famt krafflenar och Althee-firup tillagde. Til foda njots ej annat an en kyckling - foppa kokad med nagre emulfiviflca fron. Den andra for- bands: til famma diet. Dagen dlrefter hade de bada nagon hofta och harfkning, deras lappar, gom och fvalg fyntes rode och fvulne, famt hade mycken fvarighet at fvalja. Den cna jamrade fig dock mycket vlrre, och kunde ej Umna langcnj han feck mei: och mer hetta i iudf- m ). 93 c o inelfvornc och pulfen blef hog, 'hvarfore en flark aderlatning gjordes, fom mycket lattade honom. For ofrigit fortfors med famrria me- del'. Trcdje dagcn fyntes huden i munn och fvalget hvir, och fjerde dygnet fuppurerade den. Med excrementerne bortgeck > fran den fom var varft et ftycke hinna, fom tros vara a magens inre hinna, hvilken af den nedfvaljde vitriol-fpiritus blifvit uplyfr i blaibr, fafom da man urvartes branner fig. Naruren fjelf hjelpte det ofriga, Auftor tror med Mr. MAYAULT at Looch med abforberande faker ar tjenligare Sn tval fom Mr. NAVIER haller fore vara ba- fla motgiftet mot flced-vattn; emedan (adane abforberande jord-arter fnarare mStta den frS- tande fyran> och det fait, fom af deni*. bland- ning funmanfattes , blir ganfka mildt famt pa intet vis retande. Png. 334. Guerifbn radicate de thidrocele* Denna methode ar ingifven. til Academie de Chirurgie i779> af Mr. IMBERT> gradue .^n medecine & Chir. &c. Han bevifar at Tuni- ca albuginea Tefticuli ar merendels altid orfa- ken til vattn 9 brack j och ej Tunica vaginalis, iafom nyare Auftorer, efter SHARP, pafta, Sa- ledes kan man ej vinna fullkomlig hjelp, utan -at andra de forflappade rorens mynningar uti Tunica albuginea. Man kan ej faga at roren uti Tunica vagin. vore orfaken til Hydrocele> med ftorre fkjal an at de uti dura mater vore det til Hydr.ocephalus> uti peritoneum til Afci- e ) 94 ( B tes m. ni. Salunda bora medlen .anvandas pa albuginea ,, ej pa vaginahs. Au&ors methode ar ej utfatt; men Torn han ej g]5r nagon hem- lighet* daraf, utan allmant utofvar den, fa bar han ock lofvat en utforlig befkrifnig darom. Convuljioner hos et barn furorfakade of en drt fom faftnai i den ena ndsboren, af A. fj* H. For nagra ar fedan kallades jag til et barn af 3:ne Srs Slder fom efter nagori oluftigbet hafrigt fltr Convulfioner, man vifte hSrril in- gen orfik; barnec bar altid matt val arida til for nagre timar fedan, da det borjat peta fig med fingrarne i nafan, jamra fig och anteligen ryckas /^Convulfioner. Opning bar det hafvit tilrackeligen, men gafs andock et krakemedel famt nagre rna(k medel, eburu utan ver"kari, opiater gafs federmera hvaraf baroet fecl^ mera ro, men borjade ater klaga ofver nafan ocb fa rycknlhgar. Da jag 12 timar eftcr forfia vi- fiten, ater befokte det och examinerade nafari, fant jag den ena nafboren updrifven ocb en knol ftraxt nedorri oflis riafi margo inferior', jag bod til at fe in i nasboren, men fom defs yttre opning var inat upfvald, fa fags ej nagot; en fond infordes fom upvid knolen motte na- got hardt. Jag flot da at nagot fremmande ting blifvit i nafan upftoppadt, och bojde en fonde creufe pa andan famt forde den varfamt up och flapp forbi hindret, famt tvingade det for H ) 95 ( H for den bojde fonde fpetfen utfore och utur nafnn ' och fandt det vara en af vatfkan i n& - fan upfvald hvit art. Foraldrarne paminte fig da at barnet nagra timar innan det blef fjukt kkt med nagra arter faint lar da upftoppadt denna i nlian. Jag bar hordt at flika Cafus nagon gang afvcn hSndt andre Lakare, hvilket alt vifar fa- ran af at lamna barn uian upfigt, famt fvarig- hetcn at ratt utgrunda ordfaken til rnange fjuk- doms tilfallen. N y h eter. i fur laffiion de t'tiir dans les maladies tontatrieufes , qvi a remporte h prix ppopofe par la Societe Rotate de Medecine; par Mr. J. J. MENURET, in 12:0, 140. p. Ar i Paris ny- ligen urkommen och koftar i Liv. 10 S. So cute Roy ale de Medecim de Paris har d. 9 M^ 1 " 8 i?8i valdt Mr. DE LASSONE, confeil- Jer d'etat & premier medecin de leurs Majeftcs^ til fin Pradident pa ^:ne ar , och ar detta val d, 1 1 darpa foljande af KOnungen ftadfaft. Mr. LORRY fortfar ined Vice-praefidentfka- pet. Mr. GEOFFROY har blifvit Direfteur och Mr. DBSPERRIERES vice Direfteur. Academic royale des fciences , &c. de Lyon har, vid dels fammankomft d, 5 Dec. 1780, latit fig forela- fas : i:o Mr. DE WILLERS berttelfe om de af Mr. SAGE anftalde forfok, fom bevifa at den fa m > 96 .c QI (a kallade aer fixus ej ar annat an et rent aci- dum. 2:0 En afhandling, atfoljd af handelfer och bevifer, fom vifa at kopp - fruit tan med- delad genom ympning kan intet fmitta nagon annari. Utdf Mr. WILLERMO$. (Manne det fa forhaller fig fom uti deffa bagge afhandlingar paftas)? 3:0 En Diflemtion af P. GOURDIN om barns Phyfiflca och morali/ka iipfoftran. 4:0 En Memoire af Mr. DE BORY om medel at rna luften uti (kept*. (Se LEfprit des ffoufniiux, yuin /7 (a forlorar antingen huftrun i 1m- fet namnet af god husha'lerfka, eller far man mafkar i fit brod, til Ion for derma forfum- melfe. Men arfarenheten bar ISrdr raig, at jm/karna ej alrid binda fig vid bunds dagarna, man gammalt bruk til trots, bide forr och cfter den tiden> foka fit underbill pa andraar bekoftnad. Sa bar det atminftone gadt mig; ty Snflcoot min buftru lit baka innan Almana- chen utmarkte en dylik tid, kommo dock ma- fear i mit brod, kanike mig til ftrafF, efter jag altid log ofver deffe bunddagan Jag fragade da bos hvem flculden mlnde vara; hos Almanach- Skrifvaren? Nej; bos hvem da? Kanfkc, fvarade man mig, hos mjo- let, uti hvilket de forut i fmatt mafte legat forborgade. Merx fa fnart jag lade nagra a deffa mafkar pa glodande kol, kunde jag lit- teligen finna, at de ej voro af Sahmandrae flagte. Tvenne lade jag uti et dricksglas, gaf dem et ftycke brod ocb tiltapte glafet med et papper, hvarutinnan jag m^d en knappnal ftuc- N^ 7 G kit 8 ) PS ( m kit nagra hal. Den ena dog fnart nog i fit fangelfe, den andra at atmu i December ma- nad af brodet och var frilk; men da jag fe- dan ater opnade glafet, var han forfvunncn, utan at jag kunde finna hvarken mafken eller puppan: min tanka var -at fe defs forvandling. Som jag nu 5r 6fvertygad, at den minfta rna/k bar (a val en fader och moder, ibm den ofanteligafte Elephant, men mafkarna meren- -dels mafte underga en fdrrvaiidling , fi hallet jag fore, at forildrarna til br6dmafkar blifva Papillons, hvilka hafva (in viffa be(15mda tid, at flyga och forja for fit flagtes fortplantande; famt at modrarria lagga fina %g pa et ftille, deraft ungarne kunna finna ilrt f6da. Medan nu defla fenare fkola lefva af brod, (a lira de forra icke underlata > at nedlSgga fin afkomma, dock uti agg innefluten, uti mjukt brod, hvil- ket uphanges at af luften torkas, Om denna min meriing agcr fin riktighet, vet jag ej vift/ ty jag ar en PrSftman , hvil- ken handterar Natural-Hiftorien, icke font mit hufvud-ftudium, utan fom et nytrigt och an* gen 5m t bi- verk: Men i alia fall flutar jag, at cm man vifte i hvilken manad fjarillarne (el- ler foraldrarne til mine mafkar) fortplanta fit flagte, det da til afventyrs vore riitta tiden at val gonta fit brod. Icke ar jag fa knapp hu shall are, at da jag later baka 2 tunnor mjol, jag ock icke fkulle et paj: kato^ ; men at ; man pi- O ) 99 ( O patrugar mig at foda en talrik afkomma oat- fpord, och at deffe afkomligar fjelf foka % de T)4fta och beqv&mafte ftallcn, dermed Ir jag ingalunda tilfreds. Jag fkref for nagra Sr fedan et bref til framledne Archiat. och Ridd. v. LINNC, roran- de detta amne; men denne (tore Man fvarade mig: at han icke (a noga kunde utftaka flag- tet a denna ma(k, emedan den icke var til- rackeligen befkrifven; trodde honom likvM vara Cerambyx Fur, (Ptinus Fur, Syft Nat* Ed XIL) och holt fore, at intet medel, utom Arfeniken, vore emot denfamnae. At jag icke nogare utront denni mafkens {kapnad, forvandling och hushallning harrorde deraf, at jag holt fore, det allenaft et flags mafkar gafs, fom delade brodet tried ofs, och vore i anfeende dertil nog kSnbar. Saform Hollandare, Kar jag i mit fadernesland ej haft tilfalle at 15ra kanna honom, emedan man dcr- ftades later Bakaren forja for morgon dagen, och hvaraft fa val Herren ^ fom drangen, ata farfkt bakat brod, hvaraf maflcen f6rmodeli- gen icke ar nagon alfkare. Jag kunde icke eller foka honom , uti en par manaders gamr? mal brodbit, ty nagon af Herrarne, fom fjelf varit i Holland, vet afvenval, at def mi^ifta damb, icke fir en enda dag derflades liggfr i ro, mycket mindre brodftycken; man, a.t man hvar vecka med den forgfallighet genomfoker hufet, fom foga eftergifver Judarnas, da deras G a Piiike ->>nar % y *.* ^ ) 100 ( $ P'flce hSgtid nalkas. Den fattige maflcen, ISr ock fvarligen kunna undfly en pigas efterfpa- nande, fom med ingen ting annat fyffelfattes 2n fopa och tvarta. I Sverige torde han af- venval blifvit mig obekant, om han icke til- fogat mig fkada* SI mycket jag likvSl kan pSminna mig, Var han hogft en fingers bredd lang, fmal om kroppen , af hvit fSrg med brunt hufvud och 6 fotter. I brodet hade han gjordt fig en li- cen hala; lag hSlft dar mogel fatt fig> och di han lg ftilla, var det mfl uti en half cirkel. Skulle denne maflc vara Cerambyx Fur, har jag (a mycket ftorre orfak at klaga ofver honom, fom han pS en kort tid forftorde det n6je jag hade uti en liten InfeO: Samling, hvil- ken jag for nagra Sr fedan med m6da fjelf hade famlat, och hvilken jag fedan ej velat fornya, emedan jag icke vidare tanker jaga til hans fordeL Men hvad mig i fynnexhet frimmande forekommer 5r det,, at han upSdt for mig en oxblafa, fom, fedan jag flitigt rifvit den med Alun och latit henne 2:ne dygn ligga i franfkt brinvin och SafFran, var fyld med Engelflc Tobafc. Tvifvelsutan, Ih denna maflc hafva en god *naga, och icke vara nagon koftforak- tare, emedan han haller all ting til godo; en befynnerlig Skaparens godhet, hvilken, i dec han latit alt lifloft falla pa denne mafkens lotr, rikelige^ forfer haiis bord , da ofta det n6d- v&n- O > 101 ( O vSndigafte felar de fWrre djuren; och di haa ofver ait utfordrar fin r5tt, retar mennifkorna emot fig, hvilka dock icke utan hSlfans och" lifvets Ifventyrande, jag menar med Arfeniken, kunna biifva honom qvitt. Det fkal ock vara famma mafic, fom gj5r vara bocker jfkada; men fkulle man cj i Bi- bliothcken kunna narra honom? Skulle man intet kunna har och dir baicom bockerna, 1%- ga nigra ftycken bred, och dymedelft Mcka honom fran bockerne i brodct? hvilket fenare man da och da kunde fornya (*); g^r detta G 3 q (*) Hvad bok-mahl vidkommer, har jag redan for na- grs ar fedan uti Inrikes Tidningen latit infora foljancie: Under mina refer for 10 ^ 12 ar fedan, kom ja^, ibland anclra, ofver en Skrift kallad * Gefellfchaftli. cbe Erzahlungen, hvilken, om jag ratt paminner mig, utgafs i Hamburg omkring 1752. och foljan- de uren* Jag finner inig hafva annoterat mig til minnes om bokmahl det fom foljer: at blanda Malort och Colocynthis med boklim eh^r til ort- famlingar, hjelper ej mot mahl; utan baft aro mi- eralifke Salter, til ex. det fa kallade Arcanum du- plicstum, Alun eller Viclriolj men ingalunda Pott- afka eller Sal Tartari. Man blandar de forenamde faker med Lim, fom ar gjordt of Starkelfe; eiier* rifver man bockerna i Martii, Julii och September manader med en ylle klur, hvarpa fint ftott Alun ar ftrodt. Audor anmirker afven, at denna Infet lagger fina agg i Augufti manad i bockerna. Jag ger ej boken , men den fom hdroni Sftundar nar- mnre underrattelfe , finner den uti namde fkrifts 3;dj Del, 75. Stycket pag. 318. foljands, 8 ) '02 ( B *j an, mSfte jag gora frcd med honom, fifom mod en ftarkare fjende, it hvilken man lam- nar landet ril fkofling derfore, at man ej kari fordrifva honom, och med talamod fe, huru ban fkordar det ban icke fadt. Herrar utgifvare, fom mec} Veckofkriften for Likaye och N^turforflcare, bade gagna pch fagna det Aknlnn4, kunna baft fvara pa detta iBit b^e Jag urbeder mig deras vanikap och tilgifi ? orn jag til Ifventyrs varit nagot yidiyftig. Compofition Du Remedt de Mr, DARAN. Ecuyer, Confeillvr Chirurgien ordinaire, du Roi &c. Remede qvil pratigve avec fucces depuis cinquante ant pour la guerifon des difficult^* dunner^ & des caufet qvi les pro^ dui/ent; Publife par Lui-meme &c. Nou- velle Edition , aitgmentee ft. avec Figures. Prix 4$ Sous brochd, & 3 Liu. relit* d Pa- ris Det vore artfgt at vidare utrona och blifva for- viflcd, om denne Infeft- lagger fina agg, i den ma- nad fom afvan namd arj afven fom det fynes foga troligt, at bockerna (kola conferveras for mahl, dS de rifvss med en yllea klut, hvoruppa fint ftott Alun ar ftrodt; emedan af forgaende bref finnes^ fit mafken upatit en oxblafa, fom forut blifvit rif- ven med Alun Hvad Arcanum duplicatum eller Vitriol, blandad til boklimmet, kan utratta, orde fortjena ytterligare furlok, ehuru det fynes icke go* ra ftort til fakn G. L k B ' ) o 3 ( B rrr /7 rite pa et bord, tils de blifva nog torra -at ej jRfta % tiifamnuns, ) I0 5 ( O Den 2:dra eller medlerfta forten tillagas, dS man af afvannmde blandning tager en del och gult vax 2 delar, faint later dec fmSlta, under beftSndig cmr&rning; dlruii doppas Hn* net och fdrfares fom befkrifvit Ir. Til 3:dje flaget rages 4 delar vax, pa foren&nde fatx Deis ongvent ayti~-fjonorrhofqvti hvar- med forfta flaget af Bougierne fin&rjaS, dS de /kola nyttjas, beflar af 4 unce Balfam. Copaivae, hvaruti fm^ltes ofvcr elden 2 unce Emplaftrum diapalmae, til flut tillages en unc fin f-ar-godfel, filas och blandas v51 med en fpade til defs alt Sr v5i affvalnadt. De andrc Bougierne fmorjas endaft med bomolja. Preparation af defs Pilules antl-venerhn- 9ies (hvilka han ger, da Bougierne ga latt in och hindret (aledes Sr hafvit) ar foljande: Mer- curius dulcis, pulvis Jalappae, Scammonium och Gammi Guajaci, af hvardera en unce, gjo> res til en mafia med fil mycket fyrupus Rofa- rum folutivus , fom drtil behofyes , hvaraf 5 grans piller forfSrdigas, af hvilka patienten dageligen intager 2 a 3 ftycken, om aftonen, di han ISgger fig, eller om morgonen dl han, upftiger. Om patienten ikal laxera, tages 5 a 6 piller, efter behof. Tifaner nyttjas mil- drande, upmjukande och hndrigt opnande, tii- redde af Althea, Verbafcum, Tuflilago, Hype- ricum, Malva, Parietaria och flera, altid med nagra gran renad faltpeter, alt efter omftJn- digheterne, G 5 Vii Vid flutet af kurcn tages i 8 a 10 dagar jarnhajtige mineral-vattn, til 2, 3 a 4 Skalp. pa en och -* rimas tid, efter vattncts belkaffenhet. Pag. 44. borjas nagre anmdrkningar^ nodi- ge ar iakttaga vid defla Bougiers bruk. Da en fjuk anmaler fig, granfkar man defs tilftand , fer efter om han ej kan utan fva- righet och droppvis kafta fit vartnj och ordi- nerar da, om fa behofves, en aderiatning. Se- dan infores en af de finafte Bougier, utan at tvinga den , fa langt tils det tager emot , da den faftbindes kring glans med en dubbel b'omu-lls - trad , (a at den hvafk^n kan flcrida langre in eller ut, Man later den imja dar, fa lange den ej gjor altf6r mycken plaga; en del kafta vattnet battre med Bougie 11 utan den, hvilket Sr ratt lyckligt ; da later man iittja honom ia lirtge den ej upmjuknar , da den mafte uttagas, pch Canalen litet hyila. Om mycken hetta infinner fig> tager man et vattn- glas med en (jette del vinatticka, hvaruti glans afkyles. Man made dageligen 2:ne gan- ger aftvatta alt fom kunnat famla fig under praeputium ; emedan fnyggheten 5r mycket nod- vandig vid deffa fjukdomars botande Air fom urin ar flcarp och plagan fvar vid defs kaftan- de, drickes mer eller mindre af Tifanen, Bou- gierne verka gemenligen i borjan en fuppura- tion, fom varar Iliigre eller kortare tid, och forgar (lutcligen alt fom laren Uka fig. Om 8 ) io 7 ( 8 Cm urin under kuren flculle afftadna och ej kunna kaftas, (a tager man en af de finafte Bougier, fom infores tils opning blir, da urin Itcr borjar ga. DI man en manad rigtigt fatt in Bougierna , och ombytc dem 2:ne ganger om dagen , fa infattes endaft en i dygnet fom ej fitter langre qvar an 7 a 8 timar, hvarmed fortfares en manad, hvarefter en hvarannan dag infores ; och da ingen flack eller tekn til materia mer fynes pa lintyger, den tiden man Sr utan bougien, (a behofves ej mer Sn nvarje mrgon innan man kaftar vattnet 6ra den in och ftraxt ut igen. Smndom Ijander at bou- . gien J borjan gar latt in, men efter nagre da- gar gar urin fvarare med hetta och blo4-pink- ning; da mafte man dock ej aldeies bortlagga defs bruk , utan taga en finare , och clarmed continuera tils fymptomerna } fom a nagot up- fv^lt fvall-kott i Canalen upkommit, ater lagt fig. Srraxt fr5n borjan af kuren fkal fcrotum up- lyfras mot kroppen, formedelft en fufpenfoir, at det ej mi fvulna; men ikulle under en go- norrhoe, vid bougiers brjik, fcrotum och teftes fvalla, (a mafte uphoras med bougierna och tjenlige fordelande medel nyttjas, famt ftilla lage och aderlatningar, med mera. Darefter foljer p. i, Difcours preUmwair^ ou Reflexions fur kf Maladies de Furethre. Pag* 20 2. Extrait de qvelqves lettres qvi ton/latent I'efficacite du Remede de Mr. DARAN. Pag. 2 So. Remarqves parti culi ere f, om det- ta medels oden. Pag. Pag. 293. Lift a pa de Medici, och p. 297. pa Clrintrgi, fom attefterat dcnna methods' fordsL Pag 307. Ldfes addition a la r.ere E>u du Remtdt de Mr. DARAN , contra hi inten- tion? tf urine, caujl'es par les embarras de Pure- thre. Hir bc/krifves ftrtet at nytrja den pa Tabellen afrita.de krokige trocar, nemligen: D! inga anvaVide tjenlige medel hjelpa urins afgang 1 och rnan pa intet vis kan flippa til bla- fan genom roret, och blafan ar udpind och kjSuaes fom en omvSnd bouteille, ofvin for ofs pubis; (a inflickes trocar 'n ir.it i linea al- ba, en god turn eller 15 iinier up om fym- phyfis odium pubis, fl.vand, at dels concava del fvarar mot ofs pubis. Di urin borjar rin- na utdrages ijelfva handtaget af trocarn och roret ISmnas qvar, hvars opning tiltappes med et finger, tils man far infora den Snda til blas- halfen; da all urin utrunnit, fafter man Cana- len genom en machine fom Sfven pa Tabellen Fig. 3 t>ch 4, finnes afritad. Defle inftrumen- ter siro upfundne af den bekante FRCRB COSME. SSledcs hat man nu Snteligen fadt bekant de fa mycket omfkrcfne och omtalte DARANSKE bougiers compofition, och dSrige- nom blifvit f^ .myckct mer ofvcrtygad , at det ej &T annat Sn en mechaniflc verkan hos dem. Jag har lange vctat och fedt, at alia torkande faker, anvSndc i val gjorde bougier, hafva gjordt O ) 109 ( 8 gjordt lika god verkan. Med florfta upbyg- gelfe kan hirom lafas Hr* General - Direcleu- ren, Profeflbrn och Riddaren AF ACRELS Chirurgijka hdndelfer-> 2 Uplagan p. 301. och folj. i naten. En del LJkarc tro dock at Mr* DARAN ej Snnu upgifvit ratta cornpofition; hvilker tordc vara indifferent, da vll gjordc bougier af fine tjenliga medel bar lika ver- kan. Det af Hr. DARAN nSmde border hvar- pa bougierna bora rullas Sr blttre hafva af en jamn (lipad marmor eller annan ften, n af trSd, fa v5] fom det ofre bradet^ hvilket Sfven bor vara en til 2 turn l&ngre, 8n Hr. DARAN flger. A, J. H. Foljande Differtationea i Medicin och Natural- Hiftorien 5ro fiftledne Var - Termin vid Kdngh Academien i Upfala utgifne* Methodus mitfcorum ilhijlrata, Prsefide C. a LINNE, Refp: OLOF SWARTZ, 38 fidor med 2:ne Tabellerj Pa den i:fta fes: Splachnum fpha?ricum, Bryum dendroides, Polytricum con- volutum, Buxbaumia foliofa, Jungermannia fer- tularioides, och Jungerm. vaginata; Pa den 2:dra: Lichen felix, Jungermannia Javanica, Lichen flammeus, Lichen frigidus och Ruppi- na rupeftris. En liten tafla pa Titul - bladet vifar fructifications delarne hos maJfTorne. Defcriptlo Arteriarum Corporis Humwri in Tabutaf redaffa; Pars 2, da: Prxfide AP. m ) n c MURRAY, Refp. ERIC ODHELIUS, 30 ficlor, utom Thefes mifcellaneae pa - 2!ne fidor. De slnalyji Fern, Pjraefide TORB, BERG- MAN, Refp. JOH. GADOLIN, 74 fidor. De Protea Praefi.de C. P. THUNBERG, Refp. JOH. ERIC. GfivALiNj 62 fidor, med 5 Tabel- ler, den i:fta vifar: Protea florida * brafteata decumbens ; den 2:dra: Corymbofa aulacea caudara; den 3:dje: Lanata incur va; den 4:de parviflqra linearis prolifera; den 5-te: Cordata ^ imbricata^ och fpatulata, In aneitrismata femoris obfervat iones , Prse- fide AD. MURRAY, Refp. PET. AFZELIUS ARVIJDS- SON, 6 1 pag. utom I Tab. och defs utrydning. Tabellea vifar laret pa 3:ne fidor med mufclar ch vafa. Profpeffius: Prefens de Flore a la Nation Frangoife, pour Us alimens. Its medicament) l'ornement y I' art Vi'terinaire , & les arts & metiers ; ou Trait/ Hiftoriqve des plant es qvi fe trouvent naturdle- ment dans les differ entes provinces du Royaume* range es fvivant Id fy ft erne de Mr. le Cheva- Her de LINNE, avec tons les details qvi les concernent; par Mr. BUCHOZ, Med de MONSIEUJt &e. Denna afhandling ar bade artig och nyttig; man finner h$r alia d^ vaxter fom vSxa i Frank- 3 o in ( m Frankrikes atfkilliga Provincer. Deras (Genus) och deras farfkilte arter (Species) ut- markas : De namnas pa Latin och Franfyfka : De bcfkrifvas noga: Man anfor de itallen hvareit de vaxa vilde: Man undervifar om deras planterande och fkjotfel: De infefter fom fkacla dcm utviias: Man kundgj6r deras egen- fkapcr, ej allenaft fom foda eller medicament for menniflcor och kreatur, utan afven deras nyrra i konfter och handaflojder, i fynnerhet til Tradglrds- och bords-prydnader. Alt hittils har ej utkdmmit nagon fa vid- fli-akt och fa mcthodi/k af handling om vaxter- ru\ i Frankrike ; Har upraknas nSftan 3000 or- tcr; och man' forfummar intet foremal, fom kan iiphoja deras fortjenfter. Vaxrerne ar i ord- ning fatfe efter Method us fexualis^, fom ar don tydeligafte och lattafte, och f6r at gjora arbetet mer begripeligit, ahfores forft Stfkillige forcral om vlxrernas anaiomie, deras upkomft cch tilylxt, iamt om it/killige Syftemer i Bo- tanitjven. IDetta arbete (kal utgora 4 Volumes in 4:0, af 50 ark hvarje Vol. , Subfcription ar 36 Livres, hvaraf 9 betalas vid Subfcription, 9 da i:fta Vol. emottages; 9 da den 2:dra och 9 da den $:dje inhandigas. For 4:de Vol. betalas Tntet. Man kan fubfcribera hos Forfattaren, rue de la Harjie, vis a vis la Sor-bonne, farnt-hos de flafta Eokhandlare. Forfta VoL Var iofvad hu fiftlcdne Maji manad, r (St ) "^ c Journal de ftledecine &c. Maji 413.) ' ' Om det Publika Barnbords -Hufet. (Slur af . 3, -fran p. 64.) At betaga Lafaren den mindre fSrdelakti- ga tankan, fom fkulle intet Accouchemens Hus, en i flera aReenden fS nyttig Inrattning, forr n det nu, til fit dndam&ty fin fond, bor- jan och hire hushdlning, beficrefne* i van K. FSdernesland yarit projefteradt; fi vil jag flu- fa denna , med Fra&iledne Landshofdingens Hr 4 URBAN HJ^ERNES, for nftan fulla 109 ar fedan, upgifne Forflag om et BarnfSngs - Ho- ipitals inrattande til Barnmorfkors under vifning, dat. d. 15 Apr. A. i6$2, 15 lydande (i): Den ujla mennifkan y fom i denna hdr vdr- denes jdmmerdal altfort titi ftrid och vedcrmdda mafte vara, dr hennes utgdng bedrofvelig och ynketig, fd dr ock fannerligen fiennes ing&ng tnycket farlig och befudrlig ; Naturen , fom jig emot fdnaden och ojkdliga Cr eat ur en falter, fom en mild moder , har lagat dem deras barnfdng 9ttan ndgon vedcrmdda 3 i det de ingen behofva, fom (i) Se den Svenjka Mercurius. Andra argangen, Ja- nuar. 1757. p. 433 ^ orn ^r vora forfta och enda ftallet, hvareft detta Forflag blifvit tryjst, efter defs benagnfl meddelonde til Svenfka Mercurii Utgifvare, K;gL Bibliothecarien Herr CARL^ CHRISTOFF. GJOR- WELL, af da varande Aflfeflbren, fedan afledne Bergs- RSdet, VSlbonw Herr ERIANB FREBR. m ) -.113 c m fom dem dentfmmn hjelpa, nr ater emot mvifk- liga fldgtet en fulkomlig hard fijfmoder, icke alh'vaft i d?t , det fpdda barnd i fd Idng tid tnajh venom andras hjelp vied fd gnifvelig Jlor feoff pi upj'ojlras > llndas, lagas, iidras^ utan al- tiraittSJt derKtimiav 5 at d?fs inkling dr fd 6f~ vmndttan full -of fcira och muda. Innan fom di't Jit iranga iutrdde fuHkomnar^ tan IdtteUgen rijggcn fbiideriiroffciS) halsbcnet ajbnjtctf, ja p& hinidradi 1 fdtt ich allcnaft fjt'If omkwnma, utan ock fiirorjaka hcnm dodm , fom dct gaf /if och rordfe. Allfordc'tifKiil hafva viffu perjoncr mdft Jig ddrom vinldgga, det af gninden utlara, hu- ru fom dct artfia foftret p& dst baft a fdtt ft til vdrden kiwde. forthjelpas, hvilkct ibland alt folk i hda vdrdun varit brukcligt och famina Jrdnd hcderligt verdvt hdllit. Den Heliga Shrift ndm- ner dem di /tiilligciftaclt's hedertigen nog , och dr det alt bortdt iche dllenaft iblaijd Guds folk, utan ock bland Hedningarna mad Jlor omforg vordet idkat. Man fer i deffa t'der nti ' andra hinder, fdfom i Frankrike^ It til V 'en , Engeland och Tyjwcwd faint andra ortcr y hvad ordning derutinnan agtaf) at ingm Jar gtfva Jig dertil> med mindre, dtn fin a viffa lartlr hafv'er utflddt famt prof hafver bovift och fedan Jin ed aflagt. Men jag vet intet hum det kormner^ at det hdr , i vdrt K. Fdderncsland fd titet agtas och den dernppd fuljande fkada och affaknad fd lit ft p& hjertat laggaf. Man har jn omforg om andrA gtmene tinv>.(it af Jin rdtta fllcjftarc utarbetaf NB 8 , II 9 ch & ) "4 ( m *th fdrrdttas. Skor pd jottren, bidder pd krop- pen, havfkarne pa harden och hat ten pa hujvu- det jar in gen gora, utan den det af borjan har /art; men hi ad angdr vdrf egit Iff och lekamcn, den Letro vi en. Join allr.naft gijver Jig ut der- fore, icke vdrdtwdes dw d--t Idit hajver eller ej. - jDeriippd borde ju MagiftratRu i ftadtrva och pa lavdct hafva ujjigt , och Jioga betdnka det, hvnn fom dntlig Jkal gora den hogjte Guden rdkevjkap for fddan oordmng , och hvem JJfal Jla til fvars for fa manga menlofa barns omke- liga dod och undergdng. ffag ban pa mit fam- vete betyga, fom til en flor del har det med mi- va ogon fedt, at allenaji hdr i ^Stockholm* Stad arligen til 200 barn biott gmom ojorjlandiga Barnmorfior och gnom vaujtiotfel dro om hel- jan komue , til at furtiga hunt, m&uga modrar derigmcm hafva fat t It] vet til*.' eller atmiitjlone dragits med en eldndig och ohdlfofam kropp all drras ofriga lifstid, och om icke de derom tala, fom mennifkors hdlfa i hdnder dr betrodd, fd fkola ftniarne i murarve. derom klaga> efter det en himmelsfkriaude fynd dr->. at Idngrlz tdla fd- davt Jkamiigt barnamord, der dock kuude Jinnas god hot dertil) och /at a dit vdrket fd gd utan ordnmgy fom det mi gar. Dcrjore dr nu ingLn annan tUflygt ^ dn at hop Jla Ofverheten genom Mag'Jlraten Jig alier- iiddisft der cm v ardor. Man har for de andra vog klagai, och gijvit dem vid harden, hunt dermi'd 'Jkulle gfo til vdrka.' Hvi uprdttas har icke ) "5 ( t& lcke ffidane Jtarnfdngs Hofpitaltr^ fom man fer vara i andra Itiiider , hvarfurv haller man ickv d r Barnmod'.'rjkor och gamla Mdjlarinnor^ fom d<: midra unga i manga dr uvdervifa och Idra (2)? ])wmiot ft alia de fur vgoncn den flora fattig- dom och d; f n fcdra armod, fom fin hdr i landrt in r it at > at hrarkcn Borgare clhr Allmoge.fd- dant miigtar utldirga. Dot dr jant ; men likvl om vi rdtt hymna ofs och litct korta of vdr ordiuarie ofvrrjijd, J\\ kunde vi icke al/wuiff up- rdtta Hvfpifakr fvr Barnfdngs- Hiiftrnr-, utan ock nn/lan for alia fattfga (3), huarom en an* nan gang, vil Gud, Jltal roras. Dnina rr blir jag i mit jorC'hajVande om yord Manga hdnder ft/ I/a fa art en, och manga fma bdckar gora faart en Jlor a. Until dr ock d'ntiig uke af noden, at hcla Allmogen eller Bor- gerftapet cant ribuerar , utan allenaft de, fom i fadant ti'Jifiud dro Jladde. Korteligen det'har jn aitid varit fed 3 och dr i fig fjc.lf rdtt och bil- ' Hgt , ndr qvimian of 'fin barnsncd dr forlojjad, den j'attiga iiugot m,ddt'la, hvar efter Jit rdd och dmne > om man alien aft drtta ihopjamlade och farmed rdtt tilvdga fringe. , fhitlk ddta furjl (2; Den rid vnr nnnu ingen rate Accoucheur bar \ Riker, (bm ti! d^rra undervifnin ; 'S-verk kunde pro- jefteras. Var vicitberomde och fniille Accouchem- von HOORN borjadc ford om Urine; or 3708, uppa KoiTil. (Srprdnndej nt balla B^rn'norfke-Skola. (3) Detta ar en tai!an:ie fanning annu i'dnir. (4) Ganfka myckc kunde utrartas blwtt ineU de pen- 01 ) "6 ( 01 9'nycket til et fddant Hofpital fordrctf. Fdrfi och frdnifl dr en god och Jorfaren ^ordgumma^ den JJelf ex fundamento har Idrt^ nodig, antin* gen man funne den inrikcs tiler cck utomlandf jfran forjkrefves (5) . Donna kundc vdl noja jig mcd 600 Daler -Silfverwynt (6), fdrdeles ndr hon, ningar , loin utgifvns til onodig och ofverflodig valfagnad vid de fa Jkallade Barnsol bade i fUder och pa landet, oeh hvilko ofra adrago Barnfangs* cjvimior fvai' feber ocb andr farliga patolgder , ej allenaft deriger.om, ft de vid fadant tilfalle fortara na^'ot bettande och fkadeliut, utan ock i iynnerhet cleraf, at de darcil (kola gcVa ii)ania anflalter med fin prydnnd och fedun pratn mycket med de nar- varande faddrarne, i fynnei bet at eget kon ; at for- tiga det flere perfoneis villande i Barnfangs - bu- f^runs rum gor luftew deiftades qvalmig ocb ofund. Den fordaifvelii^a plagfeden, at gemeniigen anflalla Barn Dopet pa 3:dje elter 4:de dagen efter forlofs- ningen, jnft da Barnfa f ng-huftrun vanligen bar mer ellermindre ftark mjolk-feber, gor ock pafolgder- na anna afventyrligare, Cm det vore'oldrig 15 ari- gelaget, far man ej den degen gifva qvinnan et la- xer-medel, af frukton at det kunde operera under Bnrns-6)et; HUIQ lange H^ola darfkaper i fadane fma- faker la^v^as pa vagfkalen mot balfa ock lif? (5) Det ftod (aledes da ratt fvagt til med Accoucbe- mens- Vetenlkapen i Sverige. (6) Vacker Ion for en Barn in or (ka den tiden , da dabofven voro flere 100 proCcnt mindre dyra, an nu. Profeflbren i Jorde-konften bar for narvarande looo Daler Silfvennynrs arlig Ion ocb Adjuuclen 400 Daler famma mynt, jemte de fria lem foiut p, 53 dro aumarkte. ) "7 c hon ban hafva accidentur annorjlddef , ndr how i Hojpitalet intet har at gora. Stdan kan vara nog i befrijnnelfen, at 2 Barnfdngs-hujlnir eller 3 hvar vecka afldjas , hvaraf dennas Ldrjujigar ju, om dv vagot f6rftand hafva, pa 5 eller 6 ar tilgjorandes 'Jin konft kitviia Idra (7). fflg fdtter g Barnfdnvs-hiiftrur ligga pd en gdng i et Hvfpitctl > buiika i 3 veckor med mat och driekci, vrd och vdrma undcrh&llas (8)> och gor jnft den rdkning, fern rordt dr. BHr ciltjd til deras underhdil om vcckan qtt Daler allenaft i mat och dricka (9), utgor om dret 2foo Dal* Kopp:mt. Arligvn, 30 Jamnar ved (l) a if Da" H 3 __ ler, (^) 1/Tu for ticien blifva Barnmorfke- LarliHgarne pa in, hogft 2.*ne Terminer, eller i ar, expedierade; men torde dock vara ia fnllkomlige, fom man den tiden kunnnt vSnta dem efter 6 Inroar, dels i folje cf undervifnings-rittet, dels nf tilfalle til ofning pa Accouchemens Hufer, hvoreft nu ofta flera f6rl6fni r 200 DaL Kopp'.mt. Talg 10 Lifp. til Ljns a 7 Dakr> gor "jo Daler, tvd qvinfolks wider hd 11 ^ fom 'dsm betj tin a y och en drdng, fom #m/^r toper och anbcldar och atidra Drdnisfysjlor f or r attar, ^.)0 JDalrr. En Skaffare eller Bokkfillare, fom alt detta forefldr, och den ddr median- emottager, kan vdl Idta nvja fig med 3j$ Dal. Silfvermynf eller tojo Koppardalcr. Hvad af JJntildder, Sang och Lakan kan Jilt as drligen fur Barn- fangs - huftrurna , kan rdknas orn aret pa det hogfta 100 DaL Silfvermynt. S&ng - kinder til S Sdngar kitnna vdgot kofla, men dertil vet jag de> fom gjr.rna cnntrilmcra, at man ntan jfor vedermoda Jkal bringa d-jja kinder ihop. D?t kan alt gjora tilfammcius 6420 DaL Kopp. Det dr ock he!a omkojlntiden, Di'ffa medel kunr/a fogeligajl tiihopa bringas af bvrorde Almofor, am man en ordning dtrm^d holle Hdr i Stock- holm ,(fom man af Nydrs Kttyfflw&t pa Pre- dikftolarne vprdknande kan fe) kunna drligen cfver 1000 barn fodas ffig fatter allenafl i Riksdaler Specie for hvar ptrfon, fom gor inemot beta- den forr uprdknade utgift allenaft i Stockholm* .Stad. Hvad jkeddc* om man det gjorde ofver hda Svcriges Rike , pd det ock de af famma Difciplcvr kunde fa, fom vdl informe- radc yorde-gummor. Dock mcdan ibland de ge- mena (i) Det var langt ofver iiodv^ndiga hehofvet; men Barnfangs qvinnor Ikulle den tiden haiiss val yaima. ) "* ( men a icke altid mdgta gtfva tit i Specie J hr> fa kitnde man /oka fa moderera*, at de for* mvqiie gdfve m&r och de fattige inindre. For- ihodttigm torde fumman dndd mera tilvdxa. ya fom kunna vara af fwnma vilkor 3 Daler Koppimt. En Ldnsmans tiler Bonde hnftru af tulgards- hemman 2 Daler. En Bonde hujlru af half gar ds- hemman i Daler , dito af jjerr,di:h he.mman 16 6rs och en Tor pare huftrn 8 ure Kopparmynt. Rorgmdftare och Radmans hiijlrur i dc forudm- ft a Jldderna , fdfom 'Norrkj^ping , Fahfan<> Gjo- the&org &c. ' 7 Riksdaler. I de findrre ftadnnce 3 Dal Kopp:mynt. Formtym Jtorgare hii/lrw 3 Daler och jattigare dito 2 Daler. Fattige tfandtvdrks folk i Daler. Sedan mafte hvar nch en qvins-pi>rfon, fom kommer at'ldra i Barn* H 4 fdngs- ) 12 C O frifva til Entre at Hofpiiak'f i Rikfdaler Specie* cch iidr lion hajver utldrt 3 Daler Specie. Ar nu nfigorjlddss vagon i fia- den> der ds hafva fait utldrda Barvimoder/kor^ fom annat qvinfolk dertil anfagrr , och for fo- Jtret , alter inodrsn gdr ilia, Jkullc den iota en anfenlifr fumtna til berorde Hofpitnl, hvilket ge- 'worn d'ejfa flora mjtoriiftfr kurtde fd tiludxa* at man pd en gang knnde hafva 20 cller 30 Barn* fdngs-huftrur och ofver loo Difciplar, fom under" vrfas > -hvitket vore en dfvcrmdttcm Jlor Charitt?', ej allenaft for dr ntfattige imftrur , fom i dc.ras barnfdng; kuiide fd vdl havdteras, der dt eijzft fa cmketigen fara , at Jlcnar i Jordan nid jurbar- wa Jig der ofver. Sedan pu det, at ds una qvhifolk , fom fie? i tdran gifva, dejro bdttre f.n kovft mdfle ldra y dr liodigty at d^Anatomlen fd inda forJJd, fom Ltfmodren , Fddfetn mcd all an/iang , feiior och eidror angdr> fd horde Stads Medicus vara for- pligtcki t at dtminftone en gdf^om aret pd en ddd quinfolks kropp gura en ouvertnre och gran- iieligen om de bcrurde lemmars fituation och *be- Jkaffenhet fd vdl in fom utvdrtes undtirvifa. Hvilken fed pd andra orter, i fynnerhet i Ita- lian , Frankrike och England dr brukelig f och utan hvilket in gen Barnmorfra kan-vara i fin kovft fullkomme!i$?n informer ad. Ofvaub.rjrds jpenningar Jkulle af fkaffaren eller Bokhullaren emottavas , oth for hvart barn , fom kommcr til i Kyrkan , Jkulle lefvereras Klockaren et qvit- - Unce 8 ) i" C O tnite pd pvinifigarne {Kyrfiovdr darns cller audrtt dertil be/ldlte i upjtddernf) ; Skulk fedan coufe- rcraf Bokhullarens rdkninqcw och qvittencerne af Klockanma, at altfd dcniinman inM kunde Jke iidfTot undc.rjlef. Detta fynes varci en fljdlig och aldcle.s mu~ jelig fak, hvilken vdl kunde anga, om man daruti elf van hade, men fdfom gcmene mait.hur i Ian* dat gemenKgen til Jit bdfta fdfom Bojkapen mu~ Jlc drifvnt och aktas-> altfd dro alle furjla? for- pdfves , der de icke af Hogre Hand verkJJa/laf. j~)vr dnnu ndgon Jvdrighi't infoiloy. tir jag redo den c.ffer mvjdigheten at refolutra. ffag har inttt annat gjort An min kaUelfe, fom har ftyrkt wig til och huartif mit famvetc mig Jarpligtat har, J6r Gud, mm kfignddige Ofuerhut och min fattigi' najltty hvllket'jag altfammanf vil hafva fat>t oforgripcligen och utan ndgons nachdeL Altfammans af tt Underddnigt Hjerta. Dixi & liberavi animam meam. JJettd For/lag y fager Fir. GJORWJ-'LL i no- ten p. cit. 3 vilncir om fin Forfattarcs Jlora rdtt- Jmtligfyei och omhet for Fddwncs - landets htifla. Sedan vi 'nu (1757) fdtt bade Accoucheur cr och Lazaret let f>d Kongsholmen i y?,W, fa blir det- ta for/lag har ej meddelt til dm dtidan^ at fore- bra vdr iid ticivon forfummelfe , titan at v?f&>' hvem fom j"'rft td~,ikt*i Svr.rige pd fddane hdt~ fofammc&aiij! alter, och hum for/la projeffid vci? rit befiajfadt. IHc ar ock i lika affigt^ fom *i 5 ) a te o ) < jag liar latit dct inflyta, forfikrad, at Lafaren opamind harvid gor den en trogen underlets narurliga anmarkning, at Accouchemens- Hus- Inrlttningen och dcfs Riket gagnande fordclar, varit, fom manga andra, forut faknade, goda anftalter, Var allcrnSdiglh Konung GUSTAF III:s Vila Regering forbchallen. (. 4. en annan gang.) Om Mt'der.infi-Do&tors^Promotioven i Abo. Denna Aft firades, d. 21 Junii innevaran- de ar 178^, m^d fa mycker ftorre ho^ridtlig- het och fagnad, fom dct.var forila promocio- nen i Medicinfka Faculteteir vid danna Academic, alt fedan defs inrattning for 140 ar tilbaka. Promoter, Hr. Profeflbren och Ridd. DO&. JOHAN JOH HAARTMAN forklarar, uti er lardt Programm of d. 19 famma "manad, orfnkenia til det vidriga ode, fom aftadkommit, at Hal- fo - Vetenfkdpens fludier, fclifvit til den grad likfoni vanvardade i Abo., at ingen fior an nu derftades .hogtideligen . arhallit de fa kallade Jummi in .Facilitate Medka honor es.' Intil detra ' Seculi 3:dje tiotal var bar i Sverige ft/orfta brift, ej allenaft pa Medici utan ock pa Chirurgi och Apothekare , ja til och med pa Barbcrare. Om.nagre Qvackfalfvare funnos, fom utofvade de fidftnamde konfter, (a voro de gemenligen framlingar, vande hvar- ken vid van climar, fedcr eller Icfnads -fatt. Skulls o ) '23 c m Skulk nagon Svenfk vinna Dotlors- batten, fa mime ir.i'n rcfa til utlandfkc Acadcmier. De iiiin dcufran Iterkomipo med denna fin !;m> fkaps ht'd'.ra^ aningos vardige Mcdborgarcs 6r- troende i fvara fjukdomar; da dcremot de, fom icke fort iina infigtcr ofver hafvet och kunda upte Utlanningars Vitnesbordcr, trodcles forita litet eljcr aldeles" intct, fail: do ock bade i kunucap och forfarenhct varit de andrc vicia 6t\'cilnpinii. *-* Academierncs tilfland i Fader- ncsiandcr var den tidea Oclant, at, orn inan undantager Th^olo^u'n och de fa koll.ide ///a/vi hiDi'naiora, kunde ingen ting fardeles fortraffc- ligit vantas i de ofrige \ 7 etenfkapcrne, atmivi- ftonc ickci i Mcdicinen. Tilrackelige fubfi- dicr f-elades da annu for Upfala Academic och Abo hsir intil fednafte tider faknat dem : Sale-, des kunde Medicinen har ej annat an vara nog tr^ngbodc]. Hum (kqlle denna vidlof- tiga Vcrenikapcn, fom innefattar fa manga an-- dra, mod beiked antingen kunna doceras elier inhanitis vid en Academic, hvareft Thcatrum Anatomicurn , Nofocomium , Botanifk Tragard och nagot forrad af Phyfifkc Inflrumenter aro nadan lika fa mange okande anftaiter, och hvarefl en klen Bokfamling faknar nadan al- dcles de beromdafte Medicorum arbeten? Hvil- ken klok rnenrafka ikulle vanta, at de, hvil- kom det aligger at docera, fkalle, n&r de Sro i mifhiing af fadane fubfidier, ftracka fig utom dc ufla Medicinfka Vetehfliapens Elements, cller o ) 124 c m * dler, utn nagrc oikyldige granla'tcr (r), up- vacka ungdomcns finnen til den flit och up- miirkfamhet, fom en fa adel Vetenikap fordrar. I hanfcende til fa mlnga fvarigheter med hvilka Medicinfka Vetenfkapen i derta ATHE- N/EO haft at ftrida, undrar Hr. H. ickc om li- tet fonrM-eiigit finnes uti FOrctradarenas monu- mcnter; ehuru cj kan nekns, at ju de fl^ftc deras florre och mindre arbeten, fom utkom* mit, nogfamt bevifi, at dcm icke fe'ats hvar- ken fnille, Mrdom, forfarcnhct etlcr bcmodan- de, at af Faderneslandet gora fig val foi'tjente* Men til de ofvan anlorde l%ges annu en fvarare orfak, fom ej annat kunde, an afvan- da *alla deni fran at utvaija detta traliamma leftudsOtt, fom ieke af en befynnerlig natu- rens drift likfom tvingades dertil ; nemligen at ing-a flitigHetens bcloningar voro utiatre for Mvdicinae Studioii. Ty om en enda Medicinfk Profedion vid dcnna Acadcmie Tindantages, fa var, i hela. Furftendomet Finland, ingen enda annan fyfla inrSttad , fom en gang med heder kunde fokas af en Medicine Doftor. Tyflca Charlataner tilvalla4e fig gemenltgcn de vii nog lontc Regements Faltfkars fyflorne 5 fafom dcm tiihorige. Som filedes til ocb.med hop- pet at vinnu nodigt lifsuppeh^lle, f^fom Mcdi- eus, var borta, fa kan ej finnas underligt, at aho- (i) LciiQciniuin bar atfkillig bemarkelie; dct kommer falcdes derpa nn, om med granlfoer, Hr, Auclois mining ar traffgd? a ) Shofares tillopp var falfynt kring Medicin&a IJroftolen. * > Undcrligare Sr, at i detta olyc- keliga och af krigcns rioder fafcliga ridehvarf, nagre funnits, fom 3 med forakt af de befvar, fom trykte det Medicinfka (Indium, likvSl an- fedt dct vardt bade moda och hoftnad. Sa- lunda urgaf, ar 1673 JOH. ASCHLINIUS, under EUJE TIL - LANDS pnefidio den forfta Difputation de Arte Mi'dicS, innefattande defs Ifagogen, och ar 1692, under famma Praeics, forfvarad HEI^RIC HASSELQVIST en Difput. de OJJibus hit- tnanis, med figurer och tiliatte Grekiike, He- braifke och Fin (Ice namn pa 1 bcnen. Ar 1695 prafiderade .Profeff/LAUR. BRAUM och DAN* STECKSENIUS refponderade for en Difput. de prcrcognitis Mtdmna. Under Pro fell. PfTR. ET.FVING hafva foljande Difpu- tationer utkommit: ar 1724, de TrifoL Aqua,* ticO) Refp. LOR. BadoiN, och ar 1725, de frui- tier e J^mtriculi lethali) Refp, URB. ELFVINGJ de Panacea Boreali, Refp. CARL GUST, WERANDER; & CommentarioH in URB. HJ^KNES Pharmaco- pocam portatilem minor em 3 Pars Lma, Refp. JOH, Ross. Under ProfefT. HERM. DIDR. SPORIN hafva utkommit Dilputationerne : de A.qva, ar 1729, Refp. PETR. FOLIN, & Ex amen font it foterii Kuppienfis , ar 1741, Refp. JOH/ EKE- LUND. Ar 1753 utgaf Med. Frofeit JOH. LECHE, Difput en Centum novas Inftf&orum fpe- fies continentem, Refp, ISAAC UDDMAN, och ar 1764, de Commoraiiom hybcrnali &* perigrinatio* qibut hirundinum-> Refp JQH. GRYSSELIWS E.f- ' e > Efter undergangne vanlige examina arhollo afven ofvannlmde EKELUND af SHORING och NICL. WASSTROM af LECHE rattighet at utofva Medicin; och EKELUND utgaf, under egit prxfi- dio, 3r 1742, en Difput. d& frhrc cafarrhali ho- rum ( illorum ) armor nm epidzmica , farm fick aret derpa Doctors - Diplom, utan nagon /lags hogtidelighcti Men WASSTROMS for tidiga dod, kindrad^, at han icke med tifborlig folcnniret Srholl Doclors-hedern. ^ - Sedan krigs-oroligheterne blifvit ftillade och Faderneslander aterfatt den harliga friden, bor- jade en blidare hiir.mel at forebada lyckligare tider .for Vetenfkaperne harftades. Med vordfamt f( e )rbigaende af de fortjenfter, fom Konung FRIEDRICPI L nedlagt genoin nadigt affeende pa Lakare-konftens uphjelpande; fa far man endafl paminna om den ratt Konungs- liga frikolHghet, genoin" hvilken Hogftialig Hans Kongl. Maj*t ADOLPH FRIEDRICH 'i nader forbattrat denna Academic med en Bo* tanijk Trd^ard , j4natomie * Sal famt C/icmfJkt Labor atormin och Projeffion, hvarjemte Han confHtuerat Provincial - Medici i Finland , fom fkalle bitrada f juice Medborgare. Sonen, Defs Eftertradare , Var Allernadigfte Konung och Herre GUSTAF III, fom pa Svenfka Tbronen regerar med den fulkomligafte vifhet, bar ^fver/i nader latit denna Academic ai'halla vedermaien af fin Konungfliga frikoftighet och de,n nad, hvarmed Han ej mindre omfat.ar Veten- ) I2 7 ( O Vetcnfkaperne och dels idkare i almanhet, Un Lakarekonften i iynncrhet, val vctandc huru niycket Dels trogne undcrtatarcs halfa och lif derpa be/or. Dcnne Skyds-Gud bar Acade- mic n at i underdanighet racka for Academifka TrSgardens ej mindre tilokning af de rarafte Vaxtcr, an forfynande med en egen F6re(l:an- darc, en ny Hiitoriae Naturalis Profeflbr; Han bar i nader gifvit Ac ad e mien en Profeffor at Anatomien oeb Adjunfter at Mcdici'iia? och C/ie- micv Frofeiforerne, Af Dcnnc Faderneslandets Fader hafva alia Provincer erhallit Medici, fom med battrc loner blifvit hu.gnade. Om Dennes vifhet tala de forb^ttrade lagarne for Apothekare - Forlofsnings- och bela LSkare- konften, Men Snnu faknar detta LSro-Sate en Pro- frjpo Ariatomico - Chirufgica , hvilken fvarligen kan umbaras , och fordenfkul vantas ined den underdanigafte tilforfigt af en ia Nadig Ko- nungs mildhet, fa fnart Sratens tilftand med- gifver, at derril anila en hederlig Ion. ~ Imedlerrid rones nu en vacker frukt af de re- dan gjorde Nadige anftalter, i det L^kare-kon- flcn harlHdes fatt langt flera och muntrare Id- kare, an nagonfin tilforene, och at -Medicin- flca Faculreten far forratta den , forut bar al- drig (kedda, bogrideliga Doctors Promotion, med hvilken foljande ^:ne Herrar blifvit vir- hedrade,. nemlig-on: Hr. si ) Hr. EMANUEL ELFVENBERG,- Med. Lie. och Prov. Medic, uti Cuopio. * GABR. ERIC HAARTMAN, Med. Licent. Pro- fcftor vid Theatr. Anat. och Facult. Med. Adjunft. i Abo, AND. JOH. HAGSTROM, Ledamot af Chir. Socier. i Stockholm* Nya Eocker: Elogio di FRANCESCO REDI &c. FlGrms I78O, 8:vo 136 fid. FRAKCISCUS R^EDI var en bland de ftore Naturkannige och LSkare fom hedrat Italien i 1 6 Seculo.. Hans panegyriil: ryckes var-a myc- ket bevandrad i Natural-Hiltorien, och for at vifa RHEDIS fortjenfter i derma Vetenfkapen, borjaf han at yi|a Natural - Hiftoricns tililand vid den tiden da RHEDI borjade vifa fig; hvar- cfter han handlar om denna Mannens arbeten cch fkrifter. In morte del' Gran dl ALBERTO di HAL- tER, Pad. 1780, 8*vo 109 fid. ' Ar.en-fanv ling af all& de Ikrifter fom Sro utkomne til den Bernfka Philofophe|is Ira. Uti det obund- na Talet fom ^r af M. Le marquis ALBER- GATI CAPACELLI fer man en hcdran'da fortekning pa alia de nyttigc uptakter fom HALLER gjort i Botaniqven, Phyfiologien, Ana- tomien och Medicin &c. tillika med atfkillige anccdoter -om denna ftora mannen, (Sn L'E/jp. des Jonrn. Juil. i~$i. p. 364 och 5^7.) O ) 9 ( O Cfl/kr Rryfipelatis Z after PLINIT; Zona ' 'FRtPRICI HOFFMANNS of G. L. En ung FJicka, 9 ar gamrttal, enda barn af valmaende och 6ma foraldrar, floridi adfpe- ftus, fucculcnti habitus, fom tilforne ej h:\ft Koppor eller Mail'Iing; men for et par ar tii- bukars varit beivarad af en Tertian, och nagon rid for denna hlndelfc af Rofcn; hvars Fader afven beratrades hafva haft famma ijukdom, afven ock Amman, fom i fpadare aren gifvit hcnne dj. Detta Fruntimmer, hade ock na- got fore . Jul - tiden 1761, haft utflagit hufvud med fvullna Kjortlar och en bold under van- lira orat, hvilka akommor, ehuru v^l och til- borligen handterade, likval fedan den tiden, lamnat henne nugot fjuklig och blek. Hon, hade ock nagra dagar fore den fjukdoms bor- jan, fom jag nu forefatt mig at nimna, fadt ct utflag ofver ena Landen och i Knavecker, hvilket Foraldrarne trodde vara den, ia kalla- de, Ndffel-ft'berii ; men detta utflag hade ater genaft utan nagon olagenhet forfvunnit. Nu ijiiknade hon den 27 Jan. 1762 med ry fning och hetta om hvarannan; forlorad mat- luft och forlloppad ftolgang. Pulfen var na- got haftig; torften drlgelig; flark fvettningj ingen fomn om natten> men urinen hade annu fin obchindrade gang. Den 28:de fortfor famma tilftand, da ock et utflag vifte fig pa vanftra fidan vid de flih 9 'I jfiU- O ) 130 ( O falfka refbenen, af en flat hands ftorlek. I borjan var derta utflag helt rodt och (trimigt, men fedan vi^e fig pa det famma fma Puftula?. Det hade en ftark oro och branad m'ed fig, fa at hon omade och fkrek, hvar gang hon rorde fig. Efter hon en gang tilforne haft Rofen i benen, mifstankte man ftraxt detta utflag for at vara rof-aktigt, och i famrad med en af vare Larde, mail beromde och anfedde Lakare forordnades thee af flader - blommor och en Mixtura diapnoica; men denna fenarc blef ej efter forefkrift brukad. Urinen gick ej hcla dageni "ej heller hade hon nagot fede; men fvettning var nog ftark och febern helt lindrig. Den ipide biinaden i utflaget hade tagit til; febern var dr^gelig, fom forledna dagen; ingen hufvudvark eller fynnerlig torft, men krakningar med flem infunno fig. Ingen op- ning hvarken pa vattnet eller ftolgangen; tun- gan var nu nagot hvit. Elixir Aperitivum or- dinerades til en matfked hvar annan tima> tils opning fkulle foljaj men fom detta ej bruktes efter forefkrift utan ganfka fparfamt, den da- gen endafi til en matfked; ty kunde det ej eller gora nagon verkan: Sadant hander bekla- geligen ganfka ofta hos de fjuka. Et rodt utflag vifte fig nu pa broftet, fom val til nagon^ del liknade Frifeln; men fom Adflantes berattade, at famma uttlag vifat fig langt tilfgrnc, hvilket bortgadt ech aterkommit, utan ) *3i ( utan at fororfaki nagon olagenhct, togo vi Jet for Sudamina och gjorde dcrvid ej fynnerlig reflexion; dct forfvann ock nu ganfka hafHgt. At lindra tu'anaden och den oro den fjuka ha- de af dct forra rof-aktiga utfLigc: pa broftet, mafte vi tillara, faft 'ogarna, at det fmordcs med UnvvcTitiun Iiifrigidans Galeni, fafoin le- nande och mall: oikyldigt. Natrcn var dock orolig medelft iVedan i utflaget, fa at den fju- ka ej n"ck faTva. Om morgonen deri 30:de, var lilftandet lika med forra dagens, Svettningen fortforj krakningar infunno iig v-^1 fparfainmare> men ingen opning hade'annu varit, hvafken pa flol- gangen eller urin: Febern var dock inyc!:et moderat. Et emollierande Lavement applice- rades, fom ater bortgick utan verkan } och fore- namnde Elixir gafs denna dagen och foljande nattcn til 4 uns, utan at verka en enda opping pa ilolgangen. Den 3i:fta rilftandet lika; Nu marktes i vlnftra handen och annen nagon ovanlig kyla, ehuru den tillika med den hogra, aliid 1% under racket. Underlifvst var nog Fpandt, och nagon fpanning kaades alrven in regione vefica:. Et emollierande Lavement vidcoo^s a O nyo, hvartil afven lades oxymei och Nitrnm; en oblekt garnharfva kokad i r^olk, hdes 6f- ver underlifvet och uriu bl3.fdn, och anima Rhei med Terra foliata Tartari och Syrupus Rhei ingafs.:{kedbladrals. -"-Efter Lavenicntet ! a fcljde Q ) '32 ( Q 61jde 2:nc opningar, den forfta med harda. och knoliga, den fenare nagot tunnare excre- menter. Harefter fick den fjuka nagon lifa; pulfen var mera blot; fvettning infant fig ymnogare; men den fjuka klagade ofver oro och itick jiingar i huden; dock fick hon om natten na~ gra timars rolig fomn. Den i:ftaFebr. om morgonen, hade febern Snnu mer gifvit efter; fvetten fbrtfor val, men lindrigare In tilforne: Nu vifte fig ater et rodt utflag pa ryggen och br&ftet, (myculc? rotunda, exa&e circulares> ab invicem dijjitcc> rofei colons,. hvartil jag torde fa lagga, pantm elevate?:) manne det icke var roda Frifeln? Och faftan det forra rof-aktiga -utflaget, efter Salvans pa- fmorjande, tycktes hafva nagot torkat, gaf den fjuka likval medelft fkrikande tilkanna en oli- delig virk i huden , hvaraf vi, a nyo, uppa foraldrarnas tragna anhallan, foranlatos, at lata uibreda Emplaftrum de Spermate ceti pa fina klutar, och lagga ofver broftet o<;h ryggen, hnlket ernot aitonen verkftaltes. Hogra handen, fora hit intil varit varm, holt fig nu afven ftandigt kail, och pulfen pa famma fida borjade intermittera. Aderlatning foreflogs; men fick ej verkftallas. Lavement appli,cerades,ilivarefter, och fedan det verkat, hon fomnade klock. 2. efter middagen, och upvaknade om aftonen klock. 6. da fpannin- gen ofver uria blalan anfenligen under ioninen til- ) *33 ( tiltcigit: den fjuka fkrek och jSmrade fig tnye ket harofver. Cathetern applicerades med den verkan, at 3 qvarter urin aftappades om aftonen i:l. g, och en Emulfio oleofa med Nitrum ingafs til en half thiekopp hvar tima, hvaraf den fjuka kande lindring och hade ro natten ofver. Den aftappade urin fatte ymnogt Sediment. Den 2:dra formiddagen, hade febern nagot okat fig; den fjuka fkrck fafeligen (kaftals, fa at hon blanade och likfom kiknade af. Pa tilfragan hvaraft hon kande nagon fmarta, pe- kflde hon at huden pa ena fidan af regio ve- iicce. Scnaps degar lades pa vadorne, at met befordra utflaget; men- fa fnart deffa degar borjat gora verkan, fick den fjuka, om jag (a far kalla det, Eclampjie. Hon var Ma om lap- parna; blek och kalltvettig i anfigtet; refpira- tio ftertorofa med fragga for munnen; pulfus parvus & celerrimus; fenfus feriati. Ingen krampaktig fammandfagning marktes uti nagon del, utom anfigtet, deraft munnen fluteligen drogs nagot pa fned* Detta tilftand varade ifran klock. i til 4. cftermiddagen, da hon likfom fran en fomn af fig fjelf upvaknade helt forvirrad, utan at kin- na nagon af de kringftaende, och utan at kunna tala. Nu hade utflaget gadt in ifran broftet och ryggen. Adern opnades pa armen til 6 uns; bloden var helt frifk och fprang med haftig- hetj plafter dukarna aftogos; ryggen och bro- I 3 ftec O ) 134 C O ftct frotterades med varma Serviettcr; Boli af Mofchus och Camphora, med et tjcnligt exci- piens tilredde, ingafvos fa fnart hon kunde fvalja, och harmed fortfors til om aftonen kl. 9> da hon ater borjade tala, fait i bqrjan gan- ika otydeligt. Nu ingafs de namnde Boli uti en blandj jiing- af Aqv. Alexit. Simpl. , Sal. Succin. puri'X Och Confeft. Alkerm. incompL Harefrer folj- de flraxt fomu med {Vettnjng, blpr och haftig puls; fomnen varade til kh n, da hon ater vaknade^ dl ock nagre excrementer 3 uran hen- nes vetande, gadt i (angen. Underlifvet var ftijukt, och .man ingaf jm 2!ne rnat/kedblad Jalap, e Mofcho Lond. Samnen aterkom ge^ naftj var rolig man ryckningar; fvetten fort* for med fmbbare och lagre puK Pen 3:dje kl. i. om natten da hon vak^ nade, afhjdptes urinen? fom annu ej af fig fjeif yille ga, med Cathetenu til et och et halft q.varter. . Den ena Senaps degen aftogs, foni hade gjordt radnad pa benetj underlirVet var. ej fpandt, ty blef ej Lavement applicerat. Hoa flumrade fedan och vaknadc ater fom ofraft, Under en jamn och ftadig fvettnmg, tils om morgonen kl. 6, da utflaget ater til myckenhet viile fig pa ryggen och broftet. Som den fjuka, efter nu mera atervunnen fanfning, borjade ledfna vid Mofchus, gafs en- 4aft Campher-pulver tillika m'ed den tilforne foreikrefne Mixtur, och man applicerade fam- 3 ) 135 ( O ma dag- ct Lavement, hvarmed harda excre- m enter bortgingo. Den aftappatie urinen iatte afven nu ymnogt Sediment. Pulfen var blot; men ej fa haftig, fom dagen tilforne; jamn -Diaphorefis ofvcr hela kroppen; hon var mun ter och hade ingen oro. Den 4:dc. Febern 5nnu lindrigare och nl- ftan ej markclig, Hon battrades ifU dageli- gen Det forlla urflaget torkade bort; och del icnare affjallade efter yanligheten; fomnen in- fant fig i rattan tid; matlulten var nagorlunda god, och kraftcrna borjade fa fmaningom ater- komma, ia at ingen ting markvardigt forefoll. M^n da hon borjade lamna fangen, mark- tes nagon lamhet i vanftra ron, fii at hon vid gaencje nagot haltade. Denna olagenhet blef dock medelft Loka Gyttja, Kalla bader, Sar bruns vatten och Kina lyckeligen afhulpen. Hon mar nu aldcles v5l, 5r lyckligt gift och en moder $$ flere. valikapada barn. I anledning af denna handelfe, har jag gjordt mig fpljande fragor, dem jag, efter mit begrep, fjelf bcfvarat. Fr. Var det for/la utflaget verk^ligen rof-aktigt? Sv. Sa menar jag, efter det ftammer ofverens med de beikrifningar Autlorerne derom lamna, Fr t Ar Rofen arftelig eller fmittofjm, emedan fadren haft denna fjukdom , afven fom Ainman, hvilken gifvit den fjuLa dj ? I 4 Sv. ) *3<5 { Sv, Dcrom Hrer man icke vara aldeles ofver- tygad, emedan tilforlatelige obfervationer icke bekiifta denna fak til fullo : mycket kan dock harom f&gas med och mot. Fr* Var det roda utflag, fom federmera infant fig pa ryggen och broftet, afven en foljd af Rofen, jag menar et vagcrande rof-ut- flag^ eller var det en verkdig rod Frifel? Sv. Jag haller fore det fcnare i anledning af befkrifningen i handelfen. JFX Kan dcnna Frifel fa namn af Purpura el* ler Miliciris Symptomatica? &v. Derom ma den doma, fom vil gora fig den moda at jamfora, hvad i c-onna han- delfe forelupit, med den befkrifning SAU- VAGES gifver ( Nofol. Method* Tom. IL P. i. p 417.) Jydande falunda: Purpura Symptomatua ea eft qvcc alih-morbornm generibus fnpervenit , nee eos judlcat , nee in tllis conflans eft, nee in morbi mcremen- to obfervatur. Fr. Far man 1%-ga til: Centra/is recidivans, a vifcidilaie Lymphcz & omi^a piirgcitione, hvarom Herr Prof, och Ridd. HAARTMAN talar, (Sciaqraphia morbornm, P. 3. p. 152.) efter den fa ofta vifte fig och ater forfvami? Sv. Nej, ty da blifver den, efter bans mening, et annat Species och icke Symptomatica. Fr. Ar en dylik fammanftotning af 2;ne ut- flag mojelig?, ) *37 ( &/, Hvarfore icke? (Se HAARTMAN c. I. p. Man bar ju ock i fenarc ticler, gcnom fa- kra obfervationer funnit Koppor och Mail- ling tilfamman, (Kongl. Vet. Acad. HandL Vol. XXVII. p. 6g. folj. och p. 199 foij.) JFr. Var rctningen i huden orfaken til den fup- preflio Urince , fom under fjukdomen in- fant fig; och fkedde detta faledes per con- fonfum nervorum, eller hade nagon res- eller frifel - materie kaftat fig pa urin blafan? Sv. Det fenare Sr troligaft. Fr* Hvrlken af deffa materier kunde man halla fore, hafva dragit fig til blafan ? f SL\ Det Sr fvart at faga; formodeligen den fe- nare, efrer den langfl holt fig inne i krop- pen och vagerade omkring. Fr. Hvarforc blef icke Cathetern applicerad forr, an urinen pa :te dygnet varit af- ftannad ? Sv. Derfore, at man trodde fig kunna med mjukande omflag och Lavementer befgr- dra dels afglng, Fr. Voro Lavementer och Elixir Apcritivum i borjan tilrackelige , at ranfa tubus intc- {Hnalis ifran den faburrci, fom halles fore oftaft vara orfaken til dylike fjukdomar? Sv. Man var den tiden annu, til cn ftor del, af den t-anka, at endaft Aperientia borde brukas, for at ej gifva utflnget anledning, at draga fig tilbaka, och f vid dc bland ofkaltga djuren fallfynte tilfallen, da deras fofler icke utan konftens tilhjelp kun- na framfodas, har andteligen, per analogiam, funnit fig fkickelig at bitrada qvinnor i denna belagenhet, och har flera ganger ; uppa kallelfe, in- & ) 4i c m inftalt fig och betjent barnaf6der/kor, ehuru han hvarken kan nyttja inftrumenter ellcr g5- ra vSndning, an mindre kanner Vetenfkaprpis nodvandigaile grunder, och bar foljaKteligen med fin tjcnft anringen varit onodig eller fka- delig, altid ftiamlig for den, Com anfortrodt fig eller nagon i hans bander. Herr Doctor TILLEUS bar, ar 1778 om hoften, vid behorig Domftol anklagat fa val HAGMAN, fom en Fufkerika, Huftru WI^ROTH > for det de bagge betjent en barnafoderftca, ehuru den examinerade Jorde-gumman, huftru ROTH, var for hand, och afven Hr. Do&orn, fom jag fedt vifa prof pa at vara fnill Accou- cheur, fjelf lofvat ater inMlla fig, i fall noden dct fordrade, fedan han forut en gang varit hos den fjuka och gifvit Tinffi. 1hebalca y med tilftyrkan af ftillhet o^ch hvila i fangen. Sa- ken lar Snnu icke vara afgjord uti KongU Svea Hof - Ratt, hvareft Hr. Doftorn, i Sept. jnanad 1778^ fig ofver vifla punier af Magi- ftratens bar i ftaden d. 3:dje i famma manad faldte utflag odmjukaft befvarat. Man un- drar om malet dar blir anfedt efter Kongl. Re- glementets for Jorde-gummorne da eller nu- varande befkaffenhet? Afven fa om HAGMAN hadanefter kan faklofl nyttjas fafom Accoucheur, fedan Hans Kongl. Maj:t i Nader uphafvit 9:de . af Earnmorfke Reglementet? I fig i^elf kan v51 fufkeriets utofvande, af en karl vara min- dre farligt, Sn af en qvinna, emedim i alman- het bet ar at vanta niera forfliand och eftemnka af den forra, an af den iednare. Men HAG-- WAN ! Slagtare! och wiftdndifrhetun! Jag hot* likv&l riamna, at HAGMAN och hu ftru WIN ROTH i kraft af forberorde Radhus- llarts donl> {am fait mart utbetala 10 Riksdal, Spec., borer, hvilka formodeligen uti Barnmor- fkornes Fattig * Calfa influtit, Vidare bar Herr Dolol* TILLED s >berSrtat mig, at uti Augufti manad af det pa Fuflcare barMdes fruktiamma a ret 1778? b^fva 2:ne perfoner ankommit ifran Finland bit til Sta- den, hvilka lade fig vara broder, affkedade Sefgeanter och beta TOLLET. loner til den rykt- bara Cornetten TOLLET 3 fm for flere ar fe- dan troddes gora under vid Binninke-mafkens curerande i Stockholm och, fbm det fades, bafva dara arhallit bade Jvongl. Collegii Medici approbation och Hans Kongl. Maj;ts Nacliga tilftand, at dermed fa fig befatta. Dcffc h^ns foregifne Soner hade i alia Lan, hvareil de parTerat.> utverkat fig Landshofdinge-Ambetens refolutioner, at fa foryttra fin faders namde botemedel mot Binnike - mafken och, fom or- den lyda, andra jfkadeliga nvafkar i menni/lcans kropp. Hit til Staden ankommo de ifran Sundsvall, forfedde med Landshofdinge Ambe- tets refutation derftades, och ville genaft angri- pa fitt kail med atikillige fjukdomars botande, fom alia fingo namn af mafkar, ehuru de voro ingen ting mindre, halft til denna Clailen af- ven fordes armverk, Jorrdnkning m m. Sa- > '43 ( Safom Herr Doftorn fant dc(Te perfpner vara i viuftraktafte begrep fufkare och landt- ftryk'arc, utan alia bevis om fin fr%d och ftand, och emcdan det dem i andra Lan lemnadc til- ftand at fa agcra laakare, ickc forbant nagon har i LSnct til horfamhet, ej eller den rattighe- tcn, at foryttra botemedel mot Binneke-maiken, fom deras foregifne fader i nadei* ilcal hafva blifvit forunnad , medforde nagon frihet for dem i at gora detfamma, man at dertil hafva arhallit Hans Kongl. Maj:ts Nadiga transport- tilftaiid; la lade Hi% Doftorn fig genaft emot deras forfok, dem de likval i hemlighet fbrt- fatte, emedan popolacen har, fom annorftades, altid fjelfvilligt och med begar Itmnar fig i fufkares hinder. Swedes fick man hora at defle foro omkring i byarne alleftades och med granna loften om und^r - kurer narrade Almo- gen, at gifva fig penningar, under fken af be- hof til ingredientiernes upkopande af hvilka deras mcdicam enter fkulle tilredas, och lato betala fig mangdubbelt medicamentets vSrde* Da de nu markte, at dem vagrades uppert- bart fafkande har i {jelfva Staden, fa fkaffadc de fig afven fran Gefle Lands-Cancellie oppet tilfland j at har i Lanet fa idka fin fodkrok; och fatunda bevapnade, troddes hela fpelet for dem vupnit emot Hr. Doftorn; men han fant, at utom dut fjelfva laken icke i grunden var tiilatelig, fa borde defFe fufkares gemana upfo- rande, under den tid de Mr viltades, jemte, O ) '44 ( O inlupne bera'ttelfcr om flero fa valdiamme ku- rcr, at folk deraf kunnac tilfatta lifvct, om icke vcrkeligen blifvit 'dode, gifva honom dri- ftigbet, at af Tamrna Landshofdinge-Ambctc, fom nyfs refolvcrat ril dcras fordel , , utbcdja jig dels Hog* Ambcres atgjrd til clelFe ftym- pares utdrifvande utur Lanet. Detta lyckadcs ock ia^ at dem genaft Hades, at inom 24 ti- mar packa fig ur Soderhamn, och inorn 4 dygn vara utur TJinet, hvilkcn befalning dc ock funno radeligt at atlyda; och fa dan var dcras andalykt liar i orccn. Gauge fa alia dem, fom trada i deras forfpar! Nya Backer:' i)iffertation fur Ics maladies de furetre, nvec des rrflexims fur la methods qv^ont em- ploye jusqv'a prefent qvelqves praticiens , par Mr. GUERIN, ancien Chirnrgicn - major de Marine -, maitre en Chintrvie a Rouen > & membr. du College de S. Comes de cette vfi/e: Paris 1781 in I2:mo. 2 Liv, 10 f. ffjftoire des maladies- epidemiqves qv'i out jregtie dans la province du Dauphme'y dcpms lanne 777;; par Mr. NICOLAS, #:vo Gre- noble ijfi. (Se LEfprit des Journaux Jut. a . ) '45 ( 3 'fujkerur i Ltfkare * konftcn ( Se Band I. ir of et bnf fran E.W - - f, ti! G. ., daterat Stuckh.och ofaerfatt frdn Tyjkan of dm fcnarCf invd r/aqra Jd och korta notcr. Jag tackar for det biftancl Tit* gjorde den flittige, men tilliku arlige manner* ai min for- famling, i defs flfta ljukdom; och jag har af- vcn. trodt mig gora honom en veckelig tjenft, lorn han ock nu ijelf arklnneii da jag fnade honom ifran hans quackjalvcire^ hvilken viffer- llgen bcfordrat honom til grafven. Efter jag faledes ofver alt ranker fatta mig cmot flike Herrar Qvackfalvare 3 dem jag for hogmodige Ignoranter anfer, foraktar och ha- tar, icke for perfoncrnes fkul, utan derfore, at jag tror dcm vara de flcadeligafte mannifkor i et {amhillle; fa anhaller ja'g, det T. tSektes rillata mig, at hos fig foka hjelp for de fattige barnen i min forfamling , nlr jag finner det nodigt, efter jag ager mera bekantfkap med T. , Sn mad den Doftor^ fom cxpres ar for- ordnad for de fattige. Men juft - da jag fom baft beflitar rpig at afhalia alia Charlataner, och duras charlarane- rie, fran min forlamhngs Ledamoiir (.*j, kurf- N- 10 K - ds (*) 6n(keligt vore , at olh f^rtanliingar hnde fa up- lyfle, 15 valtankande Sjal^forjave, TOTJ denne heiier- lige Praftman, den dar icke alien-; ar mar. otrr line eviga> utau ock timnu-liga val, af hvilket m ). de jag vaT minft formoda , at en fadan /kulle vaga fig at mig fjelf, famt tilbjuda mig fin tjenft och fin fkickelighet derutinnan, at vilja aterftalla mig min forlorade h6rfel; men fadant ar dock verkeligen handt: ty i gar kommo 2:ne karlar til mig, af hvilka den ene flculle vara en ktok Finne^ den andre en Borgare bar i Staden> och denne fenare var den forres In- troduteur och Panegyrift (**). Som jag ej kunde veta hvad hans begaran var, tog jag honom hofligt emot; och i fanning anlag jag honom for en man, fom ville utbjuda ved til falu; men da hans beledfagare berom- dc honom fafom Lakare, den der agde en oge- men fkickelighet, hade gjordt flora curer, men var dock ingen Tr oilman man en god Chri- ften, blef jag fa forvanad, at jag knapt vifte hvar jag var. Nagon otalighet borjade jag kanna hos mig; men repade mig ftraxt nied forefats, at pa en kort flund fkamta med denne min ex rujiico medico. Tit. foreflalle fig, en ofver alt och alia mat- ton fmutfig finfk-Bonde eller fiflcare, med den fatalafle Phyfionomie (***), famt paltiga och fon- ienare halfan ar det fornamfta; fa kunde mycket ondt afb6jas, manga lif fpam, fom i fortici utflac- kas, landet til en obotelig fkada. *} Tvifvels man icke forgafves; ty vinften lar (ko- lot dclas pS krogen. ***) Foidomdags valjde man garno den til fin La- koie, lorn iag djup, mork och inyftifk ut; med et e ) '47 '< e fomlerrefna klader, hvars larda h Jaffa var prydd med en Pcruk, fom agde kanilce halften af dcnnc mans Ilctar, och andock pa kopet be- rkkr nicd en lurfvig moffa (*), oaktat vi lef- va mit i fommaren; fa &r latt at finna, huru lojdigt och tillika forargeligt det matte fore- kommit mig, da man inbillade fig, det jfkulle jag anfortro at en karl mit hufvud och tnina oron, at hvilken jag icke v-ille anfortro en Platfedc!, lialft han liknade mcra en bedragare an arlig mannifka: men fom jag haldre ler an forargar mig> fa fyntes denne min formente Lakare, vara fkickad at for en liten ftund roa mig; kanfke jag ock roar Tit. om jag korte-> ligen nimner vart famtal: Se har ar Dialoguen: Ar det fant, min kare Far! at Ni kan forbattra min horfel? Ja, det kan jag bat- tre -an nagon annan. Ni lar alrla forfla .Medicinen? Hva farra! jag har hulpit folk och gor det annu alia dagar, hvilka ingen Do- ftor har forniatt at hjelpa Men da Mra Edra Patienter van gan/ka otackfamma, fom icke betala Eder konft, efter Ni fynes vara nog flarf- vogt kladd? Manniflcorna aro altid otack- famme; ockfa hjelper jag m!# de fattiga for Guds fkuli (**)j men nu fkal jag hjelpa en K 2 rik ord, foin iiknade en, fa kaHad Haxmaflart : nu for ridcn ar man af andru tankar. (*) Han vnr faledes hvarken Medicus fld pompam el- ler ad fanitatem. (**) Uet ar kringfarande Chftrlataner* ocb Qv-ackfaL- B > 148 ( B rik man (var en Kopman, fom, fran de fkic- keligafte Doftorer, foil pa denne elandige kac- len, och trodde helt vift, at en finfk Bonde hade mera infigt i Medicinen, an alle Do&o- rer) ifran Podagra, och derfore vil han gifva mig nya klader, da jag ock flcal fkaffa nvg en varja. Det ar icke la tokugt tankt ; ty nu kan ingen mannifka inbilla fig, at under len fi gammal och forfliten peruk, (a mycket for- ftand ligger forborgat: en pung-peruk och en varja; ja, det ar helt annat (*) men hvar bar Ni lirdt Er Vetenikap? Alia Vetenfka- per komma ifran Gud. SI har Ni da lardt Medicinen genom infpiration? Hvad fager Herr Magiftern? jag forftar honom icke; jag lafer inga bocker. Jag fortalte mig, och kom icke ihag, at Ni endaft forftar Finika och Svenfka ; En man, fom mera har lardt an hela Collegium Medicum larer ock icke behof- >va at lafa i nagon bok; jag ville endaft fraga: Om Ni lardt Er Veteofkap af var Herre ome- delbart? Ja, det har jag. Skrifver Ni ock Recepter? Nej, jag gor icke fom Do- ftorerne, de ikrifva pa en fedel, den man bar til vares vaiiliiio jargon, ot fknfFa (ig Credit, da de likval pa alt uptankeligt fatt fkinna den fattiga, och uttaga til fifta (karfven.. (*) De tider Lira val aldrig komma, da en pung-pe- ruk, varja ocb gran;ia klader, kunna, hos foniiif- tigt folk, omfkapa en Bonde eller nagon annan.til Lakare. eburu otta kladerna annars kumia bedraga v til Apothcket: jag tillagar mina Medicamentei? fjelf. Denna method ar i fanning kortare, och for Er mera afpaflad, ty Ni kan til Sf- vcntyrs cj fkrifva? (harvi4 teg han ftilla och flog ned ogonen) om fa ar, tycker mig det vara flcada, at denna fenare konft, icke blifvit Er pa lika fatt, genom ingifvelfer bibragt, ty den fynes vara for Er nyttigare, an at tillaga Medicamenter-. Men efter Ni vjl aterftalla min forlorade horfel, fa fag mig, hvaruti beftar fe- let? Ah! t nagot har fatt fig for den, fom jag vil bortikafFa. Har'Ni nagonfin fedt et mannifko hufvud invartes? Nej, hvar- til tjenar det? Saledes vet Ni ju'intet, hu- ru horfeln ar befkaffad ^ och hvad for oord- ning derutinnan Ran harflca? - - . Har foil hans beledfagai*e mig i talet och fade: Gjor dock icke ia manga omftandighe- ter och fa manga fragor; denne man har Uul- pit en otaiig hop mannifkor, M- Herre .lar han ock kunna hjelpa, om Ni endaft vil taga in hvad han fager. Jag fragade : af hvad Pro- fcflion ar M Herre? Jag r en Peruk- Makare: -~ Nar mit fick ur ej g&r ratt, fkal jag da {kicka det til Er? < Nej, jag forltar mig intet deruppa, juit for den orfaken lar jag ock akta mig derfore; ty om Ni fkuller laga mit ur, fa blefve det aldeles fordarfvat; huru kan *da nagon begara af mig, at jag fkulle anfortro mit hufvud eller mit lif at en fom ej i det ringajte, kanaer Medi- K 3 cm? cin? Antingcn matte Ni bagge vara narrar och ofver hofvan dumma manniflcor, eller ock halla mig for en fadan, om Ni menen, .at j-ag fkulle valja hvar och en Landftrykare och be- dragare til min Lakare, blott derfore at ban lafvar hjelpa mig. Far tilbaka til Finnland, fade jag at Bonder), och kor plogen, dertii ar Ni baft paffjd, och derigenom kan Ni blifva nyttig for Er ijelf och andra ; men om Ni vil utofva Medicin, blifver Ni en bedragare, fa mycket farligare, fom det gall hvilket han ftoter til pulver, blandar med mjol, ingifver och later fig dyrt betala fore. K 4 Ut- ta var tjenligt emot Podager ocb fvag horfei, blif- ver en an nan fraga. O J a S vai * oc k tilftades pa et ftalle bos en ftttig fjuk, fom, af en vardflofad Metaftafis febrilis, fade Kallbrand i ena betiet, bvilken denne Qvackfalvare ville hjelpa med Malort Exfraft och branvin, emot en vifs beringad fumma; til lycka ikk jag honotn utur vagen; benet blef amputerat , emedan denns operation var det emla medl^t: Mannen lefver an, och fick behSlla fina penningar. (**) Efter beractelfe, fkulle han annu bruka et flags Pilier, fom han i handen tillagde af flott Tegel- ften ocb Smor. ) *5* c Utdrarr af et bref fr$n J. K. til' G..l>. dai> Soderhamn d, 7 Uri mit fori-a (p. v i4o.) fkrcf .jag mgot om Fujkerier i Ldkarr'-koi/JIen^ och dec tor tie foga hafva roat halfi iadvinc arhnen beklageli- gen hvarken ro nya ellcr uplyfande i Veten- fkapen. Jag lemnar dem faledes denna gan- gen grna och vil i defs {tij]e nSmn^ n rja- gor befynnevlig eafus r Tvanna medelaldrjg^, hederligc man har i Staden., fom bagge voro brimsgailier , ato, for nagra dagar fcdan, pa faftande ni-.ige, mot mid- dagen, 15 a 2p ft, raa Bitterraandlar \ den ena hade deraf ingen kanning; men den audre fick Uraxt derefter kail iv^tt, hufv y udve,rk , fvart- xiande for ogonen och b^nagenhet M fyimma; Pupillerna voro mycket 'dilaterade och ande- dragten ftanck pa langt hall af Bittermandlar- Herr Doftor TILLEUS, fom genaft blef tilkaU lad och underrinad om hvad fom foreiupit, lit Patienten ftraxt drieka ljunit vattn med ofal- tadt fmor uti, hvarpl folgde goda krakningar och med dem forfvunno alia de elaka fym- ptomerne^ til hvilka en befynnerlig idiofyn- crafie hos denna mannen matre gifvit anledning, emedan Eittermandel eljeft icke har (kadelig verkan hos andra, an de djar, hvilka fodas blinda. Palitelige arfarenheter, fom antingen bekraf- fa ftyttan eller updaga fkadan af et vuropadt me- o ) 153 . ( medcl , ro altid agenama for en LnkarC at 3 1)g meddeladc, och jag bor faledes iifven nam- m, at Hr Regements-Faltfkar ECKEL mcd gan* ika god fJjalpgSng jiyttjat Viola, Tricolor mot Cnijta Lafiea hos et barn , fa at dcr blifvic fuilkomligen botadt. Jag tordc forr mundre- ligcn hafva namr nagot om r lilla fon i Stock- holm , fom hade denna fjukdoin i nog hog; grad. Da jag tilkallades voro redan allehand* hus-kurer, til och med vidfkepelige, fafi.i.;t nyrrj.ule. Jag anvSnde de vanligen recommen- dcradc blodrenande medel for bade amma och barn ; men Ifven frukrloft. Vid tiltllligt Cam- tal heroin med Hr. AflefToren Do&. SCHULZEN, pfimindte han fig, at Herr STRACK recommen- clerat clen namde orten fafom et fakert fpccifi- cnm mot denna fjukdoin, och kmnade .mig afven den dcront utkomna iilla Afhandlingen, fom fcdermera blifvit recenferac^ uti Forfta Bandct af Weckofkrifren for LSkare och Na- turforfkarc p. 9. f. Jag forfoktc ftraxt med- Ict och gaf ej ailenaft barner, efter Hr. STRACKS forefkrift, uran lat ifven Amman dageligen 2:112; ganger dricka et ftarkt Infufirm af famma orr* Denna utvag marte jag taga, cmedan Foral- drariic icke villa (kilja barnec ifran henne t och jag fa mycket fakrare kunde do ma fmit? tan vara at tiiikrifva Amman, fom ho'n fjelf" tilftod, at hennes egit ,,pa landet utlerrfnadc barn, var af famma ijukdom lika befvaradr; men om hon Ifvcn fjelf i barndoman haft K 5 den- O\ f l M f 5^ ; X 54 v m denna fjukdom, derom kunde hon ingen un- derrattelfe gifva ; ej eller fant jag" fadanc tec- ken dertil, fom Hr STRACK omtalar. Medlet verkade aldeles efter Hr. STRACKS upgift, dock nagot langlammare; men inom 4 veckor voro endaft nagra fa fma flackar qvar af fkorpan uti anfigtet. Jag ville at^med medlct innu Mngre ikulle fortfaras; men fafSngt! Bide Mo- der och Amma voro enfe om at flcta fig der- emot. Vanliga olagenheten, fom fa ofta hin- drar Lakare at ratteligen utrona medlens ver- kan i chronifke fjukdomar! I hanfeende bar til trodde J-ag (akert, at utflaget fkulie ater- Kornmaj men jag har hittils funnit mig ange- namt bedragen. De aterftaende fkorporne folio af; barnet hade famma Amma annu nagre ma- nader innan det blef afvandt, och det ar 6f- /er ar fedan kuren flutades, utan at nagot re- cidiv af {jukdomen Om et tvetydigt Kopp - utjlag , af G> L. Jag har uti Forfta Bandet af denna Wec- kofkrift pag. 50. folj. namnt nagot om dub- belt Kopp - utjlag; det torde mig nu tillatas korteligen fa anfora nagot om'et tvetydigt. En Man 6g ar gammal, af et fagtmodigt> ftilla och melancholifkt Temperament, hade, utom nagre barnfjukdomar, i yngre och man- ca aren haft god och j-Imn halfa ; men de fed- nare 4 aren>" da och dl varit befvarad af en Jin- ) . l *55 ( lindrig Gulfot, med hardhet och tyngd i hogrq, fidan circa rcgionem hepatis, famt dc fifta 2:ne arcn en vattenaktig fvullnad i benen, med en lindrig lamhet i hogra extremiteterna ; hvilket likval air, medelft tjenlige models brukande til en {for dc] lindradcs, men efter nagon tid Stcr- kom. Harunder marktes {allan nigon ande- t tappa eller torft, matluften var tSmeligen' god, fafi: opning da och da kunde fela- men halps med Cremor Tartar!, i nagot ilor doii. In- gen open Gyllenader hade nagonfin vifat fig; inga taggar hade ban kSndt; ingen ryggverk, med et ord, bans fjukdom beftod uti Lefvrens hardliet, hvilken ock til flut mera tydeligen kunde kSnnas utvSrtes; dock hindrade den ho- nom icke, at fom oftaft ga ut och fkota fina fyilor. Vid vartiden af defs fifta lefnads ar, fann jag honom en morgonftund hos en af defs foner, hvars barn voro angrepne af Koppor, fittandc vid f^ngen hos en af fina barn barn, en gffle om 9 Ir, hvilken hade dem nog ela- ka och fammanflytandc, och voro juft i fin florfta mognad. Jag paminte honom da, hurufom han til- forne ber^ttat mtg, det han fjelf, fad 5n vid tSmelig hog alder, ick'e vitterligen haft Kop- porna, och om han icke fruktade at nu adraga fig denna fmitta; men han mente fig ej hafva nagot at befara, och for ofrigt ftaldte faken i Guds hand. ( Un- O ) is ( O Ungeflr en 14 dagar harefter, Kief jag en morgon kallad til famme man, da han 2:ne dagar tilforne fjuknat med ryfning, derpa fol- jande hetta, hufvudverk, benagenhet til fomn, oren tunga, ickel och qvaljningar, verk i Ian- derne, tryckning ofver brofet, haftig och full puls. Oaktat jag fi-kort ticl tilforne varnar bo- nom for en befarad Koppfmitta, foil det mig likvii icke nu in, at tanka pi Koppor, utan trocide jag denna fjukdom vara en Flufs-fcber, fa mycket mer, fom han afven fma hoftade och kand^ nagon tyngd 6tver ogonen , famt ftyfhet i nacken , menande han ock fjelf fig hafva fadt fjukdomen af nagon haftig forkyl- ning Adern opnades nu pa armen til 8 uns; bloden fatt$ vll icke nag-on inflammatoriflc hinna ? men vaxte fnart tilfamman, famt var hSr och dar blaftrimmig, Lavementer applice- rades, diluerande, kylande och aftorande mo- del forcfkrefvos. Pa 4:de dygnet om f6rmiddagen^ da jag Ster befokte honom, hade febern och de Sym- ptom er, foni med denfamma voro forknippa- de, anfenligen minflcats j omkring munnen , i fynnerhet ofver ofra lappen och under naian, vifte fig et rodt utflag* Jag lyckonfkade ho- nom hartil> emedan man vanligen hailer fore, at et dylikt utflag ofta bryter en flufs - feber eller frofTa, i fynnerhet om det ej kommer for- t, elier med otjenlige medcl atcr blifver i krop- ) ( Icroppen tilbaka drifvit, famt bad honom fort- fara med de forordnade medeL Om morgonen 5: re dygnet, hade dctta ut- flag anfenligen hojdt fig och liknade aldeles Kpppor af goda llaget. Hans huftru , fora fjelf appliccrade de Lavementer han nyttjade, beranade, at et dylikt utflag fedan gardagen afven vifat fig i facet och circa Nates. Nar man efterfag, fanns det aldeles lika med det, fom var under n-ifan. Febern var gan(ka drS- ^gelig och niftan ingen, och pa hela kroppen fyntes intet utflag, utom de 2:ne anforde Mllen* Intil defs jag fkulle fa fe urg^ngen af den- na fjukdom, ville jag ej taga detta utflag for verkelige Koppor, la mycket mer, fom jag ej kunde finna, hvarfore detta Kopp utflag egen- teligen holt fig pa defla 2:ne och inga an- dra ftallen, om icke angan af det varma, fom fl^ndigt dracks, och en dyiik anga af L'avemen- terne, kunde lacka Kopporna til deffa fl:5ilen, i likhet med fotbad, dem man anftaller for at draga Kopporna fran de ofre til de nedre delarne. Med (jukdomens 7de dygn., iorjades en riktig Suppuration , fa at de utflagne puftulae gulnade mer och mer; detta rakte til 9:de, da de blefvo efcharoticae och i fin ordning deci- du^ & cicatrifantes. Den fjuke hade flera dygn varit feber fri; han klagade nu ej ofver annat an fin fjuka fida; vattenaktiga fvulnaden i benen tiltog mer och mqr, och oaktat alia anvanda nvedel, dog han likval 5 veckor cfter, fcdaa S3 ) -158 ( fedan utflaget var ofverftandit, af den ofvan- namnde Lefverfjukan. Herr Archiatern och Riddaren BJECK, fom vid flera tilfallcn hos de fjuka biftadt mig med fine niogna rid., behagade afven vid denna handeJfe vara tilflades. Han tviflade vSl til nagon del, at detta utflag kunde vara Koppor, emcdan det fatt fig endaft pa de 2:ne anforde fallen j men ingen ting torde blifvit mera 6f- vertygande, an om tilfalle gifvits, at genaft med det vahr, fom fiinns uti defTa puftulce, ympa nagon, fom ej tilforne haft Koppor, hvilket tilfSlle 6r denna gang helt och hallit felade, afvenfom, at, efter min onfkan, mcdelil likets opnande , bl;fva forvifTad, om ftenar fun- nits i gallblafan, efter Gulfoten var periodifk, famt i hvad grad Lefren varit flcadad, emedan oofvervinneliga fordo mar lago mig i vSgen. At "detta utflag varit nktige Vahr-koppor, tyckas SyKiptomarne, fjukdomens lopp och en formodad fmitta af Son Sonen gifva vid han- den; men jag har dock velat kalla det tvety* digt > intil defs flera handelfer, hvilka jag for min del icke kunnat finna, beflyrka mojeiig- heten af et Kopp -utflag endaft pa fadane ftal- len: Det torde for ofrigt vara foga troligt, at detta utflag horrort af eller haft nagon ge- menikap med Lefrens hardhet. Uti L'Efprit des ffiury&nx, ^fuil 1781. p. har Mr, DKSAIVK latit mf6ra jjr&jparation 8 ) '59 ( O / mercurius dukis fadan clcn finnes uti 2:dra Edition af Pkarmacopcea Svecica 1779 , famt rillagt den anmarkning at det hvita pracipita- tet bor fublimeras for at blifva en verkelig mercurius dulcisj emedan det ar troligt at det hvita pra^cipitatet, ehuru noggrant det an blif* vit prrcpareradt, dock innehaller nagot turpe- tum minerale, fororfakat af den vitriol - fyra fom acidum nitri ofta innehaller. Han tilftar dock at om man kan aga en val renad faltpe- ter-fyra, och det kok-falt fom nyttjas vid prae- cipitation ar val rent och fridt fran fal Glau- beri, (a kan val intet tvifvelsmal aga rum om det hvita praecipitatets renhet, da det tilredes al deles efter den forefkrift fom den Lyfande larde Societeten, Kongl. Svenfka Collegium Modicum i denna Pharmacopce forefkrifvit. Han ilutar med- at efter Pharmacopcen an- marka, at det ar hogft nodigt at bagge li- qveurerne blandas medan det kockar; pa det deras inbordes verkan ma blifva (a mycket kraftigare pa alia deras beftands delar och for- eningen fa mycket nogare. Uti famma Journal p. 297. har Mr. PHI- LIPPE latit infora et bref om fvdrigheten at up- loj'a Jtiiiar i bid fan. Han bevifar, (a val af Theorien fom af atfkilliga obfervationer, at <3et endaft ir en enthoufiasme at tro det fte- nar i blafan af aer fixus kunna uplofas* Han har gjort flera forfok at dcruti uplofa utfkur- ne bias-ftenar, men altid forgifves. Atikilli- gc gc ganger liar ban lath dem, foai varit plaga- de af blafe-ftcn> ny.ttja acr fixus, efter Herr HULMCS methode, utan at de nagonfin deraf kint nagon lindring, och da ftenarnci federmo- ra genom operation blifvit uttagne* hafva de pa intct vis fynats angrepne af denna kur. Nagra hafva af detta medel fadt en baftig verk i rnagen. Den langa vagen, innan acr fixus kommer til blafan, och de manga vatfkor lorn defs forinnan kunna abforbera den, tyc- ker Auftor afven vara fkjal mot denna Horr HULMCS methode at lofa jften* (Mr. PHILIPPE tyckes ej rala utiin fir far cn- het, ban anfor ock verkeligen befannade bin- delfer om alt hvad han fager, med namn ocb ort bvareft bans oblervationer Sro gjorde. Vi- dare forfok ikola faledes decidera til Hrr.HoLMi-:s eller PHILIPPES forrnan* Mot flen bar jag ej Sgt tilfalle at forfoka denna metbode, men v^l mot gickt, kan dock annu ej nagot vift derom faga; bos en marktes mycket bulrande ocb kottrande i magen bvarpa den mycket fvalde, hvilket fenare jag afven hordt Herr Proteilor Dofcor KRAAK hafva fedt hos et Fruntimmer fbm fedan Hon tagit Cremor tartari, kom efter en annans ordination at taga Alkali tartari, docix hade det ingen elak pafoljd, A. J. H.) , B ) ' ( S3! Vctenftaps Academienr NYA GAR 71 //:a /7

val ofverensMmmer. Han har funnit firikilte ha- nar och honor, och tyckes denna af Hr. O. exnminerade maflv, med TYSONS beikrifnino* jamford, vara en hona. At deifa maikar haf- N n L v ) i iSttes hSr utom all tvifvel; men otn clefla utklSckas innom elier utom kroppen, be- hofver vidare uplysning. P. 20. Bejkrifning pd en hdrtils okdnd Halton - majk; of CLAS BJERKANDER. Defia mafkar fortara fjelfva blad - knoppen pa Hallon - buflcen , fa val fom fjelfva irukt-faftet, och gjora faledes pa Hallon ftor fkada. Larven ar rod 2 linier lang, huf- vudet fvart (kinande, 6 fpetfige. framfotter med fvarta ringar, 8 kottakriga, forfta leden vid Hufvudet och den fifta aro fvarta. Infeclet, fom blir af denna Larvj kallas Phaltrna Tinea riibiella, Sr 2 linier lang, ogonen rodaktige^ kroppen gra, fproten tagel-lika en linia langa, 6fver-vingarne kantade med bar, gulbruna, inre kanten pa ofre fid an bar 2 flora, och den yttre 3 inindre gula flackar, famt manga ftrodde ofver bada vin- garna. Under -vingarne glintfande, brun gra, harkantade. Fotterna taggiga, med gula flac- kar och ringar. Da folen lyfer fkina fllckar- ne, fedde genom microfcop, fom guld. Fig* 6, Tab. I. vifar Larven i naturlig ftorlek> och Fig 7 genom microfcop; Fig. 8 vifar pup- pan. Fig. 9 vifar fjeltva Phalarna i riaturlig florlek, och Fig. 10, fedd genom microfcop. P. 21. Om Broft-hdrningen, Gonium peffio- rale, et for blotta 6%on ofynligt Vattu - krdk; af OTTO FRW. Mi;LLER, Kongl. 'Daujk v'crklig Etats-Rad. Et par hundrade farfkilte flags infufions-djur Sro redan kande och be- (kicfne, fa at man ej mer kan tviHa om deras varel- varelfe. Hr. M. har tilforene , i fin Hiftoria J^ermium infuf. p. 60 befkrifvit detta krak, under ttamn af Gonium peffiorale qvadrangula- re pellucidum, molleculif fedecim fpharicis. Se- dermera har Han Sgt tilfSlle at uptScka defs fortplantnings-ffot, hvilket hfa befkrifves. At fe detta djur, behofves et af de baft-a microfco^ per, da fer man at det har en af 16 kulor beflaende fyrkantig flat yta Kulorne aYo na- ftatt ag-g-formige, genorrtfkinlige, Ijusgrona, na- flan lika flora, tyckas vara infattade i en, af* ven for microfcopet omarkelig ; fyrkantig flem- hinna, fom fran bagge fidor ger et flags fkert. Af likheten med judi/ka praftens br6ftfpitn> har detta djur fade fitt nomen triviale. Alia platta infuiions- djur, hvilkas kroppar utga i et eller flera horn eller vmklar, kallar H. M Gonia eller ndtnfa&etf* Uti infufions-vattn fer man ofta klumpar af florre eller mindre antal kulor, men Gonium peffiorale beftar altid af 1 6 kulor, fom intet rora hvarannan, utan aro altid i lika flallning och afftand fran h varan- dra. Fyra 5ro midtuti och 3 pi alia 4 fidor- ne. De 4 medlerfla aro nagot ftorre, och de medlerfta af fido-kulorne nlgot innah for de andra. Hela kule - plattan flyttar iig fiin et til annat ft-lile, med bibehallande af famma ku- lornes l%e och ordning, genom en vSxelvis vakrande rorelfe, f?in hoger til vanflerj litet mer Sn en 4:de del af en Cirkel - bage. Den hvilar fi^ emellan at i en h^ngande L 2 pa tvSrcn. Da djuret ror % fynas kulorns sigg - lika, men fphserifka n5r der hvilar. Af denna beftamde, frivillige rorelfe blef Auctor fulleligen ofvertygad, at defla kulor voro ver- kelige lefvande djur. Sedermera markte han, titi April manad, at en och annan kula af de ftorre broft - horningarne antingen hangde i ovanlig ftSllning> ellcr var aldeles borta, och formodade di at kriket var fullvuxet, och at det, pa iltt fom vanligt ar bland infufions dju- ren, fkulle foroka iitt flagte genom modrens delning eller uplosning i flera itycken. For- nyade obfervationer vifade at modren hel och hallen uplofes til ungar, och at hvarje af de florre kulorne befta af 16 mindre, aldeles lika modren , at de nu voro i begrep at rifva fig lofe och at det var orfaken til kulornes ikil}- aktige ftillning. Hvarje af deffa ungar befto- do af 1 6 mindre kulor. Fig. n, 12 och 13. pa I, Tab. vifa denna broft-horning. Pag* 3* Om orfakerna til de fvdra Frof- for, fom aren i*l~!4> 7/> 7^ ock 7777 kring *Abo och annorjlddes grajferat; af JOHAN HA ART WAN. Forft vifes hvad betydande verkan luften har pa var kropp, och huru bade Sporadiika, Endemifka och Epidemifka {jukdomar af luf- ten och defs omfkiften upkomma; fedan at orternas belagenhet och de arlige vadervaxlhv game ej allenaft undcrhallit, utan afven bidra- git til de hardnackade froflbr, fom fift forflut- nc aren varit {a aUm^nna* Sid- & ) IK ( m SidlSnta Mien och d-Slder, hvilkas grund beftar af lera och dy , gifva omnigare fuktigo lukrande angor ifran fig in andre orter; hvar- fore (klrgarden oftaft och varft, af vnTa Ende- mifka fjukdomar ar befvSrad. I fynnerhct Sro de angor> fom om hoften frin fadane oner upftiga, mycket bidragande til de fvara h6ft- froflbr fom fran var - frofforne aro (a mycket atfkilde, och gemcnligen befta i en congeftio feroia, da var-froflbrne deremot hafva en con- geftio fangvinea til orfak. For at bevifa den fanning, at deffa freiFor af luftens beikaffenhet i fynnerhct upkommit, anfores Meteorologifka obfervationer for 1773, 74, 75, 76 och 1777. Af defla obfervationer markes at luften ar 1774 varit mer tryckande 5n vanligit. Om- vSxlingarne pa Barometern hafva ar 1773 fran hogft til .lagft i hvar mSnad varit 5 refor ofver en turn, och 1774, 4 refor Atflcilliga exempel anforas pa haitiga ombyten af Barom. fallande och ftigande pa kort tid, hvilka om- fkiften ej kunna aga nagoji god verkan pa hllfan, ehuru de pa vift fitt kunna anfes for dertil oumgangehge. Ar 1774 ivoro Sfveti manga mycket kalla dagar; uti Februarii ma- nad mycken nederbord, famt federmera 5 mi- naders torka, hvilket alt mycket bidrog til Epidemien; atminflone kunna deffa omftlndig- heter anfes fom forberedande 01 faker dertil, och den dei pa infalhnde tidiga natt - froften och manga ftormaj" om hoikn 1774, (afotn L 3 cgen- ) egenteliga orfrken. Den langfamma torkan gjordc aTven at Stikillige hafs- och fjo-vikar blefvo uplandade, hvarifran ftor myckenhet otjenliga dunfte? upftego; utom dct nt torckan mycket uphetfade kropparne. Arcn 75 och 76 voro Innu haftiga ombyten i Baromctern; men inga (trdeles itormar. Qm h^ften 17/5 hade man aTven et baftigt ombyre fran myc- ken varma til ftark kjold. 1776 var om fom- mar^n ftark torcka, och hoften kail, hvarpa forft en fvlr fkarglrds feber, famt dercfter frofTan, borjade grafTera. Mifsvaxten 1776 bidrog afven i ganfka betydelig rnan til deffa fjukdomars fgrvarrande. Ar 1777 var forfta halfva aret bland de kulnafte, hvarfore froilan da baftigt plagad^. Men fenare delen af aret voro omvaxlingarne af kjgld och vlrmc ej fa betydeliga; ftrnt (ommar- manaderne en mat* telig rSnHinde blaft, hvarf^re ej eller nagon gangbar feber det are.t infant fig. P*$* 78* Ndnra varma Bad uti Africa och Ape*, befkrefna af C. P. THUNBERG, TvSnne Afiatifka och 4 Africanika varma Bad, hvilka Auftor pa fina refor befedt, be- Ikrifvas hSr. &6dra. hornet af Africa har 7 varma Bad, livaribland endaft et enda forut Jr befkrifvit, och det ganflca oredigt af Hr. KOI.BE. Trenne ligga nara hvarannan i en tvarLlof af den Ian- ga bergs -raden fom fran Rode*fand urlgper. Ir, at ehuvu i detta landct Iro f| man- 01 ) '*7 C 8 manga varma Bad, finncs dock inter eldfpru- tande berg. Bland delFa Bad mSrkes I Brand* Valleijs varma Bad t fom har 7 adror och f| kokhett vattn at djur deruti (kalhs och human upfliger fom utur en kokande gryta, men fe- dermera famlar detta vattcn fig i atfkilliga flora halor, hvaruti man kan bada. Vattnet haller hvarken fyra eller jam. Circulation okes ftarkt da man hSr badar och om man ej innom ~ dels tima .ftiger up, kommer ackel, krakning och daningar; detta bander de fom forfta gangen befoka baden ofta ftraxt de nalkas kanten af kjSllan. 2. Vnjlra Elephants varma Bad har ej al- dclas kokhett utan varmt vattn, men lika rent och obemangt fom det forra, hvarfore man if- ven i tvagge kan tyatta klader och koka kjott. Har iro bygde fa val hyttor for fo badande, fom et hus til ga(tning t 3. Varrrja Badet Ofuerberg kallat, upkom- mcr utur en backe fopj beftar af jarnmalm. Vattnet jir lagom varmt oph fatter ockra. /).* Qftra Elephants varma Badet har jme urfprung och jSrnhaltigt lagom varmt vattn. Jorden omkring hyfer faltp^ter och fina glSnt- fande jarn-particlar. Pa Japan ar Urifyno Bad beligit hvilket KJEMPFER beflcrifvit Som det landet ager n.an- ga brinnande berg, fa har det ock manga bad, Auftor har fjelf fedt detta, fom ar med Ct hus af flera rum ofvcrbygdt, och fa inrat- . L 4 tadt GI ) ** c m 4 tadt at varmt och kalt vattn efter behag kan inflappas; vattnet r naftan kokhett och tyckes vara aldeles rent. Tijpannas beta Bad pi Java, hvareft afven fynas manga eldfprutande berg. Detta bad Hgger 3 dagsrefor fran Ba- tavia, vattnet Sr cj aldeles kokhett, bottncn fer roftfergad ut oeh kring kanterna fags en hoggron tunn flcorpa, fom dock ar nagot vc- getabile efter Hr, prof, och Ridd. BFRQMANS ferfok. Har ar bad-hus inrittadt.f Vattnet in- jiehaller kalk och jam med tilhjelp af luftfyra uplofte, fi at detta bad filcdes kan foras bland Thernia? aerate eft^r de foriuk Hr. BERGMAN och HJELM anftSlt med den (korpct fom pa vartnet famlar %. Vattnet laxerar ftavkt om det Fdrfok med Nux f^omica^ aiift'didte ctr /77^c. af A. $. ff. Nux F'omlea r et medel fom tilfores ofs fran Zeylon och Malabar. Ar frukten af en Strychnos faledes en pentandrift, och bekant for nog giftig. I anledning af de lyckliga kurcr fom uti 6ftergjothland med dem blifvit anftaldte mot R6dfoten> och hvarom Kongl. Sven/l<:a Veten- flcaps Academiens HandL for ar 1774. i:fta qvartalet vitna, har jag har i Stockholm an- ftSit foljandc forfok. For For nt flnna hvad den in Corpora fano gjor, tog jag fjelf en morgon af ptuvericerade Nuces vomica? en fcrupel, och drack nagra glas kale vattn ofvanpa, for at fortaga dsn oli- deliga bafka fmaken de aga, fom ickc defto mindre kandes flera timar. En ha 1 ? tima ef- tcr intagandet mSrktes en yrhet i hutvudct, och da jag ikulle ftiga upp, kunde jag nappe* ligcn ga, en underlig troghet nied nagon clrag- ning i alia ledcr, i fyancrhet i k;.aen gjnrde nt jag ftaplade vid hvarje fteg och tycktes hk- ibm jag ville undfly nSgon nodvandig fara at fa 11 a. Detta forgeck ej forr In jag klockan 2 hade {pifat middag, da inga olagenheter vidarc kjandes. Jag hvarken krSktes eller laxera- de haraf, kjande ej eller nagon rorelfe i ma- gen Tom kunde harflyta af detta medel; trlfFa- de flilcdcs intct nagot fpar, hvaraf jag kunde doma til defs kraft mot Dyfenterie. Foljandc forfolc anftajres vidare ar 1774 om fommaren. 1:0 Gardes Soldaten Han klagade fig ofver Diarrhce hvarvid blod vifat fig, hade ingen fcber, ref eller oren tunga , tog pulfvret af Nuces vomicae en half Scrupel morgon och af- ton; ingen blod vifade fig mera och Diarrhcen ftadnadc pa rredje dygnet. 2;o SoidacGii vid famma Regemente och Compagpie SELLMAN klagade ofver en mattande Rodfot, hade ref, feber och oren tunga med elak fmak i mnnnen; honom gafs icke defto L 5 mm- mindrc i 3!ne dagar Nuces vomicx pulverif. en Scrupel i fender, forft 2:ne famt fedan 3:nc ganger om dagen, hvarmed conrinuerades mot 3:ne veckor, med den verkan at excrementer- ne ej mer vifte fig blod-blandade, men ban hade en beftandig yrhet, darrande kropp, verk i mag-gropen, ingen appetit och ofta Tenes- mer famt haftige evacuationer; da ttyttj*des virruni ceratum antimonii och i defs dryck uploiles Gummi Arabicum. a hvaraf han faart blef aldeleg fn(k. 3:0 VINGE vid famma Regemente bade en blod-blandad utfot, tog forft puluis Rad. Ipecac. 2:ne ganger, i den dpfis at upkaftningar folj- de, fedan en Scrupel pulv. nuc. vom, om da- gen och blef om 3ne dagar frifk. 4:0 BOSTRQM , hade blod-blandad Diarrhce torr och oren tunga, men formadde annu gl uppe, tog en dofis Tartar, emeticus*, fedan Khabarber och om aftqarna Theriac> fedan tungan blef ren; men blod vide fig annu. Vid et Regemente der Kronan made befta medi- camentQrne, ar 4et en fkyldighet for den fora liar {jukvarden om hand, at ej forikrifva niyc- ket dyre medicamenter, da {jukdomen med {implare medel kan botas. Derfgre paminte jag mig at bladen af Hngon, folia Vitis Idex, fmakade batfka och adftringe^rande; infunderade i vattn ge de en brun ftyptifk lag, forp* da vitriolum martis tilblandas, blir fvart; beflot fuxfoka detta medel, Han drack et fvagt ) ?' ( 8 fvagt infufum hSraf, mgra koppnr om dngen, hvarjamte han tog Nuces vomicae och kunde efter nagra dagar gjora tjenit. 5:0 SPAFF, var matt efter en genom gangcn feber, far nagon Diarrhce med blod blandad, men utan feber eller oren tunga. Han tog nagra prifer Nuces vomioe och blcf innoni en vecka frirtc. Bland nagra och 20 fprfok jag mcd derta medel mot Rodfot anftalt Sro deila de lycke- ligafte; flera Lakare hafva deruti haft et lika ode med mig. Kan vil vara at orfaken hartil Sr den at Nuces vomicpe ej varit nog lang rid forut pulveriferade, fom Provincial Medicus Hr. Dolor HAGSTROM nyligen i bref til mig fig yttrat. Jag tror dock at dctta medel ej 5ger nagot fardeles fpecifitl mot Rodfoten, ehuru det ofta kan gjora betydelig nyrra, cme- dan det tords kunna ftilla fpasmer, Himt med fin baifkhet flarka magen , fedan prim a? vis? forrt genom emetica och laxantia blifvit ranfade. Medlct ir ej dyrt, pafltir faledes val for fattigare folk. Men de olSgenheter man der- af kanner, och den influence medlet i Mngden torde hafva pa magen och fyftema Nervofum torde blifva nog fvara hinder deremor. Et Fruntimer feck haraf convulfiviuVa ryckningar och en Lirgfim fveda i maggropsn, ehuru dec med all aktfjmhct forefkrets af en bland vara beromde Lakare i Stockholm. Jag ( IB Jag mafte afven tilftl at nagre dofes Ipe- cacuanha eller flundom Tartarus emeticus el- ler Vitrum ceramm antinionii, Rhabarbarina, Mucilagineufa drycker af Gummi Arabicutn eller Radix Saleb, famt til flut Cortex cascaril- \X) Kinlunae eller fimaruba? (hviikcn gjor bafla nyttan fedan primse viae aro renade) bade fa- krare och fnarare aterikaffiit pa:ientens halfa, med mindre farlighet och utan fardeies ftorre koftnad a* Paraphrofyne tib Hyofciamo, eller en fort raferi och drutkenhet fororfakad afBolmurt, af G. L. For nagra veckor fedan, kom en fattig Fa- briks-huftru til mig emot aftonen, med et (it flicke-barn 3 ar gammalt, fom lion fade vara ganfka fjukt och bara fig underligt at, famt iftundade hjelp. Nar hon hade henne pa arm en, fkrek flic- kan, fparkade, hardrog och orfilade modren. Nlr hon ftaldtes pi galfvet, kunde hon ej fta, utan jjt) Lpngt efter fed^n defl^ foifok bllfvit gjorde, ut- , gaf nu varande Medicins Dolovn Hr, JACOB ALH i^go uiider ProfefT. J. SIDP.CN'S Pra-fidio Nonnul* la de Nuce vomica olfervata, innehSllande atfkillige forfok hos mennilkor och hundar, hraraf flutes at detta medel ar et ihland de ftarkare Anrifpasmo-. tlica, kan nytrjas mot Convulfioner och fallande-fot, famt at defs fuadnnde egenikap haiTor af defs /Iqr- kd narcotilka kiafc. O 5 *73 ( O utan foil omkull och fparkade med fotterruu Tog hon hennc i ena handen , klcf hon med fdtterna up at vaggarna, kraffade med hinder- na, bredde ut fingrarna och darrade; med ct ord, hon bar % at fom en, den der aldeles var ifrln forftandet, 6goncn voro ftarre; hon kunde ej fe, och blinkande ej med 6gonlacken> da man veftade for ogonen med et klade eller nagot annat; hon tycktes ock vara nagot ftyf i lederna. Emot fin vilja och vana, fl^pte hon urin fom oftaft pi galfvet. Modren berattade, at hon for nagon pa garden begangen oartighet gifvit henne ris> hvarefter hon blifvit fadan. Pa rilfrlgan, om hon nagon gang tilforne pa dylikt fStt agat henne, och om barnets affecler kunde vara il- fka? fvarade hon: at det forra da och da ikedt; men at flickan aldrig burit fig fa at, fom nu Pa barnet fyntes eljeft ingen akom- ma; underlifvet var endaft nagot ftort, hvilket gaf anledning at formoda mafkar: hon hade haft jamt oppet lif och ifven den dagen til- rSckeligen : armen hdll hon ej {a linge flilla, at man kunde fa nagon reda pa pulfen. Efter manga frlgor och fluteligen om hon Stit nagot otjenligt? fvarade modren: at de andre ba^nen, fom med henne varit pi Kyrko- garden, hvilken lag nara intil hufet^ berattar, det hon Stit nagra grona blad, hvaraf likval ingen af dem, utom henne, tagit nagot til life hvarfore ock de andre barnen vorg frifke. O ) 174 ( O Det var da icke fvart at mifs*5nka Bolmorts bladerna, och nar man eftcriag, fanns det haf- Va fin riktighet. Jag lat ftraxt tilreda en blandning af i gran Tartarus Antimonialis, uploft uti 4 mat- fkedblad flod- ellcr annat vatten, hvartil lades nagra theefkedar Socker-Sirap (*), och hvaraf flickan ing-afs hvar | dels tima en half mat- fked i fonder, til dels hon fick kafta up, famt clereftcr dricka vSl vatten ellcr mj6lk, at af- fkolja magen. Nar hon til ftorre delen up- brukat denna blandning, foljde atfkillige ftarka upkaftningar, hvarvid nagra fondertuggadc gro- na blader, men i fyrtnerhet fron och ftycken nf frohufet upkaftades. Sedan detta var fkedt, lat jag gilva henne Vinattika, och fa fnart hon tagit 2:ne matfkedblad haraf, en half tima cmellan hvarje, fomnade hort, och fick n?.gra timars rolig hvila; vid upvaknandet kunde hon ater fe, och de ohige Symptomerne voro i det mafia forfvundne. Nagon forvirring eller yrfel marktes val Snnu andra och tredje dagen i hufvudet; men denna olagenhet forfvann afven fmaningom, fa at flickah innom 4:de dagen blef frifk, mun- ter och lekande> efter fin vana, med de andre barn en. t Bolmorten, oaktat den i langliga tider blif- vit, och afvcn nu f6r tiden blifver, efter fleras tan- (*) Om ej Soeker Sirap , hailing eller c!y)ikr (kulle vara til hands, kan denna blanduing, fadant f6r- utau, nyttjas. O ) *75 ( O tanl^ar, med mycken nytta brukad i Medicin> bade ut- och invrtcs; bar likval, och i fyn- nerhet defs rot, for likheten fkull med Palfter- nackor, bedragir mangen mindre forfiktig, och flundom fororfakat doden, ofta mycken olS- genhet, manga fvara tilfallen, da den blifvit Sren, hvilket afven af denna handelfe ar at inta- ga; hvadan ock ordfprakct eller latinfka verfen: Nullnt hyofcyamo male prudms expleat alvtim. Atfkillige Auftorer bafva afven bSruppa lam,- nat flere exempel, hvilka i deras flcrifrer l^tte- ligen aro at tilga. Salede$ ar den bandelfe jag omralat icke ovanlig, icke fallfynt, och af den grund til afventyrs mindre nodig at..nam- na; men fom denna Veckofkrift formodeligen torde komma en eller annan Landtman i hin- der, och fadane hindelfer Sfven fnaraft torde forefalla pa Landsbygden; bar jag trodt det cj vara utnr vagen, at 15mna en kort befkrif- ning ofver de Symptomer, fom denna gang vifat fig, famt gifva anledning til enfaldige, dock fnart och kraftigt verkande medel, i fall nagot barn af oforfiktighet eller med vilja, fkulle komma at ata, antingen af bladerna, froet eller roten. N y h e t e r. Mr. SABAROT DE LA VERNIERE, Dofteur en Medecine, har uti L'Efprit des Journ. Juil O ) i7 i anlcdning af hvad fom b&ridt ds forr berorde 27 vattufiktige fom blifvit ikotr^ pa Lazarettet och alia utan fardeles variation i methoden nyttjadt Cremor tartari oeb ym- {om Tinftura amara, torde 5fVen denria fats Mmta nagon ftyrka, da dec anmSrkes a't af dem hafva 17 blifvit fullkommeligen friflce, . forbSttrade och foijakteligen allenaft 8 d6dt> hvilka alia ana befunnos, dels fom man kun- de fe fore doden> dels cfter at opnade vifa*" des, med brgft~vattu-fot eller afcites Cyftkus M 2 beh^f- lehSftade,. jemte infarftus vifcerum, fom i dy- Jika cafus aldrig lar faknas. Det har intet varit vattnets myckenhet, intet Patientens alder, fom gjordt denna ijuk- dom funefte ; ty 2:ne vid 70 ar hafva lycke- ligen undfluppit och flere fom i anfeende til vattnets myckenhet haft hifkeligafle utfeende, likval gatt lyckeligen igenom; men vatten famladt i brofthaligheten pa nagot ftalle, och fom avanceradt til vifs grad eller ock i en el- ler flere fma blafer inneflutit i buken, later med fa mycket ftorre fvarighet afrodja fig, fom denna vattenfamling, ehuru intet mycken til volumen, ej updagas forr ^n lent och an- dock med tvetydiga tekn. En hSndelfe fom fortjenar lafas torde jag fa anfora, och fom afven bevifer at vattnets myckenhet bos hydropici intet altid ar fa far- ligt fom det fer hiflceligt ut. Gardies-huftrun M. Bergman 39 ar gam- mal, fick forledit Nyar, af haftig finnes-rorelfe och fkiimfel, mifsfall, vid pas i 6 manaden: n haftig blodftortning foljde ftrax, fom betog henne fnart bade fansning och krafter^ men uphorde ock lika 1 haftigt fom den kom, utan federmer ringafte tekn til afflag, Huftrun kunde efter nagra dygn fitta uppe och pa 14 dagar gar Atikillige Moder-krampor forfoljde henne eme.dlertid; men i fynnerhet markres inot flutet af Jan. en vattnaktig fvullnad i fot- ter och ben, fom tihog fa grufveligen at Hon om a ); ifr t a m kyndelmaffan made beftSndigt bli til och formadde knapt rora nagon lem for tyngd oeh ftelhet af vatten, fom nu afven famlade fig i ofre extremiteterne och anfiktet. Sift i Febr. begynte buken fyllas med vatten,. fom tiltog ganflca fort til den hojd, at Hon i Mart. manads b8rjan fruktade dageligen at qvSfvas til dods. Hon plagades af mycken torft och uria Viir naftan aldeles afflannad. Pa 14 dygn ha- de Hon ej haft minila fomn utan nodgades fitta i fangcn i upr^tt ft^llning for at kunna andas och emedlertid vantade med langtan lin- dring genom bukens rSmnande blott at flippa plagan. Hon tycktes hafva fullkommeligt fkai at %a: % ' Solve precor miferam tali de car cere vltam y Mors eft jam reqvies , vivere pana mihL I fadan belagenhet intogs Hon af medlidande pa Lazarettet den 3 Mart, niera med utfigt til doden an lifvet; atminftone hoppades Hon fjelf at fnart fa forbyta iitt elande i et efier- Mngtadt flut: Hon blddades i fangen i en fit* tande ftalning. fick en matfked Cremor tartari och andra aftonen dofis Tinft. Theb. fom gaf en timmas rolig fomn. Foljande dagen pun* fterades abdomen da vid pafs 4 kannor var- ten utflot innom fa minuter, och i famma man vattnet afgick lattades andtappan. Strax efcer operation ibmnade Hon och fick fedan ligg* mcr horizontaiit. Nagra dagar efterat ramna- M 3 de lie dct vanftra benet, hvarigenom en. mycken- bet vatten dageligen utiiprade; emedlertid nytt- jades intet annat under hela ljukdomen an, Cremor tartan och EfTent. Amar. ymfom efter fom ^indication fordrade. H&rigenom affprdes; vattnet (inanigom och niagen ilyrktes tiliika, hvarigenom matliift och nagorlunda krafter jamnt underhqllos. D4 och da gafs Tipt. Fulig. Fcetid. at dampa nagre hyderifka, anfall v Ef- ter en tid af 6 veckor kunde man fe en mar- kelig minfkning pa vattnet, fom fedan vidare hvar vecka blef alt mer och mer fynbar. Pa io:de veckan efter inkpmften pa Lazarettet fick Hon et h^ftigt ftyng genom broftet med feber; men fom genom aderlatning och vanli- ge medel gaf fig efrcr 8 a 9 dygn, Hon be- gynte fedan vara Htet uppe om $aga.rne; da forordnades at taga nagra gran camph oqh litet nitrnm om qvallarne famt dricka en ba- gare varmt kornvatten: Detta fatte Henne i fvettning och tranfpiration i ordning famt med men fkyndfamhet afforde hyad annu va^r qvar af vatten i cellulofi. Den 3 Maji lam- nade Hon Lazarertet inta.gen af hfligafte gladje at emot bade fin egen och andras formodan ifullkommeligen hafv r a atervunnit fin forra halia. Vdderteken och de rndft gdntrbare Jjnkdomar ob- ferverade fiftledne *fitnii munad i Stockholm. D, I B ) i83 ( a D, j - - rnorg. klart , 8 g r . varmt, l?arom 25, 49. midd, 4 gr. varmt, klart med ftr6dde maln-flackar. 2 - maft klarr, midd. 12 gr. Varmt. 3 - - mutet och en ragnflcur formidd. af- tonen klart , 8 gr. varmt, kail och hard nordan blaft. 4 r - morg. klart, 7 gr. varmt, Barom* 25, 64. middag. 16 gr. varmt. 5 - - morg. klart, 11 gn varmt, midd. halfmulet, 17 gr. varmt, aftonen ater klart, Barom, 25, 63. 6 - - morg. klart, 8 g*% varmt, lungt, Barom. 25, 6g. midd, 17 gr. varmt. 7 - - morg. klan, 12 gr. t varmt, Barom. 25, 62. midd 19 gr. varmt, g - r morg, tunna main, 12 gr. varmt, Biirom. 25, 60. klarnade, mrdd. 16 gr. varmt f 9 - - morg. klart, 8 gr, midd. 18 gr. varmt, Barom. fallit til 25, 45. af- tonen ftark ruk i luften. IO - - niSft klart ? 23 gr. yarmt. jj _ . rnorg. klart, 14 gr. varmt, lugnt, Ban 25, 58^ midd. 17 gr, varmt. 12 - - niorg. klart, 12 gr. varmt, Barom. 25, 72. midd. 21 gr. varmt.. 13 - . morg. klart 16 gr. varmt, Barom* 25> 74. midd. 26 gr* varmt, rok i luften. M 4 d. 14 \ T ft * f / *o4 \ ct 14 - inorg, klart, 16 gr. midd* 23 giv varmt, lugnt, rok i luften. 15 - - morg. klart, 16 gr. varmt, Barora. fligit til 25, 8 1. 16 - .-) klart, rok i luften, mad lugnt, *7 - - ) midd. 23 a 24 gr. varmt. 18 - - morg. klart, foga rok, 17 gr, varmt, lugnt, Barom ftigit til 25, 86- rnen om natterna foil omnig dagg, midd. 25 gr. varmt. 19 * - morg. klart, lugnt, 18 gr. varmt, Barom. fallit til 25, 81* midd. 27 gr. varmt) eftermidd. mulnade och ragn ftinkte nagra droppar* 20 - * morg. mulct, ragnade vackert, lugnt, 1 6 gr. varrnt, Barom. 25, 65. midd. 23 gr. varnif, ragnade da och da hela dagen, eftermidd. afk-dunder.. il - v morg. maft mulct, 13 gr ragnade litet, Barom. fallit til 25, 49. midd. 20 gr. varmt. 22 - - morg. klart, 15 gr. varmt, lugnt r Barom. 25, 39, midd. 21 gr. varmt. * 23 - morg. mulct, man ragn, lugnt, 15 gr. varmr, Barom 25, 44* midd. 20 gr. varmt, aftonen och natten vackert ragn. 24 " - mad mulet, 2i gr. varmt, nagra ragnfkurar. 25 - - morg. klart, 13 gr, midd. 20 gr. varmt, Barom. 25, 36. men borja- de Itcr ftiga. d, 26 ) *85 ( d. 16 - - klart, 15 gr. midd. 24 gr. varmt, lugnt, Barom. 25, <5o. 27 ~ * morg. klart med fol-rok, 26 gr* varmt, Baj;om. 25, 61. midd. 24 gr. varmt. 28 - - morg. klart, mcd tjock rok, 16 gr. varmt, Barom. 25, 65, midd. 28 gr, varmt. 59 * - morg. maft klart, ragnade litct, 18 gr. varmt, Barom, 25, 53. midd. 26 gr. varmt, iedan mulnade, om aftonen en rignikur och mer om natren. 30 - - morg. mulct, 14 gr. varmt/ Bur. 25, 37. midd. 19 gr. varmt, afk- dundcr och en dugtigt rSngfkur, Sjukdwnarne voro m-^ft de fftmma fom'fiftfor- flutne manad. Den vackra vaderlek, fora va- rade hela Maji manad gjorde af juft inga gang- bare fjukdomar vifte fig. Om hettan och tor* kan vid manadens jflut borjade blifva nagot bcfvarlig, fa mUrktcs i-orft deft verkniilgar i nafta manad. Ber och hvar fig man en r6taktig fcbcr, fiuflar, pleurefier och froffof, hvarvid famma kur-methode agde rum, fom i fifttorflut- ne manad. Skarlakans-febern fkal ock vifat fig* de pcritoncci diverficulis itlirque im- primis qvct per itinbilieum & Imeam albam con*- M 5 tin* ) rt ( gUDOLPHI> Getting. Til denna academifka jfkrifr hafva 4 ob* fervationer af Profeff.- WRJSBERG g-fvit anled* ping. Dcrigenom far man mygket Ijus om Jvfafyelbracks orfaker och egenfkaper. Kreatur Sro myckct utfatt? derfore,, i anfeende tiPderas horizontaila kropps Milning, Ho mennifkar ar det antingen medfodt, filler upkommer det genom et oforfiktigt dra- gande pa det qvarblefna af nafvelftrangen hos barnet. for at vifa nafvel - brackens beflcafFenhet, yar nodyandigt at Auftor forft befl^rifvit den famniany^fnad af tradar fom kallas Linea al- ba, famt nafvelftrlngens forbindning med un- derlifvet. Ea Fjicka om 5 ar hade et dubbelt Buk- brack, hvaraf det ftprre var vid nafvelen och 4et mindre nar* \id mag-gropen. Det forra innehott et ftycke af nltet; bagge yoro yer- kelige Nafvel - brack , hvaruti en ftor del af fma-tarmarne lago innom de utdlnte integu- menterna. jpen ordenteliga qeh fafta famman-- fartningen 4iti ringarna, hvarigenom defla brack utfallit, gaf nogfa.mt til^lnna, at de voro med- fodda. En annan omftandighet var med ec barn, fom hade en ganfka fvar fodftl och en- daft lefde 24 timar, hyars nafvel - brack var ftprt fom et barnhufvud, med blod uti och (a genpmfkinligtj at man deruti kunde fe v O ) J 87 '( och tarmarnes krallandc rorelfe. Peritoneum var cj fom vanligen uti fackcn utdant, uran flutade vid nafvel-6pningen. Alia underlifvets inna-A ma'ten vorq i brack- fackeq. Sedermera om et forhardnadt embryo,, hvars brack beftod dcruti, at fnu tarmarna hade utdant nafvcU ih'Sngen; Qch fluteligen aqfwres et ftort naf- yel-brack pa et far, hyareft den afven af tar- rnarnc var rnycket utvidgad. Observation qvi confirms jes bonf effets def ab~ forbants 'dans fas empoifomiements caufes- par 'let.poifons acidet ; par Mr. SCHUELER, Medccin de la Facnlte de Montpellier* ( Utnr Journal de Med^ine Tom. LVI. ffiiit. i~8i. p. 2.) En Bagare, fbm n} r liger^ blifvit frifk efter rotfebern,, Mnde en morgon da han arbetade i bageriet, en opfvcryinnerlig torft; han begjarde af fin piga er flort glas varmt yattn med en bit focker utij Flickan kui> cle ej nog fort .harmed betjena honom, hvar^ forc han befalte henne fkynda, fagande fig ej langre kunna utharda en fldan torft. Dcnna flicka, forvirrad pfver fin Herres haftiga befallning, tog en bit hvit yiftnol och lade i vattnet, 'i.ftallet for det focker (am bagaven befalte henne taga i et fkjp, Baga- rcn, pligad af en olidelig torft, fon^ af drojs- malct nnu mcr upretajs, ne^fvaljde pa en gang m ) 188 c o gang 8 eller 10 unce af detta viftriols - vattn, uran at marka at tlet ej var focker. Nagra minuter dereftcr kjlnde Han en vark ofver magcn (uti regions epigaftrica) , och efter nagon ftupd kring he) a buken; ftraxt derpa kom krakningar och beflandiga uttom- ningar, Han nyttjade 6m fom fmor, bomolja Och gradda, fom han hordt beromrnas vid fli- ka riUallen. Alt detta feta, fom han kaflade upp fa fort han tog det, lindrade ej det minfta. Det var vid pafs en tima fom giftet varit ,i magen da Mr. S, kallades. Nar Han kom til den (jukl, fag han i bottn pa glafet den viftriol fom ej hunnit blifva val uploft; of- vcrtygad on: handelfen, lat han honom ftraxt pa ftunden taga , fa" mycket han kunde utaf proeparerade kraftftenar, och federmera efter- hand en Theefked full i fender; (a at Han til- fammans nyttjade vid pafs en unce. Den forfta dofis at detta medel upvackte en gjasning^ fom forandrade mageils verk uti en brannande hetta, och fororfakade upftignin- gar, pa hviika Patienten ej kunde belkrifva nagon fmak; men de ftorte dock nagot pa fyra k Deffa tilfallen varade endnft et ogon- blick> och> pa mindre an en tima forfvunno alia fymptomer fom vifade fig i borjan. Emedlertid kjlnde Patienten elaka (nido- reufa) vader updiga utur magen, och hade dS och da nagra krakningar, fluteligen aterkom, torften tilbaka. yO- Na- m ) w ( a Nagra droppar utaf Spirirus nitri dulcis f6refkrefne at tagas i vartn, for at mStta hvad fom af kraftftcnarna var mer intagit, an fom behofdes at infupa viftriols-fyran, lindrade al- deles deffa nya tilfallen. Klockan 4 ertermid- dagen atergeck den fjuka, fullkomligen botad, til fitt bageri, fedan han aterfadt appetiten och Stit nagot foppa. (Denna Cafus 5r nagot ofverensftammande med den fom anfordcs har frammanfore i den- na Veckojfkrifts 2. B. p. 92, och befafter fam- fna kur-methodcj fa at man torde kunna taga for afgjordt, at bafta medlet, da nagon kom- mit at intaga en fur > ikarp , fratande Spiritus eller gift, 5r at ftraxt taga abforbentia i tilrac- kelig dofisj til hvilket andamal krita, fom nyttjadcs i hSndelfen p. 92, torde vara bade nyttigaft, lattaft at Srhalla och lindrigaft til prifet. A. J 4 H.) * N y h et e i\ Academic roijale de Chirurgze de Pant var famlad d 27 iiftledne April, da Mr. MARTINI- ERE, premier Chirurg* du Roi, forde ordet. Mr. Louis, Acadcmiens Mndige Seereterare, borjade fammankomften med et Tai om den mot beloning utfatte fragan: At utjdtta hvad verkan fomn och vakande har, famt dt- d'tidamal, hvartfter man bnr dem fortfirifva .vid utvdrtef fjukdomars botandc. Af de ir fva>r iojin p| si ) '9 c e derma fraga voro inkomne, har Academicn lit- valt tvanne. Mr. CAMPER, Anatom. & Chirur. ProfefT. i Amsterdam &c. &c., feck beloningen; och anmarkte Mr. Louis at ProfefT. CAMPER fadt flere beloningar och acceflit vid atikillige Academier. Mr. TISSOT, Dofteur en Medec. & Chir. Maj* &c,.j tmdfeck accent, hvilken redan 1779 undfeck forlta beloningen for en dietetifk fraga, Utaf den fond fom Mr. DE LA PEYRONIE gif- vit Academien, utdelas hvarje ar en guld-me- daille af 200 Livres och 5 af 100 francs hvarje til Chirurgi inrtom P\iket, ibm gifva Academien de ftilft uplyfande afhandlingar. Defla utde- lades aTven nu at 6 fortjente Franfka Chirurgi. Derefter Mfte Mr. Louis et aminnelfe Tal otver Mr, DESDIERJ Mr. FABER anmarkningar $m benens exfoliation ; Mr. PETJBEAU en af- handling om Abfceffer i tungan, och Mr. SA- BATIER om rtedre kjaftens lasning (Tnsmos ) efter utvirtes fkador. Acadtmu des ftiences , arts &* belles-lettres de Dijon har utfatt foljande fraga for ar 1782. At ittfdttja , mtd mer fdkerhe.t an tilfirene^ in- termitterdnde fvbrars bejkaffciihet (caraftere ), och at ' utftahci , genom otvifuelaktige tekn, de omftdndivheter da fiber - drifvande mcdd , med toytta och lit an de Jjitkas fcira> kuniia anvchidaSi Arfarenhcten vifl^r denna fragas vigt, och ^ ) 19' ( 8 Academien vintar hcnne befvarad. Med fvarea forfares cfter vanlighetcn och irifkickas til Mr. MARET, Dofteur &c, beloningen ar en guld- mcdaille af 300 Liv. varde. (Se LEfprit des ffourn. ,Juit. 1781. p. 262. Mr. THIERRY, Dot. reg. de la Faculte, & Medecin confultanr du Roi, liar uti Faculte de Med. uplSft en DifTenation, hvaruti ban, efter val vifade och ftadfafte handelfer, genom dode kroppars opnaride , paflir: at det ar verkelige flfjki In cider p& de fymptomer, fom vifa hufiwdfis iilftcind uti maligna Jebrar och vid en infiltra- tion af feruin och hjmpha i hjernan ; bvarutaf Han fliitar at fkjjdiflen dervid bor vara atfkil* lig. Denna larda och djupfinniga difTertation ar {krefven for at fafta prafticorum upmark* famhet. Mr. THIERRY'S obfervationer narVa blifvit ftadfaitade, genom dylike i fa mm a amne gjor- de och, meddelade af M:rr. MACMAKHN och IS^LLIN. Den fenare anfor, vid berattelferi om en med Hydrocephalus fom dog liaiHgt, afvcii en befkrifning pa hjernans, lilia hjernans, blod^ rorens och indre hjern-hinnans tililarid, fa*tUnt fom det vid kroppens opnande befiints* Mr. PHILIP har gifvit betirtelfe oni en majk-fjukdom och alia de tiifallighcter fom der- vid yppat fig, Uti den unga mennifkan, fom derfore blef et offer, fant mail efter doden 3 luaflcar af den fort furu Fraiifofcrne kalla ilrong- ) t 9 a ( Ics, hvilka voro i.Buk -Cavitetcn, utan at man kunde finna nag at hal pa magen eller tarraarne. Mr. PAULET har uplaft en afhandling om en Hydrophobia hvilken blifvit anfedd fom up- kommen at fig- fjelf. Sedan ban gjordt ber&t- telfe om fjelfva fjukdomcn och anfort ct ftort antal hindelfer hamtade af Sldre och nyare ilmfter, la f ram for ban nSgra tvifvelsmal om dsnna fjukdoms upkomd af fig fjelf; Han granfkar de me del man hittils kant mot denna fjukdom, och anfor de forf6k ban gjordt med {attv af en fjuk fom var plagad af denna for- fSrliga fjukdom ocb deraf dog. Mr. DE L'EPINE anfor et exempel pa en Hijdrophobic upkommen af fig fjelf, hvaTtil han varit vitne , bvaraf en, fom lag fjuk uti en ganflca baftig maligne feber plaga- des, och fom blef botad med fjelfva fjukcio- men. Denna fjuka hade, under en af acccs- ferna, bitit fin piga fa at blod vifte fig, men Mr. UE L'EPINE har ej hordt at denna .Flicka fadt Hydrophobien. Denna handelfe gaf an- ledning at man paminte fig en naftan lika, til- forene meddelad utaf Mr, MORIZOT DESLAMDES, hvilken genom den nogafte underfokning blif- vit forviilad , at den fjuka ej blifvit biten af nagot raftnde eller fjukt kreatur. Mr. PHILIP berattade om en nng Flicka fom utaf det ordinairas affladnande blef leaf lad i famma fafa for vattn^ ochfluteh'gen deraf dog, (Se Journal de- Med. JuiL 1781* p. mindre fadt, mit til (land dertil, och han tillika genom bilagde paminnelfer foker pa et hog ovanligt fatt forfvara line infali och mifstag, fa bar ban mifsbrukat det fortroende jag boll honom var- dig och forfatt mig i nodvSndig jfkyldighet atf likaledes for almanheteiv noga vifa bade bans mifstag och bans obetankfamhet. Hans mifstag harftammar tydeligen af tvan- ne kallor: okwinighet och v&rdsloshct. SI okunnig i Svenfl 235. Ty om ban t. e. hade forftadt meningen af order: omtdnkfam, fom forekommer i 2 . af min underrdttelfe^ fa hade han genom rnit bref latit vigleda fig, at af 2, 3, 4, 19 och 20, , der jag omftSndeligcrt befkrifver i hvad affigt denna afhandling blifvit forfattad och utgifven, finna, huru den ingalunda dr flrefven for enfaldiga > fom han dock envift, 1. c. p. 234. lit. e, paftlr. Han hade da kun- nat befpara bade fin orillampeliga /iiangordig- het och d61ja- fin kitfliga fkrifklada. Han ha- de da icke > genom den ganflca felagtiga af- tryckningen af Jrdje , Vol. 8. p- 234. lit. e,* ytterligare adagalagt huru fl^tt intet han fattar vigten af de orden : alt hvad jag fadr fore/la- git bor och kan endaft och allenaft anfes fom wodhjelp. Om han vidare for&ode meningen af det order. fnart> fom jag, L c. . 8- Hn. i, nytt- jar til at k3rt och tydeligen utmarka venerifka blemmors forhallande, il hade han hvarken i fin 6 fver fanning , Vol. 8- p. 237. lit* o, alde- les gadt det ordet forbi> eller blifvit forledd, at med hardnackenhet pafta det Torfken kan, genom mina upgifne tekn, mifstagas for Si- philis. Jag fragar, med Hr. TODE, alia arfar- na praftici om de nagonim fedt torfkljuke barn fa torfken, in ano, eller blemmor, fom Hkna venerifke iar> vid ftolglngen? ofolbart bar S > 195 ( bar Hr. TODE, .f6r hetta och hudloshet p$ deffe ftallen, yrkat pa renlighet, kaft vattn, femen lycopodii elier Flores zinci ; men har ban val dermed kunnat bora blemor, fom haftigt for- vandlat fig til fpeckagtige far? ar det icke der* fore en grof okunnighet nt i deffe handelfer kunna gora farliga mifstag? Om ban, Tom iagt ar, fattade vcrkeliga for- ftandet af order: oiiit.'nkfam . 2. ocb dermed kunde jfinfora bcgreppet af order: inifstn i nk& . 8* (er ord, fom ingalunda kan ofveriattas genom vcrmiithmiy faiom Hr. TODE det gjorc Vol. 7. p. 304); fa vorc ban fnart ofverry- gad burn ilia afpaflar bans omdome 5r, L c. ocb bans i anmSrkningarne Vol. . p. 240- 250. ofverflodigr flofte forfvar for Rachitifke barns For^Idrars ' dygd, bade fakert blifvit in* fkrSnkr om ej borra. Han torde nyrrigare baf- va kunnat anv^nda tid och eftertanka. Ty , fa vida TODE icke rent af nekar at Rachitis/ atmmftone ibland> kan hSrlcdas fran et vencrifkt fro, bvilket ban fnarare, Vol. g. p. 245. lit. x, fynes medgirva, fi kan dct df- vcn hos Rachitijkc barn, med bans tilftand, miff- tdvkas; ocb men har jag pa det criticerade ftallqt ej paftidt. Lat vara at jamforelfea eniellan de flere oriak^r til Richitts forhollo fig annorlunda, n jag i mit bref, liknelfevis, anfort; lit vara at detta forhallande vore om- v^ndt och enligt TODKS mening, (en Siinu al- deles oafgjord fak ; fom endaft genom upmark- N 2 fani- m ) famhet kan afgjoras, men icke genom aufto* ritet, hvarken V. SVIETENS cller nagon annans, knapt en TODES) fd kan dock et vemriftt fro altid Jkdligen mifstdnkas; ja, det bor falla hvar omtdnk/am prafticus in at forfigtigt och noggrant dforviffa % om det ar fa, eller icke. Utom defs larer foga nagon forberedande orfak gifvas, fom ftarkare grundlagger Syr a i de jlytavde och Svaghet i de fafta ddarne hos barn> Vol. g. p 4 244, och faledes aftadkom- mer Rachitis, an Foraldrar, hvilka genom ve- neriflce fjukdomar blifvit utmarglade och altid lamna en flcroplig affoda. Om i dylik han- delfe inga tydeliga tekn fkulle fynas til Siphi- !is hos barnet, manne jag val farar Foraldrar- nes, (eller, om'jag vil med TODE vara nog- riknad, ammans) dygd, deraft.' jag, fom prafti- cus innom mig fjelf mifstanker et hemligt ve- yiei'iflct fro fom en forberedande orfak til bar- nets Rechitis? LikafuJi bor och kan jag bruka de af TODE, Vol. 8- p. 243* lit- w, foreflagne. medel. Men om jag derjamt nyttjar Antifi- philitica, gjor jag val eller gjor jag ilia? Sa fnart Hr. Prof. TODE hinner lara Sven- Ika, torde han fvara mig fornuftigt harpa* Det faller mig fore at han larer arbeta pa at betaga ofs all frugtan for Siphilis i fiere in- veklade (jukdomar, der vi hitintils trodt ofs hafva fkal at mifstanka, honom. Redan vil han hafva grundlagt fitt Damns ododlighet ge- nom upfinning af et fran Siphilis farfkilt gift i drop* ) '97 ( 01 droplar. Nu ifrar han for Rachitis, En an- nan gang for en annan chronifk fjukdom, t. e. Gikt (Underrdttclfm . 14. p. 6.) Tiden fkal vifa om mennifko - flagret mera vinner genorn en omtdnkfam miftanka for en fi farlig och of- ta dold fiende> halft i de envifa chronifke fjuk- domarne, eller genom fjelf^jord fdkerhel. Sa fin Sedolara ar oek falfynt/ fom den Hr. TODE, Vol. g. p. 247. lit. dd, yrkar. Lyck- liga Kopenhamn! der en 28 arig prafticus (a) y p. 240. lit, t, tror fig vanlra Rechitiike barns Foraldrars dygd om han mifstankar et hemiigt veneriflct fro for at kunna vara orfak til barnets fjukdom (b). En prafticus fom tror at foraldrar gemenligen endaft genom ho- reri och agtenflcaps - brott, p t 247. lit. cc. lin* 9, kunna adraga fig en Siphilitifk fmitta, bor kanfke vara- omtalig for fina egna tankar, men en praftieus,, fom genqm arfarenheter blifvit varfe flere 3 denna fmittans-, ginvagar til men- nifko kroppen, den kan atminftone utan van- drande fel fa mifstdnka deffe ginvagar (c) . ; N 3 I (*) Aro chirurgifka laro- och metficinfka Student- aren deribland raknade? Inaugural Difputationeii ar atminftone ej aldre an fran 1769. (/^) Men kan det vara Hr. TODES alfvar at lika 6m- tSligt forfvara ammornas dygd? Se V.' 8- P 248* lit, ff. lin. 7. ( c ) J a S> f m f hjertat hatar rattegang, ar ganlka glod at icke lefVo under famma Revering med Pro TODE, 'om han aljeft menar nagot med fltt'hot, p. 251. lit*, kk. Men han nia ock fjels vai-a glad at Q ) '98 ( O I hvad lojeliga mifsrag och i hvad ono- digt, ja foga hedrande, ordakrig inveklar man fig icke, nir man vagar fig dgma, envift och myndigt doma, ofver mining och urlatelfer i ct fprak, hvilkcr man i hela dels vidd icke kanner! Och at Prof, TODE ingalunda forftar Svenika i grund, ar nogfamt klart, bade af hvad redan Tagt ar och af det nja be vis han p. 2^^. lit. mm. gifvcr mot fig, der han an- teligen vil at drdng fkal pa Tyika kunna 6f- verfSttas med knabe! Jag rader honom for fin heder fkul, at ha^ danefter antingen recenfcra Svenfka arbeten efter fikra Qrverfartningar, t. ex. MORRAYS i Gottingen, eller ock lara fig van fprak; Och i fenare affigteji onikar jag honom af hjertat den Jardafte infodde Stockholm sbo til Sprak- niaftare, om det ock fkulle blifva lliket en forkift af 4 e > hvars dgtwde dr af Jlorre vdr- de an vi kcw/ke tnfe* In til defs Hr. TODE federmera omftandeli* gen vifar hvilka ofelbara kSnnetekn til Siphiiis fela i min utgifna Underrdttclfe , hvarigenom. ^ den icke viftas i S verge; ty bar raknav man bland ne- driga garningar at lagga et fig tilfkrifvit fortroligt bref for Allmanheten, utan dens til/land och vilja, frSn hvars hand det kommit; Sn mera at gora det ined et fa forklenliat bemoctande. fom Hr. TODE utmarker. Han fkulle vifleiligen for et f3 fkam- Jigt fteg mot brefva'xlingens helgd och fakerhet 16. pa fara at vrakas ur alia hederliga SalWkdper, fafom dcm m ) 199 < ' a den kan fagas vara ofullkomlig til firt Inda- mal, fa bevifa hans yttrade omdomen ingea ting annat, an en fjelrldok, af rordom 6vejla- jftad tadclfjuka, nog nara grSnfande til oforftand. Gar han blttre fran det vetterligen be- gangne felet, p. 253, lit. pp, der han vil til- lagga Profeff. RETZIUS upfinnings Sran til Aci- dum Tartar! cryftallifatum, fa ar han en Ml- ftarc at forvanda fanning och bevifa hvad han vil. Men Pro TODES recenfion och anmark- ningar vid mit bref hyfa icke allenaft okun- nighetsfel , de hyfa ifven fel af vdrdslushet. . Vol. 7. p. 303. L 2, Vol. 8. p. 234. lit. e. 1. 23, anmarker han fafom fynnerligen fei- agrigt at rorenamde underrdttelfe ar intvin- gad pa n fidor. Kan, eller vil han da intet rikna de fyn- bara 16, eller, om han tar titelbladet undan, 15? Huru ftort iidetal ir val i hans ofverty- gelfe tilrackeligit (d}l utom defs hade han kun- nat marka at denna afliandling Sr tryckt i ftor- re format och med finare ftil an hans Biblio- N 4 thek, 00 J a S tl ' 01 ' oforgripeligen at den enfaldige, hvilken Profe(T. TODE anteligen vil uplyfa, af ingen flags tryckt underrartelfe kan tilrackeligen undervifas, icke en gan? om den vor^III. fidor jii folio. Ju ineva den enfoldige 15fer, ju foera blir han gemen Ijgen f6ivillad. Han kan baft af muntelig under* ratteffe och perfonlJg tilfyn hamta ktinfkap och Ikickelighet. ) =00 ( - thek, fa* at om jag hade lika lyeklig fieri fgaf va med Hr. TODE oeh velar gcnom vidloftiga cpifoder, eller (at tala med hans larda Lands- man Baron HOLBERG) med infpaekad Fulde&afki roa mina Lafare, {a fkulle denna underrattclfe heir latt kunnat upfvallil til 3 eller 4 dubbcl. Hade det varit mera i hans tycke (f) ? Vol. 7. p. 340, berattar Hr. TQDE ar Ko- nung ADOLF pREDRiC latit inkopa Lazarets hufet i Stockholm ar 1749. En fa felagtig berittelfe, fom af en Svenik varit mera betyd- lig, nnes icke heller pa det af honom recen- ' ferade ftallet. End aft til hans uplysning an- markes liar , at Hogftfai. Hans Maj:t Konung ADOLPH FREDRIG befteg Syenflca Thronen 1751. den 25 Martii. Da han Vol. 7, p. 341. berattar at Stockr holms Fattig-Medici bch de af dem forefkrei> ne Medicamenter bliiVir. af Lazarets fonden betake fedan ar 1/65* felar han, emot fannin- ge'n; I mit af honom recenferade Tal p. 22* lit. o. fages uttryrkeligen at deffe omkoftnin- gar fran 1760, til medium 17^6) inclufive Jcqmmit Fonden til Jaft. Deffe felagtigheter anmirkas, bland flere, endaft til at vifa almanheten huru liten nog- granhet Hr. TODE anvander vid fina recenfio- ner, han, fom likval Vol 8- p- 253. lit. oo. lafvar at blifya tin fort-klaiibender recenfent! An- e) Detta kan ock tjena til Svar pa bans 335. lit. f t ( Q Anreligcn kan jag ej heller undga" at an- marka den obetankiamhet fom ban i fina re- cenfioner forrader. Vol. 8- p. 235, 236. lit. f. g. h. i. 1. bema- dar ban % i tvetydiga utlatelfer at vifa, bu- rn bvarken Kongl. Collegium bordt foranftaka ellcr jag ataga mig at forfatta denna under r at teljl. En fadan fjelfklokbet larer forefqlla bvar fornurti^g Lafare ganfka obetankt. Kanner val Hr. TODE Kongl Collegii Inftruftion? Kanner ban affigten med denna afhandlingens utgif- vande i den tidepunfcen? Har ban fullkotnlig kunfkap om Medicinal-verkets ftallning i Sve- rige? Har ban fadt fortroende om de drifor- fakcr, iom da verkade bos den eller de Ma?ce- natcr, hvilka yrkade bSrpa? alt fadant kanner ban inret, atminftone hogft ofullkoniligen, och ar likafullt fa oblyg, at ban fjelfradigt domer derofver. En lika fa vilgrundad egenk^rlek, fom ovederfagelig ftyrka i Svenlka Ipraket! Om Stjnchondrotomien eller Seffi. Symphyf. off. publs. (Slutet fran i:fta Bandet p. 267.) Synchondrofeos offium pubis feffiionem in partu difficili inJHfaendam dcmio expendit JUSTUS CHR. LQDER, Doff. Wed. Anat. Chir. & Art. Obft. Profcff. Ord. in Acad. yeiienji defignot , ar rubriken pa den N 5 O ) 202 ( fom utkommit i Gottingen 1778* hos DIETE- RICH, 58- fid. 4., och fom jag velar fe in ori- ginal!, innan jag kunnat fullborda mit lofte rned flutet af, den ftyckevis til Hr. J. K. in- finde afhandling om Synchondrotomien , och hvilken jag ej allenaft funnit inford uti F6r Jia Bandet af JSeckofli-riften for Lctkare och Na- .turforjkare p. p. 129, 193, 257, jemte annon- cen om dels Hut p. 336, wan Sfven, efter min aftundan, beledfagad med anmarkningar, churn mindre /koniamme och mera felaktige, In jag hade formodat (^i). Herr Profefl". LODERS vackra Afhandling bar nu komrnit mig i bander, ur hvilken jag far meddela foljande utforliga receniion: Safom grund och naturlig anledning til Synchondrotomiens forctagande, lagger han (in Proem, p. 5.) den urgamla obfervation^ at Bac- ^i) I form foller ton.;e jog hafva ielat; i dtt fednare Herr Anotiymus, fom vintat mera af mig, an jag formodat. Sanningen ar mit forecnSl, och hor va- ra det i en fak, fom f omt lorer menfkligbeten. At fela om henne, det ken handa den eftertankfarn- mafte ocb maft forfiktig?; men at for fanning on- taga och pa det valtaligafte utropa det, fom annu kke ar nog profvadt, och pa hvilkets nyttjande likval mediiiennifkoi'S halfn och lif beror, det kal- Jade jag f&rhaftadt och farligt. Tillampning ma haraf goras pa Synchondrotonaien , mig likval den sktning orubbad .forbehallen, fom jng- I alt affeen- de eljeft hyfer for de LSrde och Forfarne Man, hvilka forfvara denna operation. ^ ) 2 3 ( O Backenbenen vid naturlige forlofsningar rub- bas fiin hvarannan, och kunna vid fvara och onaturiige forlofsningar aldeles atfkiljas. Mo- jclighcrcn haraf forklarar han (, I.) falunda: Backenbenens mellan-braiker aro hos qvinnor, fSrdeles hos dem, fom redan ellcr ofta fodt barn, tjockare och bojeligare, an hos rtianfolk. Likaledcs Sro lnden hos qvinqor nagot vidare, mindre tata (minuf ponderofa) och flappare, Sa hos dct manliga konet. Under hafvands tiKiandct, figer. han (. 2.), blifver et ftarka- re tillopp och famlande af vatflcor til backenet och genitalia, emedan den utvidgnde lifmodern gor blodens onilopp trogare, i det hon tryc- ker de ftorre karlen och tvingar bloden in uti iidogrenarne. Fordenfkul blifva alia bra- ikcr, fa val de nicllan Ifbenen, fom de, hvilka forena Robenen och Stjertbenet med Korsbe- net, af en mangd vlt/kor befukrade, och deraf bander, at de fmaningom blifva ftorre, fvalla up, odi, pa fajnma fatt fom en vigge, fkilja benen fiin hvarandra, at hvilka de tjent til forening, och 01unda otvifvelaktigt litta for- lofsningen* Hr. L. bevifar (. 3.) af fornuft och for- farenhet, ai denna brafkenvas tilvaxt, detta Bac- kenets utvidgande nSftan altid hander och bor handa vid naturlig forlofsning; och hvarfore, fragar han, fkulle Skaparen, fom ingen ting gjordt forgifves, eljcft hafva fammanfatt Backe- net af flere, ben och forenat dem genom bra- fleer, ) ao 4 ( 8 iker, om icke til detta Sndamai (2)? Forflfo- der/kor hafva altid fvarare forlofsningar, ait de, fom en eller flere ganger forut fodt (3); och ju aldre de forftfodande aro, dcfto befvar- ligare pl%ar och forlofsningen for dem blif- va, eir.edan brafkerna aro hardare och banden flyfvare, fa at de ej tillata den nodiga expan- lionen (4). Ifran 7'dc och :de manaden at groileffen diilenderas Backenbenen fmaningotn och deraf fororiakas hos hafvande qvinnor en vacklande gang och fmartn{amma kanningar omkring Isbenen och landerna, hvarifran de forlofsningar, foni icke |ro den forfta, gemen- ligen finnas befnade (5)^ vi (a) Dock ej bos (3) Otta obferveras vederfpelet, och aldrig finnes et yal formerndt och behorigen (tort hacken mera up- pehalla et vanli^t barnhufvud vid den forfta, an de foljande f(Srlofsningar; tpen val dc mjuka de- larne, fom bora uttagnas och tillata det med mera fvarighet forfta gangen, an de foljande; hvarjemte Forftfoderilcors otalighet dfta gor arbetet langfamt och fvart f (4^) Har gallev et famma, fom nyfs ar fagt, fa myc- ket mer, fom de mjuka delaine aro ftyfyare hos en gammal, an en ung. (5) Hvad den vacklawde gatigen angar , f5 harledes den val rimmeligare if run forlorad vanlig jemnvigt i kroppen de fifta manader af grofTeflen, genom bukens utfpanning och tyngd af den inneflutna bordan ; och fom defsutom foflrets naturliga lage ar mera uti nagondera fidan om columna vertebra- lis, fo blifva newer, adror och mulklar, pa den m > Vidare bevife^ (. 4.) Backenets utvidg- ning af den anfenliga forandring, fom forftfd- derikor plaga undergo", i det de> efter forfla forlofsningen, forlora den kroppens behageliga fmalhet, fom de hade fore grorTeflen, och det deraf, at de blifvit vidare omkring Backenet; ty de brafkaktige och ligameritofe delarne> fom en gang med nagot ftorre vaW blifvit ut- ftiikte, Itcrtaga naftan aldrig fin forra beikaf- fenhet (6). Vid fvara (. 5.) och onaturltga forlofs^ ningar fker Backenbenens atflciljande mera valdfamt, fa at ock foftrets hufvud, under lif- modrens itererade fammandragningar bander fonder braikerna, och det ibland med nagot brakande. Sadane hSndelier aberopas (, 6.) fidan mera-tryckta, bvaraf afven ofakerhet och vack- lande i gangen kunna upkomma. (6) Jag bar alrid inbillat mig, at om qvinnof fynts nagot tjockare efter forfta forlofsningen, liar det barrurt deraf, at icke buken, efter den anfenliga ut- fpa'nningen under grolfeffen, Srertagit fin forra li- rehhct; eller ock ot qvinnan blifvic fetore. Likval vore jag icke oviUii.r at antaga Hr. LODERS mening, dera'ft jag icke tviflade om mojeligheten at gora och bevifo denna obfervation; jemte det jag fanno. likare formodar, fit Skaparen baldre danat Backe- nets forfta vidd tilra'ckelig , an latit det nnkomma pa en fkickelighet nt utvidcas, fom medforer at- fkillige olSgenbeter. Icke matte inrattningen vnra iadon, pa *det qvinrrorna "(kulle bofva den of Hr. L. omtaltc kroppens Lehageliga ftnalLet ifiedan (It art .flickur ? 8 > 206 ( O {a fom anforde af Louis, SMELLIE, Atlx och CAMPER. Sedan tages bcvis (. 7.) af fa- dane qvinnor, fom kort efter forlofsningen blifvJt dode, hos hvilka anatomifka knifven uptakt, at .Backenbeiiens foreningar varit rub- bade. PIN/BUS, SAMTORIKUS, HALLER, WEIT- BRECHT, HUNTER, SAKDIFORT, hafva hSndclfer af der ilager, Detta Backenbenens ildljande fran hvarandi'a, fom ar beviflidt ofta forekom- tna^-ej alknaft vid fvlra och onaturliga, utan ock vid l&tia forlofsningar, handcr icke fallan (lager Auftor $. g.) af hvad utvarres vald fom hSl(t> i fyrmerhet hos barn, Exempel dcrpa anfora ALIX, SCHMIDT, HERMAN, Hr. General- Direffc. och Ridd. AF ACREL. Hr. L. uptaget (. 9.) de inkaft, fom mot dehna lira blifvit gjorde^ och vederla'gger dem, Sadane aro* I:o At inga fvara forlofsningar ikulle gifvas, om Backenbenen lato under for* lofsningen fkilja fig. Detta forfaller nar man befinnar, at Backenets utvidgande har fina grantfor, fom ej kunna 6fverihgits> utan de- lames ftorre eller mindre fkadande> och har, bland annat, den pafolgd> at qvmnan efter for- lofsningen haltar, emedan Backenet foulorar fin ftadighet; och fom likv^i hela kroppens tyngd hvilar derpa, mlfte n6dvandigt gangen blifva ofaker (7); men denna ol%enhet) fom ar en folgd af ligamenternes f6rfiappande , kan lye- * keli- (7) Detta bander ju ock, enlist hvad Hr. L. paftar (. 3.) vedan under grb^effen? 8 ) 20 7 ( O keligen hjclpas genom blotta utvirtcs ftSrkan- de medel, i fynnerhet gcnom hvila och an- lagde binder, hviiket anforde -exempel bevifa, och ar fhdfaftadt af Hr. Lif - Med. RICHTERS auftoritet. Fran detta, Sfven ftarkare, BSckenets ut- vidgande, bor man val fkilja en vSldfam Bac- kenbenens fondring, eller fnararc brytning, fom, emedan den ej kan flee utan at fonderrifva de Vafa, ibm lopa ofver benens foreningar, mart at difturbera bukens innanmlten och utan at fkada (a val bukens fneda mufklarj hvilkas tendines korfa ofver Isbenens fkarf, fom afven Pyramidal - mufldarne, gemenligen pligar up- vacka fvara inflanlhiationer och kallbrand, ja icke fallan fjelfva doden ( 8 ) * Men detta, fom ickc fker utan i hogft onaturliga h^ndelfer, och gemenligen ej utan utvlrtes vald af en oforvagen Barnmorfkas hand, far ej ikrifvas pa naturens rikning. Det nekas icke, at ju den Backnets utvidg- ning, fom fker genom brafkernas tilvaxc, ar orilrackelig, at enfam opna vag at foftret^ om fvarare hinder mota forlofsningen , fafom: et for trangt B5cken, et for ftort Barnhufvud, el- ler bagges oriktiga Mining; men fall nsuuren icke kan vara ofverllgfen i fadane handelfer, faft vid en del forlofsningar Backenbenen ej kunna til den grad atfkiljas, at ock de florfta hin- (^3) Hvad boi- da iiutas til paioigdern* at drocomien ? o ) 208 ( m hinder ej fkulle gora forlofsningen fvar; la far man ej deraf fluta, at Backenet aideles ickc utvidgas. Det (. 10.) 2:do uptagne inkaft, at nemligen vid fvara forlofsningar, hvare'ft de vflemaktigo v^t/kors affilning i fynnerhet vote af noden til Baekenets utvidgande, finnas gemtalia myc- ket torra och ftrafvaj dr ganfka fvagt och af Hr. L. latteligen vederlagt. Ej elkr forekom- mcr honom (^i n.) det argumentet fvafare, fom 3:0 tages af (adane qvinnors exempcl, hvilka ftraxt efter forlofsningen kunnat fo^at- ta fina fyflor, ga omknng, * ja til och med fpringa, hvilket ej kunde fke, om Backenbenen under forlofsningen atfkildes. Hr. L. fragar haremot : om deffe icke varit fadane qvinnoi^ fom haft de lattaite forlofsningar, och foljak- teligen icke kunna raknas til de fvara och ona- turliga (i) 3 vid hvilka allena han fagt, at et d- dant Backenbenens at(kiljande forekommer (2)? (l ) Hr. L. liar icke forklarat hvad han menar med onnturtiga forlofsmngar* jacj vil tro han dermed forftar i : adane, vid hvilka foftret fodes med fc e )tterna forut och hufvudet (ift, fafom den allmannaft an- tagna och utan tvifvel fiktigafte mening* (5) Bland inemot 1200 perfoner, fom pa det Publ* Acconchemens-Hufet blifvit forlofle, hafva atfkilli- ge haft ratt fv^va och valdfamma, i fynnerhet ona- turliga forlofsningar , utan ' at deraf f61gt nagoa fvarighet at fta eller ga ftraxt efter forlofsningen. Det famma inryaer MAURICEAU om et ftort nntal qvinnor , fom han furloft pa Hotel - Dieu i Pa- ) 2 9 ( Ty en langfam och mattelig Backenets diften- JiQn y fom fker genom brafkernas dilatation och 5r, carteris paribus, tilrackelig for foftrtes ge- nomgang, kan ej lemna efter fig nagra olagen- hetcr eller lymptomer af luxation. Man bor icke inbilla % obftacula, der inga aro (3). Nagot mera betydandc anfei* Hr. L. (. 12.) det inkaft, fom 4:0 kan tagas af noggranne Blckenets matningar, hvilka ROEDERER med mycken flit anftalt^ och i anledning af hvilka lian funnit fadan proportion mellan B^ckenets vidd och foftrets hufvud, atj nar alt ar i na- turligt (kick , det forra ar nog rymligt for at genomflappa det fednare (4) Men Hr. Louis har langeledan och Hr. SABATIER nyligen pa- mint, at deffc matningar blifvit tagne uti torra Backen, iit-m nog afieende pa muiklarne Iliaci, obturatores interni och Piba?, jemte Intcftinum rehim och Vefica Urinaria, af hvilka Backe- - 14 O nets ris. At ja^ likval icke nekar mujeligheten of Bac- Jkenbenens atfkilj?nde vid et fjukligt de fafli delar- nes tilfland, det fes af mln Difput. De foetus per pedes eductione. P, I ( p, 70; men dmf far ej (lu- tas til det frifka, (3) DCZ vore onlkeiigt! men da (kulle ock icke blif- va mycket at rala oin Backenets utvidgajide, Tom feeler igenonn varic et tratotro, och blocta fragau hvarom , nu bo v jar blirva naftan fa god , fom en dofis Ipecacuanha. (4) Man fkiille ock tro, ot den allvife Bygma'ftareii icke tav^it fel i utrakningen haraf* m ) nets rymd blifver mindre '5). Herr Louis ikal ock med deffe fldl hafva formatt ROEDE- KER at andra fin mening. Uti (. 13 ) ve* derl%ger Hr. L. det inkaft, fom 5:0 gores, at nemligen ingen fadan proportion ar imellan ftyrkan af Backenbenens hopfogningar och be.- nens pa foftrets hufvud, at den forra af den fednare fkulk kunna ofvervinnas, emedan huf- vudbenen aro langt rorligare, an Bickenbenen, fa at de forra lattare hopklammas, an de fed- Dare lata fkilja fig. Men Hr. L. har kraftiga fkal at fatta h^remot. Faft benen, fager ban, pa foftrets hufvud Sro niycket rorligare och mer eftergifvande, an Baekenets, fa later huf- yudet likv^l icke oandeligen bopklamma fig, cljeft fkulle aldrig nagon paragomphofis capi- tis hinda, {adan, at den af naturen ingalunda kunde ofvervinnas (6) ; ty i alia fadane h5n- del- (5) J ^ lflr m 3tit fler'a farfka och meci defle delar forfedde Backen , och funnit deras matningar val foranderlige; men i allmanhet icke betydeiigen inin- dre. an pa torra Ba c cken. Hum manga af deffe mjuko delar kunna ock minfka conjugata, om hvilken eganteligen nu ar fraga? (6) Hvarfore icke? Hr, L. obferverar val, at hufvu- dets hopklamning har Una grantfor; men tyckes glomma, at ock ftyrkan af Lifmodrens fommandrag. ningar hnr (inn. Ndftan aldrig for mar har den veikatidti Lifmodren , at utratta alt livad fom vore inojeligt pa det lidande hufvudet. Saledes bander pflrngompbofis ratt ofta, utan nt hufvudet kan fa- gas vara fa hopklaint, fom det mojeligen kunde O ) an ( delfer borde da hufvudct la ISra hopklamma fig, atdct aTvcn genom den trangafte E-ackenop- ning {kulle kunna komma fram, hvilkct likval ftrider mot all arfarenhet och fortjcnat 4 knapt vederl&ggnig (7) . Hantf foljer, at foftrets huf- Vudi fedan det blifvit hopklamt til den graj, fbrri . mojeligen later gora fig (8), bur anics faforn en fa ft kropp och, da det drifvcs af Lif> moderns fammandragningar^ fa Com Sgandc en ej allcrtaft mot Bkkcnbenens motftlnd fvaran- de, utan ock ofverlagfen ftyrka, fa at dcffe nodvandigt matte vika foi 4 hufvudets verkan. Ingenting bevifes genom de experimenter, fom blifvit gjorde pa Skeletter, da 200 Sichpds tyngd knapt funnits tilrackelig at fkilja B5e- kenbenen fran hvarandra; ty man far icke flu- ta ifran Skeletter, pa hvilka braftcer och band aro hoptorkadcj och ftyfva (9), til en lefvan- de mcnni/ko-icropp, pa hvilken alting Sr up^ fvaldt; Salunda ock icke ifran doda {il lefvan- de krafter. Skulle Backenbenens fa m man- hang vara. fa ftarkt, fom de pafta, hvilka lag- ga experimenter med vSkclettet til grund; fa vore omojeligit, oaktadt Lifmodrens fammnri- O 2 drag- (?) J 3 ? vet ock icke hvem Hr. L. i detta fall fkulle vederlagtra ? (g) Den abfolut mojeligo Hr knapt forekomrna. (9) Denna hoproi -knia^ haJe ock Hr. L. bordt fogs i nngon afraknijig pa den rpiafkntn^, fbirr de mjukd delnrna menos e;( e ->ra i matniriKorne pa farflca oeti bckladda Backeu cmoi de torra ocb bloitade, O ) 212 ( O Jragningar med mycken ftyrka nedtrycka fo- ftret i Backenets opning, at Backenbenen kuri* de atflciljas Men om det ock kunde fa fy* Has, fom vore B^ckenbenens motftand ftarka- re, an barnhufvudbenens (i); hvad hindrar likval, at ju en fta'rkare kropp af en- fvagare lean ofvervinnas (fc)? En uttomd hufvudfkalle, hvars fammanhang i futurerne 5r gan(ka ftarkt, later likval latt fonderfpranga fig af arter, mod hvilka den blifvit fyld och dem man da och da begjuter med vattn. Likaledes kan man tncd en travigge, indrefven i harda ftenen och cfta befuktad, fonderbrj^ta ftenen (3). Langc ftdi- (1) Och ftyrkan af Lifmodrens fammandragningar; ty nar- hufvudet icke af dciin drifves, verkar det e j pa Backenet, hvarken fom mjukt eller hardt. (2) Omojeligen af en kropp, /hvars fatt at verka ar fvagare an motOandet. (3) Omne fiinile ckudicat! Huru verka arterna? Ge- ilom en flandig utfvallning. Gor Barnhufvndet li- ka fa? Nej, under . hopklamning. Hr. L kunde afven aberopat (ig den verkan, fom angor, krut in. in hafv^ och hvilkas ftyrka a r r allom bekant, utait at det lar fnlla nagon in, at man med airter, fotn icke aro i fvallande, med liqueurer, Com icke gafa, med krut, fom icke ar itandtj kunna tvi-jga fonder nagon kropp fom ar deffa i ftyrka vida ofverlag- feru Om viggen taller det famina, 15 vida den ^e- nom upfvallande fkni fonderbryta ftenen. Hr. L. hade bordt likna hufvuder vid en vigge, fom ver- kar under klubban; ty fadanr ar dels forhallonde, chum den padrifvande kraften ar olika bade hotftig eeh valdfam ; och den drefna kroppea olika hard. O ) 213 ( O fiorrc kraft fordras at hopklamma hufvudef ofver clefs tilborliga compredions grantfor, 5n at atfkilja Backenbenen, Com vifTerligen gifva efter for ct mycket mindre vald; och dm na- gon icke fkulle val begripa detta, fa Brfoke han, at med fina hinder klamma et honsagg, dl det fkal finnas, huru ftarkt motftand en rund kropp gor (4). Andtcligen ar experi- mentet med tyngder icke val paffande, da man vil utrona ftyrkan, fom fordras til B5c- kcnbcncns atfkiljande; ty den kraft> fom ar nodig, da man utifran vil draga fonder Backe- ncr, ar olika mot den, fom fordras til fam- ma andamll, nar man uti Backcnets opning ejler inre omkrets trycker pa fidorna. Sluteligen vederlagger Hr. L. (. 14.) det betydeligafte inkaft mot Backenbenens atfkil- jande, miemligen, at conjugate, uti Backener> eller den Iinien 3 fom drages fran korsknolen (Promontorium offis facH) til Isbenens ikarf, icke blir langre, om ockfi braikcrna, fom for- ena Robcnen med korfsbenet flculle forlangas, O 3 erne- (4) Ater eu liknelfe, fom ej qvndrerarf Agget beftat af et enda hqrdt ikal, ocb barnhufvudet ar fainman- fatt af fiere roiiiga och med hinnor ac(kilJ.e benj hufvudet bliu under hopldamningen belt och for- andrar endaft fin form ; agget icke, utan Ikalet brj- fter, om defs motftand ofverviunes. M'^drt ori.n- ineljgr fkulie jag kunna likna hufvudet vid en ball nf mjnU deg, fom later gifva fig hvad form man behaggr t ) 214 ( emedan cUflk benens forening ar fidvarts. Men Hr. L. haWifar til Skelettet for at fa detta tvifvelsmai aldeles hafvit. Han nekar ej , at Robenens forening mcd kprsbenet ar fidyarts ; men deraf blir icke n^gon rat, utan en Icrbkig linea, hvars convcxa del vetter fnirn 'eller *at Isbcnen. Fordenfkul, nar braflcernas 1 fjbrcr forlangas, fl^ola perpendiculaira linear blih r a dragne ifran alia de convcxa brafkens puncler, medeift hvilka Robcnen viiTerligcn Ir4mtil komma langre fran hvarajidra , eller^ fowl ar dct famma, Conjugata blir langre. D<3t medgifver Hkval Hr. L. , at Backenets Dia- meter > elier den lincen forn drages fran cna Kobenet til det andra, blifver nagot mera fpr- lingd, an conjugata (5). 'At eftcr niathema- tiflce lagar utfatta den ratta proportionen , fom diameteni och conjugata fa finsemcllan^ det $n- jier Hr. L. fqr mycket afvik4iide fran Defs fpremal, och afven pa detta ftalle ofverflo- 4igt (6}. Nog af, at Han dcrnonftrerat , det diametern och conjugata fprl-lngas genom bra- 5) Det ar andteligen {ant, och annu \wi den obli- qva diametern, eller den lineen, fom drages fran cndera Htirngrapen (meljan korsknaien och Rpbe- net) ihedt oft er til vidpafi midcdelen of det mot- ftaende Isbenet, hlifver afven nSgot litet fprlangd; men dernti linger hvnrken fragnn eller hjelpen, livilken fednare afyen (kulle varar otilrackeJig, om ock denna forlangning hande conjugata* (j) Ja val ) *i5 ( brSfkernas dilatation, cller, fom Sr dct famma: at hela Bickenets vidd tiltager (i). Men Hr. L. kan likval ickc med ftillati- gande f6rbiga, at Hr. KESTNER i denna fak med honom aldeles ofverenskommer, och fom Hr. K. pa beglran af Hr. L., tagit fragan om conjugatce forlangande under en ganika noga mathematifk granfkning, fa anfores den af Hr. L (och afven bar) fadan> fom den af Hr. K. blifvit rneddelad; och 15r utan tvifvel fpiken derigenom fa vara jQagen pa hurvudet, at ing^n mer i an emotfaga defle af Hr. L. fl val utredde fanningar, utan at roja fin okun- nighet (2). Herr KESTNERS demonftration ofver Deft updragne figur (fom Ifven fes bar Tab, I.) Sr denna: Sit AB refta a medio o$s Sacri ad coali- tum ojfinm pnbis; CMD convexitas ojfis Sacri, ubi cartilafrinis' bpe jungltur off! coxa; MN eraffitudo hujus c art ilaginis , accvpta in direffiio- nc ad curvam CMD in M normali, it a ut M fit in offe Sctcro, N in offe coxa?. Extends O 4 tur C 1 ) J a g paminner migj harvid Hiftorien om en lard Theolog, f6dd Dalkarl, fom, emot iiii bojelle, blef MATHESEOS Lector , och da bans demonftrationer ofta icke ville fla in, facie til Difciplarne : Ha Jkulle fdtta fd vara ; men la kluker ibland. (2) Anledning til denna Herr ANONYMI utfago bor formodeligen iokas uti Foi-fla Bnndet p 132* not 6. i borjan, och p. 141. not. 7. vid flutet? $% ) 216 ( p^f tur cartilago MIST *' MO qv ant it ate NO. Jta pnv'cium N o///V ro^^> progreditnr t in O. Cadant in AB perpendieulares MI-J, NI, OK: fgitiir Aum N promovetur in O, funnl ab ojje Sacro progruditur verfus coalitnni ojjlum pubis qv ant it ate IK, f ///rr qvatitilas dcfiuiri fi darerttur reffw HM, MN, HIi ^'^ fctf, qua extendi pot eft cartHago, Jen NO. Q//^ qviclem potent in ofjllnis receiiter 'came nudatis menfiirari (3), l& fi fubtiliws examinari dc- beant ponunt omnia , qva -fgura exhibet, cffe in imo eodcmqve piano ; Jl vc.ro cogttatur planum, in qvo fit refita AB: v. c> qvod terminarctur fuperiors mar {fine pelvis, in ilh piano non erit exaffia cnrva CMD 3 fed potiu-s in piano fitiqvo vertical ftcanfe os Sacrum. Scd here pro qvcrjlione obiter difputanda> absqve maqno trro- ris periciilo^ feponi poffnnt* T^ix opera pre- tiiim eft monere^ qvantitatem IK, qua N rtjno+ Vetur ab ojje Sacro, eamdem jjfe, pro fingnlis punffiis ojfium, qva ab uno lot ere ojfis Sacri par- t?m mobikm pelvis conjlitimnt ; itaque eadsm qvan^ iitah recedere coalitnm offium pnbis ab offe Sa-r cro, & crefcere dimmjionem pelvis accept am ab offe Sacro ad ilium coalitwn, A, G. KJESTNER. Sedan tillagger Hr. L., (. 15.), nagot om Stjerrbenets rorlighet, hvarvid ban later fam- jna fkal vara gallande i hanfcende til dett^ bens for. (3) Ai-tigt hade det varic om fa (kedt* . o ) .21? ( 3 forening med Korsbenct, fom fomt aro de i hanfecnde til dc ofrigc Bratkerna mel- Ian Backcnbenen, at den -nemli'gcn hcs tjvin- folken vid'tiltagande alder f&rlorar myckct a? iin ipanftighet och bojeligher, hvarigenom for- loisningcn, i fynncrhet oni hufvudet redan iU- git i Backenets nedra opmng, kan komma at lida mer ellcr, mindre uppehall (4) . Af alt dctta flutar Hr. L. ; ( . 16}.), det Backcnets fammanfattning ar fadan > at dels rymd utvidgas vid alia naturliga forlofsningar genom de mellan Backenbenen liggande, bra- 05 jfkars (4) Dctta torde fa nnfes, ibm en inbillad fnrp. Stjert- henet ma VQI-Q fa ohojeligt det vil, fa upkommer dent intet farligt hinder vid forlofsningen, fa frame ej bemalte ben vore fom en kick mycket inat bojdt, hvilket knapt lar iorekomma, oni ej nlgou valdlbm brytning i fpadare aren varf't dertil valiaiu de. lined lertid bar detta tancke-fpoke gifvit an- Jcclning til farliga hnndgrep, fom unclvikir?, om man latit bli at fkrama okunnigt folk denned. Jag; liar baft en omkelig bandelfe af det /laget nied en Panfk Bflrnmorlka i Lund, fom fkrot af, at boil fa arbetat pa Stjertbenets tilbnkatrycknn^e hos en Fru, ibm om hon (nt jcg ma nyttja clefs egna ord) jkulle brnth ftenar ur Lunds Dow-Kjorka, ehuru foftrets bufvud annu ftod i ofra Backenet, och Stjert- benet bade intet annat fel, an det henries inbilning tililcapat. Pafolgderna af et fa vSldfrmt h.indteran- cle ocb flera begangne fel nf den elaka Barnmor- Iknn , blefvo ratt fvara , och fedan jqg flutelj'geiv foriou: Fran, raddades hon med mocfa fVan doden SQ vidare mia Difput. def&tKf per pedcs cduct, P c J, P- 45- ftq. flcars upfvallande; men vid fvarare och ont- turljge fprlofsningar rubbas benen fran hvar- andra, ch, vid de fvarafle forlofsningar it- fkiljas aldeies (5). ) 1 hlnfeende til detta hnr jag forqt p. 205* not, 6. til nS^on del fagt minn ronkar efter probnbili- fet. At flbfolut af&ora faken mot elk-r med , ar t at jamfora brafkem )S b-fksffe -het uti backen: hos hafvande i de atne iifta m3na- derne, lies flgm Torn nyligen haft mtmlige, onatur- lige , fvara och fvaraftc foilofs ;ingar, med bvafker- na uri backen hos Hem, fom icke, eller for Ian- gre-tid tilbaka fodt bar;i t Nar man detta icke gjordt och likvajl vil decid.rn en flik frSga, mafte man arfatta med prd hvad fom fejar i Srfaren- bet; men fannmgen loper oltid dervid fara at blif- betakt under en 14yd (ophog. Tilfallet at gora fa- dane obfervationer ar obeho^eligt } ty det fonnfat- ter fadane perfoners d'odffall; det ar ock faifynt och fv^rt at arhalla. Jag hor na'^ra ganger kunnat liafva dst; men made bekanna, at jag forfummat de rt^a, eller pck blifvit hindrad at nyttja dem. Jag vil hadaneftei- med mera angela'venhet iorfka i cien fakeii och fej>an faga hvad jag fupnit. Men fa myeket kan jag gifva tilkaima, at fjdfva opera- itionen, eller Synchondrotomien, alde'les icke fvarar mot andamalet; ty flere gjorde foifok i atfkillige tnine Herrav Medbroders narvaro, hafva ofvertygat ofs r at den mindre diamecern eller conjugata i Bac- feenet derigenotn ingen ting forlanges. Vid den falfCimma handelfe da Backenets nedra opnJng ar for trang eller vanikapad, vil jag m^dgifva. at ope- rntionen kunde gagna , om den eljeft ar fri fran florrc olagenheter, an en i rattan tid anftald och vsl forrattad operatiq Csfarea, ) 2I 9 ( Dageliga arfarenheten ofvertygar ofs, ex analogia, harom. Alia mennifkor ro om.mor-, gonen bittida n^ftan en turn llngre och onv afronen en rum korrare, hviikcn fkilnad h5r- rorer af dsn tryckning, fom kotornas meilan- brafker lida om dagen och deras aterftlllning genom trycjcningeus uphorande under hvilan oi\\ natten (6). Detta exempel Sr tagit af kroppens tri/ka ril- ftand; men vil man rala om et fjukiigt, fa Sro alU derom enfe, at benens fogningar l^tteligen ef- tcrgifva hos qvinnor, fom. hafva* nagon cach^ xie af fcorbutiflc, vencriflc eller hydropifk or- fak, hvaraf man obferverat en anfenlig bra- ikcrnas och hgamenternas fqrflappning. Fraa derra kan man man fardcle^ vilfarelfe flqta til den Backen-brafkernas relaxation, fom Hr. L. paftatt flee under foiiofsningen, emedan Itfkil- Jige Symptomcr hos hafvande qvinnor, harro* rande fa val a.f deras diiEt och lefoadsfart, fom ock til afyentyrs a.f fjelfya naturens lag, be- krSfta, at en flags cachexie naftan altid atfoljer hafvande tilftanclet (7). At (6) Atialoeien ar ock icke bar ratt lyckligt tr5tfad{ MjuneBackeubener)S mellanbrqfkerhoptryckas utom- ocli ilippd trypknipgen under det hafvande tilftan- <3tt? eller manne ^et ar det i^mma, at om en ela- ftifk kropp,'fom blifvit rr)*ckr och hvors ledna tryck, ' niii^ npliort, fa r ga: ban bar dtfrtagit //' fdrrn Jiqlf* /;/e; elier: ban bur Jvdlt, blifvit tjackare, Ifagrc &c. fa i vanligt ocb naturltgt fiijLimi';' (?>) Herr L. lar en^nft meiva kJemiga och fornarni Fruai'j ty bl^id Allmpg^n qch ftavkt O ) 220 ( 1 At Hr L. icke matte vara utati vitnesbord om det, fom han, til (in mcnings beffcyrkande om BSckenbenens ror!igher, kundc taga.af ex- cmpel bland de oflkaliga djurcn, fa anrorer han allenaft hvad RIOLANUS (Anthropograph. L. VI. Cap. IX. p. fy$>) berattar % bos ;<2- re?r, nara fodfloriden, hafva funnit och Sfven publics dcmonftrerat, at nemligen Symphyfis oiTium pubis varit flapp af den upmjukadc brafken (i). Ehuru Hr..L. nu kunde lata bero vid det, fom redan ir fagt, fa vil han likval (, 17.) > til deras fornojande, fom hafva fmak for de Sldres lara> afven utur deras fkrifter anfora nagra fadane ftallen, fom fkola utvifa hvad forfta tjdernas Medici redan haft fig bekarit i det nu granfkade amnet. Hos HIPPOCRATES (TTfcfl TTOU&CV cj>uVwc Cap. ^3. edit, v der Lin- den), ARISTOTELES (TT^I f^<2v kotfats L, 7. C ^.Jj GALENAS (de ufu partium Lib. 14..) och AVICENNA ( Canon. Lib. 5. fen. 21. tr. I. C. //.) utom flera^ fom kunde aberopas, fkal man nogfamt blifva orvertygad, at den mening, fom Hr L. har forfvarar, icke varit til fina gran- der den tiden okand. Nu kommer Herr L (. 18.) til ijelfva operationen, hvareft icke mycket mera ar at in- lar hvarktjn diaeton eller fjukdomen v&nligen obfer- veras hos hnfv^inde mer an audre (i) Far kunna ock vara fjuka. O ) 221 ( inhamta, n hvad jag foritt an fort. Innan Synchondrotomien blct upfunnen, voro perfo- ratorium cller Opcrat. Cxfar. den enda och forfkrickeliga tilfiygten vid hufvudets claka paragomphofis, och fa)edes Forlofsnings - kon- itcn annu ofullkomlig. Caefarifka operatio- nen medforde mycken fara, Synchondrotomien nSftan aldeles ingen, icke en gang i hanfeende til Vcfica urinaria och Clitoris, ty deras flcadan- de kan undvikas ; ej ellcr i hanieende til Arte- ria Coronaria pelvis ; ty hon Sr litcn, den en- da Com afifkares och tomer fnart ut iin blod. De flu'lige fymptomer, fdm atfolja kurert efter Operat. Ca^far , aro har okande: febern ringa, Imartan liten, hela farets llkning gar for fig blott genom hvila och bindars anlaggande. Det inkaft, fom tages af Symphyfens hard- het, tycker ( 20.) Hr. L. naitan vara et flcamt, fom knapt alfvarfamt kan befvaras, vSkulle ej Skalpellen kunna ofs^ervinna denna hardhet, fa ar en liten fag dertil i ftand (2), Men fadan hardhet fo.ekommer ieke utan i onaturligt tiliHnd; ty brafkcn mcllan Isbenen ar elafliik och, i.fynnerhet midtpa, grotaktig- (pultacea) , enligt Hr, CAMPERS obiervation. * A fig fjelf ^. 21.) forfaller det inkaft, at vid operationcn lopes mycken fara for clitoridis rup- (2) Det torrle dock vara en alfvnif'im finning, at vid la.-ni gen aro favliga pafolgder at beforn; och detto framlyfer afven Uti Ha'V S'.-EBO^DS caflis (Se i:a Band. . 5. O ) ***' ( O rupture; ty detta har annu ingen gang handt, behofver faledes icke eilcr handa hadanefter. Men de elaka folgder, fom man paftar up- komma af dcnna delcns dljlcnfion^ torde fof- tjcna en narmare granfkning. Safom crura clitoridis ga ifrah Sitt- och Isbenen och flute- ligen forena fig vid Isbenens Bage uti eft cy- Jindrifk krapp; fa medforer vSl denna clirori- dis ftruchtre en nodvSndighet, at nagori defs diftenfion mafte handa, -da Isbenen fkiljas fran hvarannan \ men Hr. L. tror fig , absqve hy- pothefi och efrer naturens lagar> kunna p^lia, &t om denna diftenfion icke 5r for valdlamj utan matteli^ och langfam (3), {kola deraf in- ga olagenhcter, fafom fvlr inflammation m. m > upkomma, hvilket ej allenaft kan fortnodas af felitoridis flappa och fvampaktiga- texture, utan Sfven af de redan gjorde forfok bevifas. De fragor: om blashalfen, fom medelft cellu- lofa fitter fafthSFtad vid perioflium oflium pu- bis, kan vid fettio fymphyfeos aldeles fredas fran diftenfion? och i den handelfe han af eel- lulofa blifver dragen at omle fidor, om deraf ingen flcada ar at befara? blifva af Hr. L. gan- fka latt befvarade: Cellulofii kan knapt gora hagon betydelig dragning, oeh en ringa diilen- fion har ingen fara med fig; ty cellulofa (kulle forr briftas oeh utan tvifvel fkadesloit, an den vore Manne Hfom da Hr. SIEGAOLT verkftalde hela ope- pa 4 eller 5 minuter? (i:& Band* p. 199-) O ) "3 ( B vore i ftand ar valdfamt 'draga blashalfen. *-* Den gamla Chirurgorum tarn a , at braflcar fvarligen likas och hopvilxa, i anledning hvar- af man vil ahic brafk - operationcn for farlig, tror Hr. L. (. 22,) vara onodigt at ved^rlag- ga, emedan exempel Iro for handen, foin, ogonfkenligen bcvifa ffinderfkurne braflcars hop- Ukning , bland hvilka endaft behofves n^mna Hr. CAMPERS opererade Sugga, pa hvilkeri Is- benen nagra manader efter operationen, furi- nos medelft en callus vara aldeles hopvuxn^. At en ddan callus fkulle hindra operatid- nens fornyande en annan gang, det bar ingeii fan, fager Hr. L. (* 23.); ty om Skalpellert ej fodlar, blifver fagcn, fom forut f. 20.) IjJ recommendcrad, Kelt f&kert tilr^ckelig at ofc vervinna detta hinder, och det utan at man behofver fruk'a for fvarighet at ater kunna hoplSka den fonderikurna callus > emedan den icke 5r en mafia inorganic* (hvarom i lyn- nerhet kan lafas uti Hr. DEHTI.EEFS Divert, de offium calli gcncratione) , utan organica, och mo- jeligheten af defs hopl^kning ftar Chirurgien ofta bevifat, Fafangt invandes, at Backenet, i hanfeende til Robenens forening med Kors- benet, fedan fynchondrofis blifvit fondrad, an- tingen litct eller aldeles intet vidgas, och fa- ledes ej kan lemna v% at foflrets inkilade hufvud. Detta kan vederlSggas med hvad Hr. L. redan forut (agt, och han tillagger innu (. 24.;, at nar Isbenen ikiljas til i- Pariiiik m ) "4 ( e turn, fa forlanges conjugata naftan i turn (4)^ hvilket redan i de flSfta fall gor tilfylleft; i vidrig handelfc kan tangen med fordel anlSg- gas, ehuru det bor fke med mycken forfiktig- het. Hr. L. bar fjelf gjort forfok pa et qvin- no-backen, ibm fuller var blottadt fran mu- /klar och ligamenter; men dock icke torrr, och dervid noga anmarkt matningarnes, fa val diameterns, fom conjugarae forhallande uti Bac- kenets bade ofra och nedra opning; fa at han Baftan kunde utrona i hvad proportion Backe- nets rymd tiltog , nSr Isbenen flctldes i och I turn ifran hvarandra; dock vil han har icke farfkiidt utfatta dimenfionerna, emedan all anvand flit oaktad, han likv&l fjelf fordrar mera vid denna obfcrvation; ty det Backenet, fom forfoken gjordes pa> var taget af et min* dre fkickeligt cadaver > hvars Roben pa ena iidan var nagot lofladt ifran Korsbenet, at fa- ledes obfervation icke kan utgifvas for aldeles F- (4) Til hvad jstij fa^t p. 21 not. 5. far bar laggos, at Hen- Provincial- Med. Doh TILLEUS och Herr Regem. Faltfic. ECKEL i Soderhaitin hoft tilfalle at gemeilfamt pa en qvmna, fom blifvit morciad i flu- tet of tde eller borjan af 9*.de manaden af fin gros- feffe, forrarra operation, och dervid funnit ej alle- nart inycken fvarighet at freda clitoris och urin- gange^ , utan afven blifvit ufvertygodc, at conju- gata peU'is ej til nagon del forla'ngdes. Hr. L. bor Uifdkros, ty han talar pa andras credit, nran all ege'n dugelig difarenhet , ibm ftraxt fynes af det toljande* ) "5 c palitelig (5), Operationen, Oger Herf L, ( 26.) Sger rum, nSr antingcn et for flort hufvud 3r fa inkiladt, at tangen ej kan anlag- gis ; eller ock Baekenet fa trangr, at afven et mattcligt hufvud ej kan, (lippa igenom, och detta ar handelfen, enligt den i Vetenfkapen fa Siiarnc och forrjente ProfeiT STEINS upgifc (Befchr sibling ernes Pelvimeters] nSr den mindre diamctern ej ofverftiger 3 Pariiifke rum; ty da anfer han antingen Seftio Caefarea eller per- foratorium for nodvlndig, fom likval nu, i dctta fall j genom Synchondrotoniien undvikes. Afven da lilla diametern ar 3 f turn anfer Hr. L. tangen onyttig och recommenderar opera- no fymphyfeos , hvilken han likvai icke tror kunna hjelpa , om famma diameter holl? : min* dre an 2 turn. Men det behofs at anftalk manga fSriok pa eadavera (6), innan maa kan deterniinera ytterfta grantfert i denna fak Men, fiigar Hr. L. , manne ock fynchon- drotomien kan gagna vid en pelvis diftorta, eller fom bar exoltofer? Sjelfva CAMPER tvif- lar derom ! Likvab giifai* Hr. L, at operatio- nens nytta harigenom icke aideles fkulle hSf- N- 15 P vas; (5) Skadn, at ej fkra och hattre cadaver* funnits, pa hvilka Hr. L. kunnat andalla foriok! Med m enda, an mera , med en odugelig handelie, ar man for Ident tilruftad. (6) Det onfkar ja'^ Herr L. hacfe gjort, innan liail Acref deiina Afbamiling, fa (kulle man vifr dragit mycken n^'tta af et (I lurdt och vackeit SSI ) 6 ( vas; ty om ej deffe fel Sro fa grofva, at man ju af i turns okad vidd i Backenet kan for- nioda hufvudets genomgang, fa matte opera- tionen fSkerligen lyckas ; men i handelfe af (a ftor trangfel, at, ehuru lilla diametern blefve forlSngd en turn, det likval icke ville forfla til hufvudets genomflappande; fa vore fynchon- drotomien fafang, och enda tilflygten at foka uti Caefarilka operationen, hvars nodvandighet i viffa fall Hr. L icke nekar. Hvad for ofrigit Auftor uti (. 27 ) och .foljande anforer om iflcotfclen efter operatio- nen och Syrtchondrotomiens Hiftoria 7), dct gar jag forbi, fafom redan af fnig utforhgt nog befkrifvit* Jag vil endaft namha, at dl Hcrr L. n^ftan hade flutat denna Afhandling, kom honom Scida Attni 177$. trigefima Ephe- merid. littw ariar. Gottfapenf. i handfer, hvareil han funnit Hr. SCHMIDTS Difput. de nitper pro- pofita fedtione fynchondrofeos ojflum pubis re- cenferad, och det, fom haa menar, af Herr WRISB.RG, hvilken berommer operationen och talar om forfok ai? fig gjdMe pa cadavera, hvarofver Hr L. yttrar (in fSgnad fafom of- ver en ny tilkommen forfvarare af denna fakj men uncirar at Hr. W. nekar Backenbenens at- ikiljande under forlofsningar, fa* framt ej ftor- fta (7) Nyligen bar Mr. DE LA PLANCHE til Auftorerne af Journal de Mcdecine (krifvit et hwef fur I'origine de la Jectton du pubif 9 fom framdeles fkai blifvfl recc-nieradt ) **r ( fta vald anvlndes., da likval hela fakens vigt derpa hvilar (8). Eetrvt/iittngen iiber die Ruhr , ntbft einen an- hauge vov Faulficberv, von CHRIST. LUD. MURSINA, Regemenis-Feldfcheer in Peters- dorf, Berlin tj$0) i^o. Sid, :vi>. P a Forfi (8) J n g tycker Herr L* kunde val vsra nogd, orrt blott fynchoncfl-btotniens nytta meduifves; ty om den duger, lar hon icke kunno forknft;is at" deil gi-und^ at Isbeiiefi ej Vanligen fkiljas at vid forlofs- ningar, ehuru det kan kofta paj nt flappa noturenfi inbillade ledftang til denna fru^tlofa operation* Det ar eii olycka i Ldksre-konften, at vi iraifonera och deinonfhx-ra mer an vi obfervera. Haraf kbiti- mer, at medieamenters och operatidrters verksn of- ta afgores iuilan man foffokf i Stminftone tilracke. ligen foriokt; och fedan blifva forfoken , ej failan pa fanningens bekoftnad^ fa befkrefne och forkla* rade, fom kan fta i hop med de luftflott man f6r- ut upbygt genom iina raifoinnemenS och demon- ftrationer. For oirigit bar det gatt nlig nartan like med Hr* LODER: Jujl fom jng ar i liegrep at flute mino an* inarkningnr, fkickas mig: irrAn var bade Ut- och In* rikes med iwycket b^rom kande Anatomia; och Chirur^iae Profelfor i Upfala, Herr Do^. ADOLPH MURRAY, en j under Defs infitead^, af Herr ERT fom vanligen plagar handa. Da borjade den afven at utfprida fig vie Bielfeld, ehuru ej fa haftigt fom uti Herford: den var ock nu endaft vid forfummelfe ellei forfeende dodelig, ehuru den ofta var ilia ar- tad och rota tig. Forfattaren forlorade ingen bland 46 foldater fom hade, denna fjukdomj men puhis inclytum neotencorum inventuw t ingenioft'/fimuw licet fit & irtrepida ftigacitatis prxkeat indicium, ex- fpeclationem non folum noflrnm , qvod eo diflnntia a fuhe ad os fncrum infigniter nugeatur , fnllit , vernm etiam tot aliis pcriculofa prewi videtur incommodis, lit laudihus extolli, & operatism Cafarex non men v&l nSgre barn och qvinnfolk fom pa nagot vis forfedt fig. ' En Capitaine af befatt- ningen famt Stadens ofver befal, dc andelige och alia Lakare i Herford fammantrldde at fifvervSga om de kraftigafte medel at hamma denna fjukdoms utfpridande* De dode blefva begrafne, antingen famma dag eller foljande morgonen bittida, utom Staden af dertil ligdt folk. Staden indelades uti 16 qvarter och uti hvart blefvo 2:ne b>rgersman tilfatte, fom ef-' terfragade de fjuka och holt dem til at foka tjenlige medel, famt de frifka til renlighet och jfkaifade de nodlidande hjelp. LSkare och Falt- fldrer indelades, berattelfer och liftor upfattes ordenteligen* BeOttnings Faltfkarerna m^Q afven hvarje eftermiddag infinna fig, vid den Conference da holts, gifva om fine fju a be- rattelfe, och uti de ofFentelige radflagen delta- ga. Alia invanarena hade frihet at foreclraga fin nod. Ofver -Collegii Medici forordning huru man fig vid Rodfoten (kulle f6rhalla> blef tryckt och {kulle fmnas i hvarje hus- Hvad fom gick fran de (juke blef nedgrSf- vit. Hufen blefvo vadrade och rokte, alia vattupuffar pa en natt bort-ofte, alia brunnar fatte i rorelfe och upfokte. Man formante af- ven at ga ut fedan folen gatt ned, at flcilja dc (juke fran de friika och at halla en ordentelig lefnads ordning. Prefterna underflodde den re- gerande magten fran Predikftolarne. Ale detta hade en valfignad nytta da det blof ef- O ) 230 ( o rerfoljdtj men i den delcn af Staden, fom ej ftod under Magiftratens lydnad fatte man fig deremot. Af 3000 Borgerlige invanare i Sta- den , blefvo innoni 2 manader 660 af Rodfo- ten angrepne. och 1^8 deribiand dogo. Ifran J^apdet begrafdes dubbelt fa manga uu Staden* Orfakerna til Sjukdomcn: En ogemen bet fommar var forut; de mifta af Invanarena ar- beta ftarkt ute pa marken, t$ m^Qket rokt och ftUat kjott och aro ganfka ofnygge t Staden Hgger fangt och ar af trlfk omgif^ ven. pertil kommer ^t de forft nyttja atfkiU Jige husmedel, Iro forfumlige m.ed mera. Forft angripes gemene man, f| medelforten och fift de 6rnamare. Dock b^komma de formognar^ fallan aitnat an lindrig Rqdfot, eller endaft en Piarrhce. pe fon) fordrefvo fi-uktan och fniit- ta genom vin-drinckande, fluppo lattaft. Sjuk- domen hade ingen fin fnutta med fig, ty in gen LSkare-, F^tflijr, Preft ellsr Barnmorflca blef deraf fmittad. Dock infpriddcs altid af 4en farliga lukfen af Liken et gift, famt af Klockornas forl och likens begrafning dageljr- gen, en forfkraqkelfe och fruktan. Durcklopp var alleftades glngfe men endaft genom gifti-* ge dunfter, elaka yatflcor eller forfeelfer blef deraf Rodfot. Sjuhdomens tilfdllen. Den ofverfpll de mS- fta helt haftigt, en del kande likvil forut ky^ > ryggvark m. m. med haftige knep och hogft pakommande opningar. Defla voro ofta blan- blandade med blod och altid ganflca (lemmigc. Mange hade 5nnu de forfta dagarne luft for ar Ira. Andra hade teken til en oren maga. Ju lenare de fvlrare tilflllcn intake fig, defto langfammare och farligare var fjukdomen; en del forlorade alt haret. Uti pulfen marktes fallan nagon forandring i borjan, men fedei> mera blef den febcra rig, ibland ovanligt ha- ftig. Den myckenhet bortgacnde flemmen, Vv^r blandad med hvira alns langa hopgyt- tringar , bildade efter tarmarnas krokningar* * Forfattaren haller de(Ta for den inre hu- dt n af tarmarne ibm tjocknat och losnat. NSr fadant (ker maftc jfven de mildafte medel nyctjas, Kurfft var forft kra^medel , hvartil Ipe- cacuanha ej var ft tjenlig torn krak - faltet (Tartarus antimonialis ) fom verkar fortarei krattigare, ucan mycken oro och q r 'Slningar, fom mer emorftar rotan, fom blandar fig b5t- tre med vatikorna, renar tarmarne och befor- drar fvetten. Forfattaren gaf 18 gran uti 6 vince vatten eller 3 gran i en unce, blandad med Syr. e ci^horio cum Rhep^ til en matfked hvarje | tima, til verkan foljoV Tvanne do- fes vo: o gemenligen tilrickelige Efterat dracks ct Thee af Linfro och Kumilblommor. Utaf dec man upkrakre och af tilftandet blef man undenittad , om med medlet flculle fbrtfa- ras. Hos manga hifdes alia tilf5Ilen af fex dafcs. Afvcn uti fjukdomens fortg^ng gjorde P 4 det gbdt at a nyo nyttja detta medel. i- Uti fjclrva rotakriga Rodfoten gjor detta medel lattning och fvetr. -~ Sedan gjer Han Korn-^ gryns och hafver-foppa famt Cremor Tanart mot natten ; foljandc morgonen gjes 4 lod pul* pa Tamarindorum och et lod Glaubers - fait, uti 9 unce vattn och en unce Cichorii- fyrup upJ6ft, Theekopptals hvarannan tima. Skaffar ej annu detta onfki^d Jindiing, fa fattes et Cli^ ffir utaf Kumil - blonimor, linfro och linolja, famt driekes 2 lod uploft Gummi Arabicum in-T notn en dag. Altid fornyades Tamarinder-dryo ken, fom fUan mer an 2:ne ganger var nodig. Vid Mfrig fmarta blefvo upmjukande badnin- gar eller, fom bttre var Cataplasmer, palag^ de, eller ingned man linolja nied Kampher och opiuni. Baft verkar en god aderlatning, om ej til aTventyrs ytrerfta- marthet ir for han- den. Ett ftort fpanik flugc-plafter, ofver mar gen eiler pa vadorna lagdt, bar afven (in flora nytta. Da plagan uti inalfvorne uphor kan inan aftaga plaftret. innan det updragit b!afor r Lagdt ofver os pubis gjor det i iynnerhet nytta vid en fymptomatifk ftrangurie, vid hvil- ket tilfalle opium mer fkadar an gagnar. Lin- drige fyrlige afforande medel och mycken at" fpadande dryck aro dock de bafte medel. I allmanhet infinner fig fallan en hafdg vark uti buken, och det endaft hos dem, hvaraft forfumrnat ; krakningen. Cm' de elaka tilfallen aftaga, och fomn, muntcrher och matluft infinna fig, fa forblif- vcr den {"juke vid tjenlig diaet eller gjer man honom bittra Extrafter. Forfattaren talar an- nu mycket om den rodfot ibm var gangfc uti Kongl Preufifka lagret faint om Rotfebern; men detta torde vara nog at vifa hiiru rik- haltig denna Bok ar pa fanfltvldrg^ praktiflca underrattelier. Med fa ord fiiges i denna Bok myckct, hvarfore den ilr ganfka nyttig och oumharlig. (Se TODES Medkinifch-Chirurg. 8 Band, p. 601. Samling af R6n och upfdkler, Fjorde i fe ware tider uti Phyfik> Midi cm > CKir untie, Na~ tural- Hi fioria> Chemie &c. &c. B. I. J 4 hdf~ ttf > Maji 178 1, innehaller foljande.arancn hit- .horande: i) Om Saitpettr-lujt (Fortfattning af Hr. SIGAUD DE LA FOND'S afhandling om dc i fenare rider uptakte luft-arter. 2) Om fyror och Alkali i lifjt-form, af den (amme, 3) Om fafi-formig fliifs-fpats-fyra , afven af den fam- ine. 4) Rdtta orfaken til den jmittofamma fjn~ ban bland Horn-bofkapen famt defs botemedel af Hr. CAMPER, Pris-fkrift. 5) Nijtt fdtt och up- plicera luft-fyra i Rot-fe&rar, foreflagil af Prins GALUTZIN. yunii mdnad. i) Om Phfoglftiwrad vifri- ol-fijra i 'tuft -form (Fortfattning och jflutet af Hr. SIGAUD DE LA FOND'S af handling om de i tider uptakte luft-artcr.) 2) 0^ falt- P S m ) 234 c s* fyra i tuft form. 3) Om Sttlka i kft -form. 4) Om luft-formigt jfiyktictt Alkali, 5) CAM- BERS Pristkrifr om Bojkaps-fjuhnn> 6} Rdtta orfaken til QvtfkJiJfretf ftigwde cch fall and-' i Jlarometerfi, jamt kurn man af tfetta mftrument kan Jt'rutfe a/fa htfi-kretfimf j^r'^idm^ar af Hr. CHAKGBU* 7 & g of ftrvara mj- 1 och Jkor- por pd l&nga fjo-rejbr. *- Med denna manad flutas Furfta JBandet , och med Julii manad borjas Andra Bandrt^ ur hvars fortta haft vi anfpra foljande Imnen. 2) Om orfakerna til dimjlers upfti-gai?de, af Hr. WHITE. 4) Om Svafvet funnit i rotterna af patien* tia, af Hr DEYEUX* 6 ; Om Hiftoire nature lie dt la France mi' ridionale, utaf Abke QIRAUD SOUILAVIE. Uti detta 2:dra Banders forila manad finna vi aldeles en fijdan forut borjad verkftaliighet af (adane A^handlingars uteflutande, fom egan- teligen hora til Lakare-konften; hvaremot vi (kola fa mycket mera lata det vara yart fore* mal, at i denna Vegkoflcnft Irfatta en fadan forluft, pa det man matte finna for fig lika nytt och modan virdt at lafa blgge Journalerne. tk de wdft pdngbare JJukdomar, ob- ferverade fifth dne ynlii tndnad i Stock/wlm. D.I - - rnaft klart, 20 grad. varmt. 2 - - morg klart, lugnt, 16 gran varmt, Barom. 25, 51. midd. 23 gr. varmt. d. 3 ) =35 ( fit d. 3 - - morg. klart, 17 gr. varmt, Barom, 25, 61. midd. 24 g*. varmr. 4 - - mprg. klart, 19 gr. varmt. Bar. 25, 63. midd, mn|nade> 23 gr. varmt, mot aftonen (mart ringn til midnat. 5 - - morg. ?ter k^art, J8 gv. varmr, Bar. 2$, ^5' midd. 23 gr. yarmt, mul- nside mot aftonen. $ f - morg. mulct med pagra timars rSgn, Barom. 25, 8Q midd. 32' gr. varmr klarnad? ater, 7 - - morg klart m^d ftrqddc main, 16 gr. Bar. 25, 91. midd. 21 gr. varmt, . fedan mulnade och rlgnade fnia (kurar. 8 - - morg. ftrodde main, 18 gr. varmt, Barom. 25, 84* midc(. 24 gr. Varmt* ganflca klart. 9 - - morg. klart, lugnt, 18 gr. varmt, Barom, 25, 7p. midd. 26 gr, varm^ plot aftonen mqlnade, foil vackerT lagn, blixtade utan dunder. jo - * morg, niulet^ ,19 gr. varmt, lugnt, Barom. 25, 42. midd. 25 gr. varmt, mot aftonen klarnade, II - - morg* halfiklart, 19 gr. varnv, Bar. 25, 41. midd. ^5 gr. varmt. 12. - - morg. klart, ig gr. varm, Bar. 25, 43. fedan mulnade, midd* 24 grad varmt, otn aftonen on dugtig rlpg- fkur, a. is m ) d. 13 - - morg. maft mulet, iQ gract varmt, Baroiru 25> 30. federmera ragn och afk-dunder, eftermidd 2 2 gr. varmt, vaftan ftorm, mot nartcn klarnade* 14 - - morg. klart, 17 grad varmt, Bar* 25, 31. midd. 22 gr varmt. 15 * - formidd. halt klart, eftermidd. mu- lct mcd r.agn och afk dunder, 21 gr. varmt, 1 5 - - morg. mulct, 15 gi\ varmr, Bar. 25, 50. midd. 19 gr. varmt, afton. en rangikur 17 - - morg, ftro-r^aln, 12 gr. varmt, Bar, 25, 51. midd. 1 6 gr. varmt, ragi^ mot aftonen klarnade 1 8 - - morg. klarr, 13 gr. varmt, Barom, 25> 55. fedan mulit och ragnaktigt, midd. 1 6 gr. varmt. 19 * * morg- klart, 14 gr. varmt, Barom* fteg til 25, 75. dock mulnade d^t ater , midd. 20 gr. varmt. 50 - - morg. klart, 16 gr. varmt, lugnt, Barom, 25> 85- eftermidd. mulnade, 24 gr varmt. 21 - * morg mulct, 17 gr, varmt , Bar, fallit til 25, 64. midd. 20 gn varmt. ragnade om aftonen* 22 - - ragnade matt hela dagen, Bar. 25, 39 midd. endaft 9 gr. varmt. 23 - - morg. mulct, Barom. 25, 18* fml ragafkurar, Qiidd. 16 gr. v-armt> hor- ) *3? ( SI borjr.de klarna, men mulnack ater mot afconen. 24 - - morg. helt mulct, Bar. 25, 21. fe- dermera r%n hela dagen, 12 gr- varmt. 25 - - morg. mulct, Barotn. 25, 16. fma ragnade, 16 gr, varmt, om aftonen klarnade. 2(5 - - morg. mulct, Barom, 2g, 3,^. midd. klarnade, 23 gr varmt, eftermidd. mulnade ater och ragnade nagor. 27 - - morg. mulct, lugnt, Bar. 25, 37* klarnade, CO gr varmt, eftermidd. en liten rangfkur, 28 - - morg klart, lugnt, Barorri, 2g y 41. midd en liten r^gnikur, 21 grad varmt. 29 . - 22 gr. varmt, midd mulnade, en liten ragnikur, aikan hordes langt; borta, fedan klarnade ater. 30 - - morg. klart, lugnt, Barom. 25, 54, 23 gr. varmt. 31 - - morg, klart, Bar. 25, 64* 28 gr* varmt. Sjukdomar borjade denna manad blifva nog gangbare, torde handa fororfakade af den fore- gaende rorkan och nog ftarka hettan> hvarpa nu foljde ragnaktigt vader och i fynnerhet tammeligen kalla aftnar. Rotakrige-,febrar och Rodiot voro derfore nu ej flllfynte och ratt alf- varfamme, i fynnexhet vifte fig fiftnSinde {juk- dom fvar och langvarig Men ) *38 ( Men Skarlakarnf-febern var denna manad fnaft gangfe och det ej allenaft hos barn, utan Ifven hos fullvuxne och aldrc. Den borjades ined fcagon tirotthetj febefaktighet dch tyngd i hufvudet j hvllket tittog rrted hagort fvarighet at fvalja. Det onda i halfen och febern med mycken oro okade fig> hvarunder nagon rod- ftad, hos en del i anfiktet och pa broftet, hos andra, bak pa fyggeri och laren> kring partes gnitales och perineum borjade vlfa iig Den- Ha rodnad var uphojd ofvef hudetij kSndes hard, var ej 6m, kliade och fved om hvaran- nan, ilimt hade etl forfarlig oro med dgj farde- les hos de aldre. Under alt detta, fom vara- de ofta hela 14 dagarne, hade Patienten ea grym fvarighet at fvalja. Efterhand forgihgo deffa fymptomer och huden afrjalldde fig. Kftapt nlgon fom njot tilbdrlig (kjotfel, dog. Kuren var rrierendels med kxativer flundom e- metica i borjlnj aderlatning behofdes ofta. och Spanik fluga fram pa halfen, helft hos Sldre Kylande, fyrlige och titfpidande drycker> nytt- jades efter feberns beikaffenhet> .famt fluteligen lindrige diaphoretica. Man vSdrade och h611 frifk luft i rumet, men aktade Patienten at blif- va kalh Nagre feck den Ocdemateufa fvul- raden efterat. Bland andra en Son af --- 9 Sr gimmal fom hade denna fjuka, utan fairdeles {viia fympromer, nyttjade endaft afForande och et emeticum famt tilrackelig dryck, laxe- ra e afven hvaranran och 3:dje dag efterat langa titien och furmantes at pa 3:ne veckor lefva var- varfamt i mat och dryck famt akta fig for kail blaft. Han madde beftandigt vSl; men vid 3:dje veckans flut,^mirktes en fvullen poifa under ena ogat om aitonen> morgonen de/pl var heia anfiktet fvullit, man gaf docifc ingen reflexion derpa, men innom 2:dra dagen var hela kroppen fvullen och 3:de dagen hude ban redan i'varigher at andas, var myckdr fvullen^ torftig, mafte flrta i fingen och hade farlaride i broftet. En drachma Cremor Tarta^i morgoif och afron, Thcefkcdbladtals oxymel fcilhticufn och er Thee af Rad Ononid s och Bacc. Jump* &c famt varma friftioner med yllna dukar^ IStrade dock innom fa dagar ijukdoitien, och gjorde honom pa en ve\:ka aldeles derifran fri, da Elixir Rhei Amarum Ph. Sv^ fedan nyttja- des at ftarka de ilappe delarna. Nya Backer, M. VAN PHELSUM Naturfrefchkhte der Svrmqvurmer , herQittg&geben von JOPIAN WEISE, mit Kupf.i'Theil, Gotha itf/, ^:o, /f Hlr far jagj i hanfeende til de 3?ne for- fta aren, hilla mig viddct, fom Kongl. Colle* gium Medictim uti fin, af Mr. ProfeiToren v. SCHULZENHEIM forfattade och tedan ofta abero- J>ade underdaniga Relation til Hans KongL Maj:t upgifvit, oeh faledes vid beiikningen alt id lata defTe aren blifva fammantagne ; da daremot de 3:ne fednare aren komma at Itvar- dera firfkildt anforas. Ifran Inrartningens borjaii d 23. Junii 1775^ til faiTima tid 1778 > eller pa 3:ne ar> aro for- lofte 499 Barnafoderfkor; Det 4:de aret 144; Det :te arct 194 och det 6:te aret 250, fom gora tilfamman 1087 Barnafoderflcor pa 6 ar eller til d. 23 Junii 1781^ Af delTe hafva dodt efter forlofsnirigen de 3 ne forfla aten 47 af 499. Det 4:de aret i af 144; Det 5:te ingen af 194 i Det 6:te arec 3 af 250; och faledes hafva 51 dodt och 1036 lefvande utgatt af 1087 Barnfangsqvin- nor pa 6 ar. Med de fodde barnen forhaller det fig fa-- ledes: Af 499 qvinnor ^ro de 3:ne forita a- ren fodde 506 barn; 4:de aret aro af i44 fod- de 147: 5:te aret, af 194 fodde 196: 6:te 16 Q Sret, af 250 fodde 254. Saledes hafva IO87 are aren, kunna jemforas annoncerne uti Tid- ningen Dagligt Allebanda d. 10 Aug. 1779 (hva- red likval bor fta g i Ballet for 7 barn d6de ef- ter fodelfen), d. 6 Julii 1730 och d. 4 Julii 17$ J. > =43 c &; Olcdes inalleS 31 Tvillingar bland dc tTOJ framfodde banlen; eller bland 1087 forlofsnin- gar pa 6 ar> hafva 16 varit Tviliing- forlofs* ningar. Af deffe 32 Tvillingar hafva 4 blif- vit dodfoclcie och 6 clod-a eftcr fodelfen, til- famman 10; foljakteligert 512 Tvillingar lef- Vande bortlurdc. jag bar f6rtlt (p. not 2) 4 lofvat i denn^ iiifora antnlct pa dein , fom , af ofvann5md 91.5 lefvande bortforde banij blifvit vid Earn- hufcn arttagne och far fale^es hir afborda iiiig denna fkyldighet, da jag inforer 2:ne wiig benSgit 'lemnade- betyg, fa lydaiide: Jfran ffitnii w&mid /J^f til fammft fid in* tocvarande af , dro ifran Kroftcms publiqnc At- toutheMtms-Huf Etihi'mdfade fextio Jiytken barn til widvrkalls atnhifttndc Cliiiapne vid denna ftad+ fens Hdgtdrade Poltitie-Colkvitim , hvitket hdf* med intygas* Stockholm* finds Hus fattig-Ccif* fa Contoir d t 2 ehiiru icke| bekandte fifom fodde pa det Publika Accouchemens-Hufet ; och en del modrar, fom varit fkickelige til Ammor, haf- va, med den i fadan tjenft erhallna lonen, kunnat hos fofter modrar betala for fina barn ; men denna til gang r acker for en fadan moder endaft i hogft 2:ne ar; efter hvilken tid, om barnet lefver, hon finner fig arer i bekymmer- fam forlagenhet om defs bargning. Naftan famma olagenhet atfoljer de barn, fom vid Politie-Collegium niuta underhall. M6- drarne fa icke lemna dem aldeles ifran figj blifva ialedes ej fulkomligen befriade frln om- forgcn om dem, utan arhalla endaft for hyart barn, efter omft5ndigheterna , fran 16 fch. til i Riksd. Spec* i Manaden; hvilken fordel an* dock uphorer efter 6 ars forlopp, eller n-5r barnet hunnit til denna alder, f? framtej mo* dren blifvit dod elier prafticerat fig ifran- or- ten> fedan barnet blifvit lemnat at en fbfter- moder; i hvilken hlndelfe Collegium nodgas Staga fig en. narmare omforg, antingen for- inedelft langr^ tid$ underMH, eller at Barnen inta- ) 245 C intagas pa Barnhufet. Men de modrar, fom Iro nog lyckelige at fl fina barn in pa Fri- murarc Barnhufet , hafva i och med det fam- ma fart hela bordan och omforgen fot barncts vidare upfoftran fig frantagen. Det vor*e en- daft onikeligit , at tilgangarne for denna cha- ritabln Inrattning vore fa tilrackelig , fom Hogl. Direftionens darvid nit och valvilja ar verk- famj men jag har mig af ganfka rilforlateligc och Speciella underratrelfer bekant, at om deu icke ftrakt fin mennifko-karlek i denna dclen langre, an fonden inedgifvit, hade et langt mindre antal barn fran Accouchemens-Hufet blifvit antagnc vid detta barnhus, fom arligen underh'aller 'et^antal af mer Sn 400 barn och eganteligen ar inrattadt til fadane fpada barns raddniiig fran nod och ellnde, fom af Forai- drarne aldeles hlifvit ofvergifne, eller fa kal- lade Hittebarn. Den afgift af 16 Riksd. 32 Sch. Spec, med hvilken formognare modrar dar inkopa fina barn> blir ock ganflca otilrackelig , da en ftor del ^af defl*e barn kunna lefva och fkola underhallas bade med klader och foda hela 8> i<> a ir aren, tils nagon utvSg funnits at employer^ dem i tjenft eller ock genora utflyttning til flora Barnhufet; hvaraf latteligen kan utriknas > at Ifven et mycket okadt antal af deffe in- kopte barn, kan fatta Direftionen i mifsrak- ning om fpndens tilrackelighet, Q 3 Slu^ c m Sluteligen torde mig fillatas, at inrw vid clenna v bifoga foljande Anmarkningar: Af de vid Accouchemens - Hufet fqrlofte IOQ7 qvinner har et ganfka obetydeligr antal varit verkeligen akra huftrur, NSr nian faledes 6reftller fig (och arfarenheten viiar det) at de modrar, fom utom aktenfkapet hvarken a^ ilundat nagon lifsfrulct, ej ellcr vet 0ker ut- v% at dolja och uppehalla den fedan de lem* pat Forlpfsnings-Huiet/ vanligen ick Jro myc* ket omma om fina barn, fS lean man ej unga den obehagejiga. fruktan., at en ftor, om icke. ftorre delen fadana barn i fin fp5dafte alder torde forgls, ej allenaft af den brift pa (kotr fel, fom fattigdomen gar nodvancHig, utan ifr ven af den, fom kallfinnighet niedforer hos en genom fit barn olyckelig och vid det fanv rna kdfen moder, Har hon fruktat at blifva. hafvande, an meralSr hon 6n(ka at blifva cjvitt det framfodde bamet, fafom en ej mindre be- kymrande an talande pant af hennes oloflig^ Jdrlek., hvilken^ ehum den af ingen mennifka ikulle" forebras henne ? likvil hos perfonen fjelf inedforer den ofvertygelfe om minfl-cadt var- d^i fom |r o(kiljaktig fran en krankt dygd, cch om hvilken hon, naturligt vis, fa lang^ Innu nagon gnifta af blygfel a? qvar, ogSrn^ for almSnh^ten framhafver et fa uppenbart be.^ vis, fom barner ar, utan akta Fader. Den flags barnafgrodelle faledes , fom harorer af do nu namde orfakcr? ehuru ej fa pafallandQ ' fom a ) 24? c s fom det vi eg5nteligen kalle barnamord, (fom beklageligen annu icke kan raknas bland de fa aldeles filfyme handelfer) ar likval til fin verkan roga battre , och kan pa intet annat ffot forekommas , Sn genom fadane Barnhus , uti hvilka modrarne hafva famma ovilkorliga fri- het, at fa fina barn, utan betalning, genaft inlemnade, fom de hafva, at pa Forlofsnings- Hufet oknde framfoda dem och ligga i barn- f5ng Goda anftalter i den vagen ar af Hans Kongl. Maj.t redan fran borjan af Forlofsnings- Hufets inrattande nadigfl vidi agne (Se p. 5-7) och fedan an ytterligare utvidgade; Men hvem hacje kunnat fqreftalla fig, at de fkulle vara otilrackelige? Hvem hade i et Chrifteligit Land yantat en fa tiltagande fkorlefnad och darmed forknippad multiplication af oakta barn? och, i fynnerhet, hvem hade formodat det i Sverige? Den fom blojt bar alder at minnas 20, ja jag tor faga, 10 ar tilbaka^ mafte hap- na vid jamforelfen i den delen. Gud late orfakerna til en fa obehagelig forandring blif- va uptakte och medel pafundne til deras him^ mande! Wi hafve ock hopp om denna vilgar- ning for minnifkoflagtet i almSnhet, fedan en beromvSrd Anomjme i Zweibrutken utfatt en beloning af 100 l3ucater for bafta afliandlingen om tilforldteligafte medlen at forekomma barna- mord utan Jkada for Religion och feder (Se Stockholm^ Pofteri d. 5 Oftober och 4 Nov, Q 4 Be- O ) 248 ( O Betraktar man faken fafom Ldkare, (a 6 vertygar arfarenheten , at Venerifka fmittan mer och mer utfprides. Manga, om icke de flafta oakta barnen fa das darmed behaftade. Deffe kunna knapt boras under den nogafte fkotfel, och hvar fkal den fas? Hos madrarna later det fig icke gora, oeh hos en foilermodor, fom andngen af ratta modren eller fran Barn*- hufet emottagit barnet , ar ock foga ho'pp der- om. En fadan fmittas ej allenaft fjelf af dot etnottagna barnet , utan drager ock ofta fin man och egna barn mcd i denna olyckan. Fo^ fter-barnet ar dertil fkuld och torde fa urn- galla det med en antingcn nodvandig eller ond- fkcfull vanfkorfel , fom cnfam vore tilrackelrg at anda et frifkt, an mera, et fjukt barns li Hvad pafolgder af alt detta kunna dragas Sfven i aftecnde pa Statin, da fraga ar: om Fotckftockens okande eller min/kandc , N&tlotient JldrktMuU eller fdrfyagande bade til kropps och fjdls formdgenheter , det blefve for vidloftigt at detajllera; kanfke och for myckecutom mitt amne, och an mera ofver . min formaga. Jag liar endaft, med hvad jag bar anfordt, haft den upriJctigafte affigt, at upvacka valfinnade och dertil med forfland begafvade medborgare^ at tanka pa (adane medels upfinnande, fom, med hek'egantelig tilllmpning paSverige, vore kraftige nog zt forekomma bnrnamordutanfor- f dug for Religion och fcder , det ^'.utanjkor- lefmdms icke pafyftad", icke kmnade , mm dock ( O fjctfoljavde ti/gqe/toshet. Jag ar ofvertygad, at l(ongl. Patribtilka SSlfkapet ikulle med in- nerligafte gladje och valbehag emottaga en fiU dan i hogfta matron Parriotifk afhandling: och hvad blefve den icke for e^ vardigt offer at nedlagga for den om fitt folks (anna val 6m- mafte, var nu Regerande Allernadigfte Konungs Thron! (5:te . en annan gang), JOHAN COAKL. LETTSOM ' , der Arztney- kunde Doftors etc. Mcdciuifche Nachrhhten von dcm allgemcmen Difpenfatorio in Lon- don von April /77J bis zu dcm Mdrz 1*774 Aus dcm Engl. uberfetzt Altenburg in der Richtirifchen Biichhandlung 7777. - 300 fid> ft. 8- utom Formal och Utur detta arbete, fafom Jldre, a"n hvad man liar arnnat recenfera (Se Band, i, p. i, n. i.)> ^ r nu endaft affigten at fullgora fleres aftundan med et utdrag om kikhoftans, botande med Tivffura Cantharidls etc., fom Hr. LETT- SOM uti 6:tQ Afdelningen p. 03 *- 257 af derta fit arbete gjordt bekant. Sa litet utront, fager han^. fom kikhoftan var 1738* da Dol BURTON fkref derom, la mycket morker tyckes alt fedan omgifva den- na Sjukdom , atminftone i hanfeerrde til en (5- ker methode at behandla hononi. ** Comum, Q fom SH ) 250 ( IS fom BUTTER recommenderat, flcadar mer an gagnar. * I borjan af fjukdomen , eller* orn recken til inflammation vifa fig, trorhan dder- Idtning vara nyttjg; men pa fma barn, fom hafva fgta armar, ir denna operation pfta o- gorlig: da vil h^n heldrc opna Vena jugqla- ris (i). *- Krdkmedel Jr han ej emot, utom yid mycken fvaghet, da laxermeqlel fa fore-^ trade. At krjkas pa gifyer han FOTHERGII.L'S pulver af Tartar. Antiwonoialis ; dock forfatt med acke.r eller hvitt ftarkelie (2) i ftallet for abforben$ , at icke kraften m^ttc fqrloras. - . Spavft- flag -pi After, med fprfiktighet brukadt, bar Irfarenheten yifat nyttan af; men miftc Jgggas fl nlra lidande ftallet, ( om mojeligit ar , pch ialedes pa broftet eller. (idan; ty likens ppnande har Iart 7 at brpftets mnanmaten, i fynrierhet hinnorna, yarit mycket inflammera- de. Men om flugan hjelper fom et utyartes rnedel, eller emedan n^got af cantharides in- fugas, det later han vara oafgjordt. -* kina- frarkenf ofSkerhet i denna fjukdpm, rojde fig nog, da m4n fa begarligt utbytte defs bruk emot oonii , fom likynl for fin kraftlpfliet 4f- Ven fnart uphprde. ^ Doft. BURTON (uti fin ' ' (i) Bhft-lghr torde fakrare och formodejjgen pied fainma nytta kunna i detta fajl bruka$? (i) Pulvis ' febrifuyis uti detta Difpeffatorip : R. A- myli unciam, Tart. Emet gratia trigitui (triginta?) duo; peroptime Jiwul mijceaiitur in mortario ut fubtuJjJimus fiat tulvis. ) 251 C Afliandling om kikhoflan) berommer redan 8r 1738 et medel > fom han brukat, beftaende a{ I Sen Cwitharid. med afven fa mycket Cam- pher> yal hoprifne , hvartil fedan blandades } Dr f kin a-vxt raff, Haraf gaf han barncn 8 - 10 gran hvar 3:djc eller 4:^0 tima uti et iked- bind vattn eller julep, i hvilken liter Copatv- B all am blifvit uploft , och 15t dem for ofogi? dricka mandelmjolk eller nagot dylikt. Hr ABR. SUTTCLIF, Faltfkar och tillika. Apothekarc i Yorkfchire, fant intagningen haraf for myo ket befvSrlig fur barn, och nyrtjade, i def^ ftallQ fyljande forrael; Re. Tinft. Corf. Pernv. line. t. yjr, E,lix< Parigoric- unc. fs> Tivff. Cantharid* Dr. /. m. Hiraf g-afs dagel. 3 a 4 ganger fma dofes, fom ftandigt okades, tils cn Ijndrig ftrangurie qpkom, da de ater min- {kadcs och gafvos ej eller f3 ofta, Stangu- ricn inftilde fig gemenligen pa 3idje dagen och kikhoftan rakte flllan ofver den 6: re. Dock halp medlet ofra utan at upvkka ftangurie; men gemenligen nagot langiammare. Hr S. har med bafta framgang hela 20 aren brukat detta medel; irfarenheten bar gfvertygat Hr. L. om defs fgrt.rSrTeliga verkan, och Dol* MILLAR beftyrker den famma hied fina forfok, Af fvaren pa atjfkillige fragor> fom Hr L. (krifreligen gjordt Hr. S vil man anforana- gra anmSrkningar ; Troligan botas kikhoftan f511an arminflone ganfka langfamr, aj kina -barken alleua, hyar?? Tin Tinftur foimodeligen 5r batrre an Dccoften, j hlnfe^odt! til den kadaktiga delens foretra- de- ~~ Strangurien bafver ej fjukdomen; men bevifar at S.p. flugorne gatt tilrkkeligen in i bloder. ~ Ingen Mndelfe bar gifvit anledning at frukra nagon elnk pafolgd af delle flugors invartcs bruk. Om ryckningar varit at for- moda eller redan pakommit, fa bar Hr. S. gif- vit Mofchus och Calomel, for at halla lifyqc oppcc. -w Hos fuliblodige bar ban opnat adcrn, fom hos andre vor Ikadeligt. -^ Sp, flug-plaftcr bar ban aldrig forfokt. Nagon med uphoftning forbunnen holla racket ofta et par veckor efter kikhoflans upborande (3). * Fria luften ar gagnelig, om ej for baftigt kail* Utaf 3 me handelfer, fom Hr. S. afven bi* fogat, fcr man, at ban af en 2 Irs gaffe , fom Jemtfi kikboftan bade haftiga eonvullioner, ta* git 2 til 3 uns bind genom aderlltning pa fo- ten ocb latit honom nyttja varrat fotbad. Sa .{hart ban kunde fvalja, gafs Julep Q Mofcbo ocb 5 fedan ban aldeles; kointnit til fig igen, brukadcs den forut namde mixturen af Tincl Cart. Per., Elix. Paregor. och Tinft. Cantha- rid. .-?- Nya convulfioner pa 3;dje dagen gaf- vo anledning at fatta "Blod-Iglar, Sedan gafs honom ganfka fparfamt af TiiiO:, Canthar. for t ickc upvikka ftangurie, cmedan ban var fa myc- (3) J 1 ' v ^l ^ inSnga inanader; men hai' dock tyckts vtri en blotc maghoiia, fom forfvunnit defto fnar?- Vjej om barnen kuiuiac formas at bruka val kina, ) *53 ( mycket retelig. Slutelig tog ban endaft up- 16ft kina-Extrat , och blefinonl en manad til fin forra h51fa fulkqmligen aterftald; I hSnfeende til haftig feber, fvar artdet&ppa m* m., matte ban, uti 2:dra handelfetl, gifva en 3 arig flic- ka fma pulver af Rhabarber och Tartarus an- timonialis uti 3 dagar*, hvarigenom en eller an- nan krlkning dageligen fororfakades och lifvet bolts oppet, famt febel 1 - anfallen ftrfvunno. Darpa gafs mixturenj men den halp icke, utart febern aterkom > hvarfore mixtuven nlarte lem- nas och flickan dageligen lindi'igt krakas a Tart. Antim. famt halla lifvet oppct med^Ca* lomel och Rhabarber , genom hvilka medel hon pi 10 dygn blef naftan aldeles friflc. * Uti 3:dje hSndelfen gaf ban at et ars - gam- malt barn, fom bade ganflca haftiga aiifallj Mixtaren med uteflutande af Tinft. Cort, Per., fa at den endaft beftod af Tin ft. CanthamL Dr. i is. och Elix* Paregor, Dr. i. bvaraf ig droppar togos 3 ganger om dagsn, och tillika forefkrefs et plafter at lagga pi broftet (4). * Barnet b.lef friflct inom 8 dag-ir, Aldrig bar Hr. S. forlorat riagon fjuk i kikhoftari> och de anforde 3;ne handelfer, lager han , irq de enda, i hvilka mixturen fafangt blifvic fiyt- tjadj (4) Se har foreflcriften : Re. Empl Commun. cum Gnmm. Gww;.(?) Styrac. Liquid, na Dr. i. nf. Ewplcfintm (cbamporn in olio artiji Jolnta illitmi tbtowci /ipp/i* O ) *54 ( O tjad; dock forfokteS ej kina-Tincturen i den fidfta (5). Til detfe ligger Hr. L annti 24, fa at de inalles titgora 2"7 haridelfer. * Hos eri och annan Mr Sderlltning fkedt; tglar klifvir fatte och Sp. Flug-piafter lugdt pa broftet, pi ma- gen etc.; krakrtiedel elfer Hndrigt afforande blifvit tiyttjade i b6rjan, oeh de iednafe hos eti del dagei. repeterade, for 1 at halla lifvef oppef. - I Mllet for Tinfturen brukade Hr. L* getneril. Decofturt Cort. Peruv. och i Mi- let for Elix* Paregoric. Lond, tog han Elixir. Sudorificum (6). Nagoii glng nyttjade haft likval Eiix. Paregor. eller ock Syr. e meconio. Man vil har lemna en dels formel af hvarje flag;. Ho Re. Betoft* Cort. Perm. Unt. Ft* Eli*. Sildorif. Dr> HI, Thiff. Cantharid. Dr. L m. Hlraf gaf han 4 Drachmer at et 4 Srs barrt 3 ganger oni dageil. *^ 2:0 Re. Detoffi-. Cort. Per. Unt. VI, Elix. Paregoric. Dr. Ill, Tint?. Cantharid. Dr. t. m. En g Irs gaffe fick Mraf i j tnatfked 3 ganger om dageri. ^-^ (5) Trotigen bade den icke fkadat, och Auftor mim- ner ej af hvfld onledning ban Utelemnat den. (6) Finnes uti Difpenfatorio faluilda forefkHfvit : Re. 'Rad> IpecacunnL Balf. TolntaH. art Unc. fs> Flor. Benzoin, opii coJat. Croci na Dr. 1 1 , Camphor. Scrupuld (Scrupulosl^) IP % ol. Amf tjfint. Dr. T, Spir. Vin. reft* Lihr. It. Dtgere et co/rt. M. hxir, femi uncia babet Opii gran, dua t O ) 255 ( 3 3:0 Re. Dtcoffum Cort. Per. Unc. V fs (7); Syr. e meconio Dr. II , Tinffi. Cantharid. Scru- pula dua (8) w. En barnfked gafs 3 ganger om dagen at et 22 manadeTs barn. En gang ville Hr< L. forfoka hvad med blotta krSkmedel kunde utra'ttas : Han lit en 2 ang flicka>. fom, jemte kikhoftan, hade puflit anfigte , fvullit underlif , feber om nStter- na och diarrhce ^ krSkas hvar inorgdn af Pulv. febrifug. gr. // fs och taga lukp e creia Lond. Dr. /, tre ganger orri dagefi; niert efter 6 dagar fyntes bdrriet nafmare do den Sri forut , och han matte gripa til Mixtureri> fom rSdda- de -det> Han har ock fruktloft forfokt bade kinan enfam och Mixturert Utari kina. ** Bland dcfs omtalta fljuka, fom hade kikhoftan, hafva endaft 2:nedodt; fnen det vifade fig tydeligen^ at de voro lungfiktige. * Han anmSfker' for ofrigit, at i denna fjukddm aro vifTa tide-pun- fter, da, ofver hufvudi alia e^ .cuationeti af iig fjelf upkomne eller genom konft, hSlft om ril vidare uplyfning och con- firmation af medlets palitelighet, Det tyckes imedterrid med f^kerhet kunna recommenderas, och hvarje fornuftig Lakare (i fuflcares hander* Vore det farligt) finner larteligen hvad fom tor iakttagas i hanfeende til fkihuden emellan Titiffi. Cantharid. Lond. och Ph. Sv* , i fall den forra icke finnes pa Apotheket. Sor, af kina, Decoffien eller Tinffiurett halft hafva foretrade? Kan kiiian ingalunda umbaras? Ar dat for kurens fakerhet no- digt, at fa lange oka dofis af TinQ:. Cantha- rid. tils ftrangurie npkommer? . Elix. Paregor. Lond. , fom ar nagot ftarkare an det uri P/i e fv. i:mce Edit. , och det befkrefne Elix. Sitdo* rific. gora blandningen nog ofitiakelig och ftarkt luktande, fom okar fvarigheten at for- ma barn til defs intagande. Elix. Papciueru Ph. Su. 2\dce Edit, -bar mindre af deffe olagen- heter ; men fom nyttan formodeL endaft vantas af opium, fa torde Tinffi. Theb. hos 5ldrc,och Syr. Papaver. hos fpldare barn lampeligaft kunna bfukas? Manne Opium Sr i alia fall ttodvandigt ? J.K. ) 2 57 ( 'Si Up f at a* Difertatio Botanicci) illuftraiif Nova Gra- mhnlm Genera* d. a. i-Jotaniik Afhandling om jV// under Hr. Prof, CARL VON LINNCS Infeende, af Hr. DANIEL EyicNAzeN, WSftgothe och Kongl. Vet. Acad. Aamcfvan. (') Den Vackra aflvandling: Fun- dament & Agroftotrrciphic?) fom Hr. Allels. och M. Doft. HENRIC GAHN, under framl Arch* och Ridd. C. VON LINNCS inlcende, ar I7<^7> urgifvitf har fa intngit Forfattaren til denna Academiika Afhdttdling , at han velat forrflira med en be/krifning af de , fed an den tiden bckanta, Nya grds/Iaff, til forman, fom han onfkar, for Vetenfkapjns Dyrkare. I I liamnes SCHEUCHZERUS fafoni den der forft laninat om Gralen en fann kunfkap, Han in- delre dem i Clafler och gaf de tydeligafte be- ikrifningar, med bifogade tjenliga figurer. Se- dermerautkom SCHREBERS Beikrifning om Gras^ med figurer, fom aro med naturen ofverens- Mmmande, och en FRIIS ROTTBOLL i Kioben- havn, i defs Liber Defcript iomm & Iconiimrario* rum & pro maxima parts novas plant as illuftran tium, gjorde en anfenlig tilokning, hvilkas vackra arbeten Forfattaren ger anvisning pa fa fom et rSttefnore vid Grafens befkrifningar; men fom den forre nu r fyflofatt med utgifvande af an- N 17 R dre * Kecenfiou ar ^f Forfaftaren infand. m > 258 ( dre delar uti Natural - Hiftorien och den fed- mre 5r hindrad af fvag halfa , (a hafva deffe utmirkta arbeten emedlertid afftadnadt^ i det ftallet ater ger Fru GAGE DU POMMEREUL et godt hopp , i det hon , af en brinnande luft til denna fvara famille af orter i flera ar arbetat pa, at lemna Botanic! en omftandelig aflhand- ling harutinnan. J 2 . vifar Forfattaren huru otilrSckeligt det ar, at utaf nagon enfam del af et GrSs kunna determinera en fpecifik fkilnad; utan Grafens Charafler Genericus bor fakraft hamtas af inflorefcentia , halfl deras rot- ter, ftielkar blad> oftaft en del af ijel'fva in- florefcentia, confiftentia glumarum och iltus difFerera foga , fa at Grafen hirigenom ej ac- curat kunna flciljas at. Denna fvarighet har faledes varit en orfak til Grafens mindre an- genamhet for Botanici, hvarfore de, dels ej befattadt fig med dem , dels brakt dem til et ofverflodigt antal; men fedan man borjat in- f or a dem i Traglrdar, (a hafva deras varia- tioner blifvit kunnige, fom forut likvSl flculle utgora f^rfkilta Species, da nu deras habitus och utvartes fkapn^ad beror afjordmanen. Man finner derfore Gras, hvilkas Solum natale Ir vattn och fumpige ft alien > huru de deri vSxa hoga med tjocka ftielkar, breda och glattablad, inflorefcentia expanfa, glumis inermibus & laevioribusj men da detta 15ge andras, (a bli ftielkarne korta och fmala, med ftrafva och fmala, blad och blomvippor likafom i fmihuf- tud vud hoptvingade ; men de Gr5s, fom fta pA opnn fdltet %a folida ftra, lagom breda blad, greniga blomrufkorj med mangblommiga hol- fter, fom aro under blorrim ,ndet utviklade och colorerade. Komma nu defle at ft! * Jkugga, fa fa de et helt annat utfeende, deras flra blifva fva%a med Mngre afiland ifrSn lederna, langa och fin ah blad, klena blomrufkor, fa blommor i bleka holder, Ater, om de fa % pa backar, fa finnas de kortare, med tradlika blad och ert hopkramad blomrufka; men under t)ttjkar<> der de fkyddas for valdfamh^ter, fa bibehalla de nSftan et medium af fin fkapnad. * * / diken bli deras blad fladdrigCj nedliggande, forlangde och fimmartde, fafom Feftuca Jlui- tanSy Alopeciirus genitidatus. Vidare, oni de flyttas ill Hafsftrdnder , fa tyckas de utgora ttya Species foni de fpSdafle GrSs der vixa, likfom in infinitum ; ftraen bli bufkaktige, och pa ftjelkarne , der blad forut voro , bli nu gre- nar, likfom Panicvm Daffiylon, caulis fer ut quaii fuffultus verticillis ramulorum. An rrte- ra, da de v/ftas Idnge vid Hafvet och bli ut- fatte for boljornas anfall, fa bli ftielkarne trSd- aktige, inknipne vid ledernas melianftand, omgifne med upfvalda holfor, korta, utfplr- rande , hvaffa och glatta blad , med langa tagg- like fvepen, hvafla och axiga blomholfor* * De ater, fom vSxa i tringt rum, fofokas til fin lingd, oftaft de allenaft et eller tva ftran; men bli kortare och fammanpackas, tils de R a bit bli knolige ofverroten, da de fa et vidarejldlle at fta pa. Hvaraf kommer da, at de mafta gris i de varmare lander frutefcera , ofver- traffa andra i langden , hafva glarta och tradak- tiga lira; fom aro vida utgrenade och forme- rande tjocka blomkronor, hvilkas grenar val aro korta; men manga, bekladde med nara ga- ende platta, breda biad famt holder, fom fa m- rnantrycka deras toppar; deras tilamnade fma grenar utgora ofta taggar, blomftra fallan och gifva da fa blommor, e. g. Arundo bambos y likafom nagra Alpiika gras bli vivipara ? Man- ne deras inflorefcentia hindras af den ftarka kolden, fa at germen, utan det nodvandiga befroandet, utvaxer til en begynnelfe af et nytt germen, hvilket vid nedfallandet beqvam- ligen kan fla rotter? Alt detta tyckes annu vara fvart at utreda, om icke i forra handel- fen en bordig jordman och at de aro utfatte for den flarkade blaft hartil fkulle bidraga. I en anmarkning' harunder anfores, utur Doft. KONIGS bref> nagot curieuft om Arundo Bam- bos-> nemligen: At pa de Paliacattifka bergen, af hvilka et ar 5000 fot hogt , fkal eld late upkomma igenom friclion med defleRor, fom en inbyggare pa orten vifte at beratta. Hail vifade ock prof harpa, da han bogde ihop tvanne af defle Ror och gned dem emot hvar- andra, da ftraxt eld upkom, hvilken> af vS- dret hafligt ford pa det torra och 3 fot lin- ga grafet, gjorde en fadan ravage , at det vSckte all ( a all forundran. Pa dylikt fatt drifva Invanarne bort Tigrarna , och med afkan hlraf, f0m rig- net nedfkoljer, godas deras plantager, fom lig- ga nara under defla bergen* I 3 . gifves cxempel pa en hop Gras, fotn af Jordmanen fa forandras, at de tyckas utgora diftinfta Spe- cies och blifvit afven hittils fa raknade, innan man folgt dem per gradus och fadt infe mot- fatfen, nemligen: 1:0 Scirpus tacttftrif, fom oker vara ftrander med fma oar, hvilka efier hand forenas med fafta landet ; af et folum ficcius et ditrius blir den knapt en fot hog med fmala, korta och trubbiga blad, med z bladigt naftan tagglikt fvepe, med 2 a 3 ax, fom fitta intil ftjdken, ej utgaende langre, 5n fvepet, och deras mafta blomholfter aro fte- rila. Likaledes -undergar Car ex caefpitofa myc- ken forandring, 2:0 Poa aljpifia, fom pa fill- len knapt Sr en half finger lang, med en be- tackt blomrufka, da den nedftiger i dalarna , liknar til hogden Poa pratenjis> fa at de fa- kert, enligt Hr. HUDSON, aro en och famma vaxt. 3:0 Poa trivialis varder utaf en fertilare jordman forvandlad til Poa pratenfis , och da den fednare kommer at fta i lundar eller vid gardesgardar i ikugga , Sfven i fandig jord , vi- far ofs Poa anguftifolia , fom pa backar far magrare utfeende med harhka rotblad, Kanfke at Poa palujlris har at tacka vattenaktiga ftal- len for fin fkiljaktigher ? Men Innu mera bekraftas Forfattarens tanka harutinnan af 4:0 R 3 Agra- Agroftidis ftolonifcyae forandring, hvilken tal all flags jordman, men rattar ock fin (kapnad derefter , faledes : pa en lag och bprdig ang Sr den 2*3 alnar hog med et rakt ftra , H- kafom pa Rag, ftor utbredd och med holfter forfedd blomrufka; men fa fnart vatflcan pa Sngen minfkas, fa blir hon magrare, kortare och mindre, med fmalare blad, och far en hoptryckt blpmrufka. Pa backar ater blir hon mindre med fmalare ftra och blad och har li- kafom Feftuca ovina en panicula atrenuata, ferruginea & fere fecunda. Vaqkar der for mager foda, fa blir hon an mindre, far flera fma rotter, paniculae 5ro belt nara vid ftjelken och glumae aro fylde med fot i ftallet fqr fro- rednings delar, famt foreftaller verkeligen A- groftis pumila. Pa en af floder genomfkuren ang, der den iptagit lagre ftallen, fa bli deffi blad, ju mera orten nalkas vattnet, langre och bredare, panicula mera hoptrangd, aflang och ofta fubverticillata af fina fma grenar, mangblommigi trubbig Qch i gront ftotandQ purpurfSrgad. I fkogen patager hon fig ofta ikapnad af Agrojlis Sylvatica, fom, for defs oproportionerliga glumae fkull, fer fiuklig -ut, I flygfanden och jarnte hafvet bli defs ftra Ian- ga, ofta perennantes, utfla r6tter vid leder- na, refvige (farmentofi) och betackas med hinnlika holfter efter. bjadens afFallande , leder- pa pa ftielken iro merendels ludne,, och ur hvar och eri led utgi Here grenar, fom 5ro kor- korta och utftaende , fl at culmus] fer vcrticilla- tus ut, bladen bli fyllika, niftan platta, korta, ftrifva, panicula ar hoptryckt, oftaft verticil- lata och gar knapt ur fin holfa. Nlr nu det- ta GrSs flyttas til hafsftranden, ibland khp- por, och far emottaga boljornas hSftiga anfall , fa forkortas defs culmi, blifva rakt upftaendc och omgivas > innan inflorefcentia utvecklas, med manga blad , korta , upfvalde och ihop- tryckte holfor, med fyllika, ftrafva och invick- lade blad, fom aga en hvafs fpits, likaforn Agroftis virginica. I Trafk antager den utfeende af Agroftis alba. Om Botanici haft fig denna fervandlings - art bekant, fom blott af Jordmanen och andra tilfalligheter de- penderar, fa hade de flkert ej patrugat Ve- tenfkapen en hop onodiga diftin&ioner , utan latit deffa upraknade variationer, hvartil Agro* ftif capillaris , enligit HUDSON, kan tilfogas, cndaft utgora et Species j och fom detta Gris i rymlig jord utfkjuter ftolones, a bor det bibehalla fit namn Agroftis Jlolonifera. Lika- ledes kunna Poa alpina, trivialis, pratenfis, anguftifolia och paluftris utan fkada flSs tilho-* pa* och bli til et enda Species. Vidare nam- nes 5:0 Tritiewn repent , huru det pa famma fatt vifar fig mycket olikt oeh kan harigenom litceligen bedraga en, at conftituera nya Spe- cies, dl man likval af defs culture finner mot- fetfen. Hit horer 6:0) Feftuca Jluitans, font om varen ar nedliggande i *dikeu; hon be- R 4 ticker 3 ) 264 ( O ticker da vattnet medlanga, platta Och flytan* de blad, och fa lange vatnet ej ar borttorkadt> upfurer en pankula expanfa fiosculis linear!-' bus, elongatis, mulrifloris , glabris, muticis ; men d$ vatnet ar borta, blifva fbaet och bla* derne kortnre och uprattilaende , pnnicula ma* gis coa^clata, flosc\ilis ovaris, magis fedilibus, paucifjoris, glumis fubacummatis, fcabris oeh Jiknar fal^des Feftnca e.latior. Hr HUDSON har efter defs inforande i Tiflgarden, funnit en rnarkelig forandring, fom arligen fortfarit. DCN ta har ock varit oriaken, hvarfore den odo^ ^elige VON HALLBR haraf gjordt flera fpecies. Botanici hafva ock trodt, at Nodi raduum & cuhnorum bordt utgora en eflentiel charaler; men efter anftildQ forf6k har man funnit detta Jwledas af et fjukligt tilftand och i fynnerhet hos de grafen, fom varit forut vane vid et fojuni fpongiofum, men fedan aro tvungne a? intaga et hardare och trangare rum, e. g. A-> lopecuriis bulbofus > hvilken HUDSON funnit va- jra Alopeciirus geniculatus* Samrna hander med Phleum bnlbafim, Tom af jordmanens onii- byte blir Phleum pratcnfe ; afven fom Feftuca dumetorum far knolar vid (tracts leder; men af et beqvamligare ftalle, lemnar de famma. Hordeum rwdofum har i Upfala Acad. Tragard lemnat defs knolar vid roten och fatt habitus af Hordeum murinum. Troligt ar ock , at Hor- deum bulbofum har at tacka folum for fina tu- ftr man } huru en del, bara af en fynncrlig klada, velar, af den minfta fkilj- akrigher, formera nya Species, utan at marka grunden, hvaraf derra harledes; men ftadnar man lirer, vid hvad i denna af handling ralar Sr, ft larer man ej fa lart forhafta fig harut- innan, I 4 . vifar F6rfatraren (alcdes, at fkiljercckner i) icke far tagas af Grdfens Ra- dices nodo/a> I. ttilterculofae , fom merendcls ut vifa fjukligt tilftand hos vSxter och forfvinna pa bordig jord eller igenom upodling; 2) icke eller of Jirden , fom pa rrang plars bli cai-fpi- tofi & folitarii, pa fandiga (larrcr, ramofi, dif- fafi, perennantesi ftoloniferi & radtcanres, nee vaginis foliorum approximaris refti*. I fkogar elongari 6V denudari och vid den fandiga hafs- flranden verricillari; 3) ej eller af Bladens Idntrd ochhredd, hvilka pa torra ftallen aro caefpirofa, fetacea, fubulara och ofra incurvara; pi fum- piga orrer plana & latiora; in folo medio bli rorbladen filiformia och (Helkbladen plana ; vid hafvet ater involuta, rigida, mucronara 5r glauca. Vagina fupremi folii blir pa ec Al- pifkt GrSs eller Indiikt gras, fom ar cultive- radt i et kallare Climat, tiunida &: obovara; 4) icke eller af Inflorefct-ntia pa vattn^rAs , fom bar panicula magna, divaricata, efFufa; ty fam- ma Grls, pa en backe vaxt, lamnar underftun- dom en inflorefcentia racemofo-fpicata; afven vSl underga fpicae och eapitula ofta mycken forandring, hvilka da de forvt varit effufx, bli fnart coarttatae, fpiciformcs och ibhnd ve'r-/ R 5 ticil- O ) 266 ( Q| ricillata; 5) ej eller af de. fmdrre blommornas antat, fom ftundeligen variera. Glumae, fom hos vattuvxter aromutua?, bli af torrare jord- man fubariftata? vid deras acumen terminale, a- ter vid hafsftranden vaxa de langre ut acu- mine rigido. *- Sedan folja i 5 . de har upgifna Nya Grisflag^ och ar niethoden tagen af Blomfodret (Methodus Graminum Calycina.) Man vil allenaft nlmna Charafter eflentialis vid hvar och en> nemligen: MANISURIS, Char. Eis. Rac hi s articulate , compreffa, unilateralis: calyee orbiculato, convexo >, marginato, florem herma- phroditum in cavitate articuli includente. < ROTTBOLMAJ Char. Efs. Rachis articulata, te- retiufscula> in pluribus filiformis : calyce ouato lanceolato , piano , Jimplici I. bipartite. Flosculi alterni in rachide Jlexuofa. DifFererar ifran Nar- dus fpica articulata, calyce & ftylis binisj i- fran Lolium fpica articulata, glumis unifloris 1, bifloris, calyce, brevioribus, valvulis non con-r trariis. Til detta Nya Genus raknas nu cegi- lops incurvata & exaltata. S. N. p 762, famt Panicum dimidiatum S. N, p, 90 (kallad til a- minnelfe af luftitias Radet, Anat. & Botan. Prof. iKi6benhavn>Dot. CHRIRST. FRIIS ROTTBQLL.) - KYLLINGA, Char. Efs. Amentum ovatum L eh- tongum, imbricatum* Flores calyce torollaque bi* valvi. fkiljes ifran Scirpiis igenom fin Calyx och Corolla. (Til minne af en Danik 6rte- kannare KYLLINQ.) FOIRENA 5 Char. Efs. A- wentum imbriwium, fqucimis ariftatis* Calyx nut- 01 > a7 ( nutliis. Corolla glumis tribus, petaliformibus , obeordatifj eirrho terminatis. Skiljes fran Scir- pus-t hvilken defs figura amentorum maft lik- nar, medelft fquamis tricarinatis, apice ariftatis. (Nlmd efter FUIREN, en Danfk Botanicus), RESTIO, Char, Efs. Amentum imbricatum. Flo- ret calyce corollaque trivalvi. Germen neffiario multipartite in femine perfiftente calyciforme. -*- CHRYSITRIX , Char. Efs, Capitulum laterate fim- plex* Corolla glitmif fafciculatis nitidis. Sta- mina phirima mixta glumis. Liknar myeket Enfatae. SPINTFEX , Char. Efs. Capitulum ter- minate , compofitum ex fafciculif involucratis : in- volturis inner onat is , involventibus ariftas Ion- gijfimaS) jlosculofas. Enligt Dr. KONIG ar ftipa Spinifex. S. N, p. 104* Gramen bermaphro- ditum af detta Gras och Spinijex fquarrofus 5r grarnen mafculare* Om denna komme at plan- teras i annan jordman, an fandig, fa torde den kanike; komma myeket ofverens med Lolium. Da Capitula affalla och flyga likfom bollar med vadret, (a kalla Hollandarne dem for Wint" boll, och, enligit RUMPHII berittelfe, roa in- vanarne fig med, at affla deffa capitula pa da- ta ftranden, da blaften fattar dem och forep dem med en haftighet, likafoni (fagcr han) bin onde fkulle forfplja dem. POMMEREUI.LA, Cbar Efs. Calyx turbiuatus 5 bivalvis vatvulis quadfifidisy dor fa ariflatis. Bloznman liknar Dianthus til figured, tubo angufto, limbo pa~ i f fubradiato, eller en l r olant t och orten ik sir mycket lik med /or/a pumila. (Sa kallad e- ter Fru DU GAGE DE POMM^REULU) EHR- HARTA , Char. Efs. Gluma calycitia bivalvis, ab- breviata, uniflora. Gluma Corollina duplex: ut* raqne bivalvis: exterior compreffa , acinacJformis' , transverfaliter rugofa , baft exifa. Stamina fex , titrimque piftillo tria, tinea paralkla. Liknar melica vid haftigt pafeende. (Namd efter Schveit- iaren JOH. EHRHART). GAHNIA, Char. Efs 4 Jlamina fex , Jligma dichotomum. Ager mycket tycke af Schoeniis. (Efter Hr. Affefs, Doft. HENR. GAHN)* ANTHISTIRIA, Char. Efs. Ca lyx cequaliter ad bajln fiffut in laciniis qvatuor ceqnates* * Til flut bifogas en i koppar flue- ken Tabell , fom foreftaller deras figurer , jam- te Forklaring* Om det Publika Barnbords- Hufet. (Fortfattning fran p. 249)^ S* Om Forlofsningsfdttet och Jkotfeln under FMofsningen. HSrvid kommer jag forft at nagot omtala qirinnans fidln'mg , fom Jkal Jorlofas. Nar alt ar i naturligt fkick, fkulle qvin- nan kunna foda i hvad ftallning fom halft , en- daft fodflodelarne Sro frie; men alt hvad fom ar wjjelfgt, Sr derfore icke beqvdmt och nyt- tigt. O ) 269 ( o tigt. En Barnafoderfka bchofvcr Hndring i fina plagor, och dervid kan det icke vara iika mycket om ftalningen, fom enfam vore rilrac- kelig at plaga henne. Defsutora 5ro icke alia ftalningar, nyttiga, icke utan fara for moder eller fofter Det sir ock formodeligen af defTe anled- ningar, fom man f'ran aldre rider varit omtankt pa at inventera viffa machiner , i hvilka dc fodandc flculle forlofas. Men cletta vackra bemodande har haft (amma ode, fom atfkillige andre forfok at maftra naturen : Nyttan her for lor at Jig i kovften. Med all den recommendation, fom fittan- de flallningen arhallit ifran HIPPOCRATIS och MOSCHIONS intil narvarande tidj och med alia de forbattringar , fom Barnmorfke -Jlolen , ifran RHODION intii STEIM, undergatt; fa har deraf ingen ting annat upkommit, an en med myc- ket bryderi och konft fammanfatt fvrfdrlig , onoctfg , obeqvdm och odugetig , ofta \\6gftjkade- lig machine. Forfdrlig ar han j ty nar Barnmorfkan kommer med et fadant (krap, far den vandande gemenligen nagon alteration och Sngfliga foreftallningar om de plagor hon uti honom har at utfta; och hennes oro okes an- nu rner af det ikrammel, fom den myckna jernbraten fororfakar pa en Tadan machine, nar den fkal hopfattas. Onodig Sr hanj ty man kan utan befynnerliga oeh med langt en- klarc anftalter -jnycket battre komma tilratta, At O ) 270 ( O At han ofta w Jkadelig, darom lar ingen tvifla, fom forftSr hvad fara och ollgenhet en fittan- urinftimma, m. m. hvarige- nom bade forlofsning och barnOng, fom utan fa dan fordomelig beftallfamhet, hade blifvit bade latt och lyckelige , ofta foryandlas til gan- Ika fvarg, langfarame och dodelige. Qle- qvdm ) 271 ( qvdm 5r ftolen for den, fom flcal forrStta f6r* lofsningen; odugelig ar han vid alia de til&l- len da konftig hjelp behofves, vandning for- rittas eller Inftrum enter nyttjas. Det ir v4"l fant, at de flafte BarnmoHke -ftolar, alt fedan SCIPION. MERCURII tid, varit med rorligt Rygg- brSde iorfedde , och tid efter annan gjorde mer och mer (kickelige at kunna forvandlas til fang; i fynnerhet har DEVENTERS ftol hSrutin- nan tjent til monfter, dock i var tid in ytter- ligare andrad och forbattrad; men utom det, at denna machine -ar for mycket fammanfatt fa nyttja Barnmorfkorne i ailmnnhet honom iafom ftol och icke lafom f5ng, forrln ogon- fkenlig nod det fordrar, och ofta andock icke , om Barnmorikan ar af de ratt akta Stol~Pa- tronejforna. Haraf hander, at machinen blir 50 ganger mifsbrukad fafom ftol, emot det han en gang rStteligen nyttjas fafom {Ing. Det ar befynnerligt hvad ftolen, oanfedt alia mot den famma, af fornuftige Accoucheurer, gjor- de paminnelfer, har vunnit for et bdrfkap i Sverige* Barnmorfkor tro fig knapt vara i fine riktige Ambets Srender ftadde y om de icke uti en fack medfora denna plagornas Thron, hvilken gifver dem et lika fa lojligt, fom i deras tanka vigtigt anfeende af Maftarinnor i konften, och pa hvilken det ar et afven {a omkeligt fom ftotande fpefltakei at fe en bar- nafoderflca fittande. Mangen forloft qvimu ikulle dock knapt tro det vara flcedt , la framt icke icke forlofningen gatt for fig i Barnmorfke- ffolen och hon i fin ordning fan aiiara alia de plagor ibm bde Barnmorfkans och hsnnes e- git otidiga bsnlodande kunnat aftadkomma. Nd /wad jng liar arbetat at fa fr am det bar net! lager fcJan Barnmorflcan. Ackl lister dct at den forlofta til fina vanner, hvad dct var en vdlfi^nzd Gnmma at hidpa mig ; aldriq hade jag elfeft blifvit forluft ; men jar? arbeta.de ock /'ji'tf tncd bifted; jag tdukte bade jag ochftoiwifKullc brijtas i Jtyckeii. Nu dr jctv fafeligen 6m och vdrkfull i he.la hroppM; fa jvulku - - - Likval var furlofsningen aldeles naturlig och hade hvarken behoft^ ej eller kunde fa fadan hjelp med blotta handerna, utan at fororfaica mera fkada, an gagn. Tanck hvad fordomar hafva for vSlde! De lagga grund til mangens reputa- tion for flora valgarningar, nar likval mycken fkada varit aftadkommen, och afven tvartom. En ilags tvtingen nodvandighet, at icke valdfamt afbryta detta valde, gjorde afven, at man de forfta aren matte tillita ftolens nyttjan- de, vid de flafta forlofsningar uti det Publika Accouchemens - Hufet. Journalerne vitna och jag niins afven, fafom den tiden tjenftgorande Medicus vid Inrattningen, at Barnfangs-qvin- norne voro oftaft plagade af hSftiga eftervar- kar, urinftamma, omt underlif, het fvulnad i fodflodelarne m. m. Troligen voro defle ola^ genheter icke iallan at tilfkrifva ftolen och de vandandes bandterande dar , oaktadt forftandi^ til- tiltyn icke fakhadcs och Barnmorfkcirne nog varnades. Atminftone 5r vift, at med Barrt- rnorfke-ftolens bort{kafinde ur ACG, Hufet> har ock klngande ofver flike plagor d^rftadcs hog ft fillan blifvit forfpordr, Det aro nu ofver goo perfonef> fom urt Ace. Hufet blifvit forlofte i hggande ftallning, och man borjar nfven med noje marka, at ryk- tet hSrom, fom fmaningom utfpridt % genom de fran denna InrSttning utgangne forlofte qvinnor> ej allenaft minfkdt atfkillige Barna- foderfkors behag for AceoiKhemens - ftolen> utan pck haft clert vcrkan, at de fornuftigare och maft anfcddc Biirnniorfkor har i ftaden, aflagt dels bruk hos 'alia de Fruar, fom icke' af fordom nodvSndigt velat hcsfva honom. Var Forlofsnings - tilftalning pa AGCOuche- mens - Hufct ar ganfka enkel. ifran inrat?- ningens borjan blefvo 2:ile hvit-foffor gjorda, man ryggftycke och ofverdrdgne med laderj deffc hafva > fedan ftolen bortlades , blifvit nyt- tjade at forlofii pa, och altid varit fulkomli- gen fvarande mot andamalet* UppI en fadari kan qvinnan bad^ under och cjfter forlofsnin- gen beqvlmligen hvila; man kan dar gifva barnafoderfkan hvad liggand^ ftailning font behagas och omftandigheterna fordraj doeli. fa"r jag faga*, at nar forlofstiingen Sr naturlig och inga befynnerliga omftSndigheter fordra andring i ftSllningenj llta vi henne ligga pi rygg , langs efter foffari , behSrigen undqf bM- N^ 18 S O ) 274 ( O dad med kuddar under axlar och hufvud och *n hard kudda under 15nderna, for athoja dem och dymedelft afboja hinder for foftrets beqvama emottagande och det bitrade, fom darvid kati behofvas. Huruledes man genom underlaggan- de af fmutfade lakan och vaxduk likval kan forekomma foifans eller madraflens fmutfande , det fordrar ingen undervifning. Jag har ock forfokt, at efter Engelfka fattet, lira barnafo- derfkan ligga pa en fidaj rfcen fnognare ofver- laggning forenad med arfarenhet $ hafva ofver- tygat rhig, at denna ftallning> om icke mcra obeqvam , likval icke Ir fordelaktigare j an den pa rygg: ty 1:0 gifver ingen naturlig bojelfe an- ledning til fido-flallningen, halfl ingen barnafo* derfka, fig {jelf lemnad, fkulle nagonfirt valja at ligga pa iida; men vai fer man dem alia* opaminte> lagga % pa ryggj et bevis^ at den flallningen ar beqvamligaft och naturlig > hvar- pa man altid bor hafva affeende> och icke gora nagon ting konftigt, oftare iln hogfta nod- vandigheten det fordrar. &:o Kunna manga barnafoderfkor icke tala at ligga pa fida a utan ja'mra fig da ftrax ofver nagot ftyng eller ball. 3:0 Duger fidoftalningen icke, nar forlofsnin- geri ar langfam!> emedan for mSnga mufklar mafte verka for at bibehalla denna ftalning, och de rau(klar > fcm fkulle unde*rhjelpa Lif* modrens fammandragningar til forlofsningens befrfajande, ktinna ej med nog ftyrka och frihct gora fin fkyldighet', i fynnerhet fom Sf. Vea O ) 273 ( O yen backenet och ryggraderi Mrvid icks aro tilrkkeligeri underftodde och flftade, 4:0 Ac deilna (taltling afvcii dtjenlrg* om icke faiiig, ttaV den f6dande bar convuliioner/ ftortriingj ftdr mattighst och daningar, in. m* 5:0 Ser (idoftallningeri beiynnerlig utj h^lft iiSr Ac- coucheuren cller Barnmorflcan SFveii tagit fin plats; oeh, efter min tanka> bor, vid denni forrittning, fa mycket mojehgt ar^ alt det forg- fSlligt uridvikasj fonl kari gifva et urtderligf Utfeende. Harmed vil jng likv^l icke dldciies hafvi forkaftat fidoft^llningen > hem kari Vari fordel- aktig vid Lifniodreds fnedtliggaildei at ilagoti-* dera fidati; vid vi(Ta vandtiingar^ fafotn da fo- ftrets fottei 4 och beri liggl at inodrefts buk in. rtl Men da allting vid forlofsnirigeri Sr i fulkomligen naturligt (kicks fa fkulle> itmiii- ftone jagj gora vald pa mit begrep oril dn6- digt arbete> fof at kurina utvalja och recdm- menderA denna^ (Mining at barriafodetfkdr ; och aldraminft ville jag gora det i et Accduche- mens-HuSj fom eganteligen bor va^ra (lallet^ Kvareft mart larer at aflagga de kdnftgrep i Porlofsnings-kdnften^ forn a^ntirigen Iro j[kade- lige eller onyttige". Men at ater koriim^ til titflart om forerri- det emellart Forlofsnings - ftolen - dch fangen; {a vet jag val , a"t til (tdlens forfvarartd at- fkilligt anfords af defs al(kare, fafom i:d it lien f6daads kaa i fldlen, eller fittande> ^S a m ) 276 c o kare bemodningar , an i f Sngen eller liggande , och foljakteligen forlofsnings - arbetet battre underhjelpas och pafkyndas, 2:0 At mera fnygghet vinnes, emedan de bortgaende vt- fkorne kunna i et underfatt karil emottagas. 3:0 At hos fattigare folk oftaft icke ar tilgang pa mer an den famma fartgen, i hvilken qvin- nan fkal ligga, fedan hon blifvit forloft, fom medforer olagenheter i hinfeende til bade fnygg- het och den forloftas beqvamlighet, ih. rn. Uti defle inkaft kan val vara nagon flags billighet; men de cga ingalunda nog flyrka at ofvertyga en eftertankfam och kunnig om ftolens foretrade for fangen; ty 1:0 ar tilfai- let at gora fa (larka bemodningar for en bar- nafoderfka mera ikadeligt an nyttigt: de aro flarka nog, fom hon kan gora i fangen, nar de i rSttan tid anvandes. 2:0 Har jag forut fagt, at underlagde fmutfade lakan eller an* dra trafcr och vaxduk forekomma det ofnyg- gande, fom ar nodigt at hafva affeende paj defsutom vore det en darikap at inrymma fnygga faror, om jag ia far faga, for at we- fluta en aldelcs icke farlig olnygghet. 3:0 Vore det val en altfor radios mcnnifka , forn afven hos den fattigafte, icke ikulle fa nagon utvag at l%ga barnafoderikan under forlofs- ningen, iitoni den fangen hon eftcrat bor hvi- la uti. Stolarj til och med {jelfva golfvet kun- na afhjelpa denna briftcn, nar noden det for- j men ock i den fangen, fom qvinnan ef- ler ) *77 ( ter forlofsningen flcal nyttja, kan hon Sfven utan ofnyggande forlofas, nr man dervid ir upmirkfam och bar fig ratt at. Defsutom flculle, i alt fall, en lift* Tiit-fing lika ft beqvamt af Barnmorfkan kunna medforas Com ilolcn, och mindre bullerfamt upfSttas. Safom Inventarium vid Accouchmens-Pro- feffionen finnes Sfven en Forlofsnings - iang, hvilken val iger alia de beqvamligheter, fom Iro mojelige; men ock alia de olSgenheter fom en mycket fammanfatt machine kan vara un- derkaftad. Den 3r gjord, om jag ej felar, eftsr en modell, fom funnits bland H6gftfalig Hans Maj:tKonung ADO LPH FREDRICS mechanifke famlingar, men mycket forb^ttrad af min vordade Laromaflare och Foretridarc Herr Profefforen v. SCHULZENHEIM, fom lik* vil, mig vetterligen * aldrig brukat henne til annat, in at vifa fina Elever huruledes en fa- dan machine, i famma man blefve obeqvim, fom man foker oka defs beqvSmligheter ge- nom mangfaldig fammanfattning. Den gaf mig likval anledning, at for nagra ar fedan lata forfardiga en Forlofsnings-fang af , i fa matto, ftridig lieikalFenhet, at defs fammanfattning Ir fa enkel, fom hon naftan mpjeligen kan vara xned bibehallande af den egenflcapen at kun,na fondertagas och vigt foras. Hon 5r aftagen Tab. 2 Fig. 52 joch fkal befkrifvas vid flutet af detta Band. Jag -har nlgra ganger brukat henne at Fruar, fom det aftundatj oftare har S 3 e ) 7 ( a 'lion blifyit nyttjad fafom omsnings-ocb hvil- 0ng at andra fjuka , pch bar hon, utdm an- dra fordelar, afven .den, at pa de 4 under fptterne f^tte metall trifforne , latreligen kunna foras if och an i rummet, och faledes den forlofta eller pagan ;innan fjuk, becjv^mligen brir.gas til och fran fin rltra fang. Men jag utgifver Jienne likval ingalunda iafom model! , vard at eftergora. En annan kan pafinna langt battre, och h^la inyentionen torde vara ofver- flodig; men fom jag nyttjar denna fang i all- m^nna fareMsningarne at lagga^ Fanromen p| vid maneuvrernes forrattandsj fa bar jag bar trodt mig bora Jenin^ underi^ttelfe benne. (Fortfattning e.n annaq gang.) . F'eten/kaps Academiens NTA LINGAR T. II. Quart 2. p. 9 Jpent biiftdnds-delar of C. IF. Chemifterne kjnna Innu ej denna ften-arts beflandsdelar* GRONSTEDT kaljar den Ferrum cakiforme^ terra quartan} incognita intime vnix^ turn. Den ften Herr S. anfHlt fine forfok up- pa, 5r p^rlf^rgad oclv tagqn utur Bit- bergs jlrngrufva. Hn S. bar gjordt atfkillige forfok bade i torra pc.h yata ySgen med denna ften-^rt ? hvaraf V O ) 279 ( o han fluteligen funnit , at tungften beftar af kalk (Calx aerata) och nagon fyra; hvilket Ir fa mycket fakrare fom Herr S. genom den af Tungften utdragne fyra blandad med 6 delar kalk-vattn och upkokadt, fadt etpraecipiiat fom vifes vara verkelig tungften, emedan det f&r- gade vitrum microcosmicum fjo-gront, i kok-- ning med vitriols fyra bief blaaktigt och nied faltpetrer och falt-fyra citron-gult. Med derma fyra har Hr. S. federmera an- ftalt manga forfok fom alia vifa den vara af egen natur; Ifven fkild fran Molybdaense fyra (Kongl. Wer. Acad. Hand, 1778 3:e Qv.) Det jam fom ftundom mines i tungften tros vara hafidelfe-vis tijkommit, P. ^ t TUldgmng om Tungften af T. $ERG- MAN, - Hr. B, har redan for lang tid fedan anftSlt atfkillige forfok med Tungften, och anforer nu endaft dem, fom pa nagot vis fkilja fig fran Hr. SCHEELES, Tungften fkiljes latteligen fran alia andr* hittils bekanta ften-arter deraf at den pulveri- ferad och ofvergjutea nied /kedvattn ejier falt- fyra^, fatt i digeftions-varme, fnart far eri vac- ker ljus-gul farg. Den fyrjiga jorden ar i ni- ra flagtikap med den fyrliga jorden fom *fas af Molybdaena?, och bagge likna nai'maft hvita arieniken. Troligen 5ro defla fyrligc jord arter tnetalliika fjroc, hvilka af Phlogifton blifvit S 4 for 1 ) 280 ( 8 forfatte i fadan form af metallifka kalker at fyran annu rojcs, 98, Awndrknmgar vid Lanhis Coiturio, en titen-Jtof-fygel; af P. Q. Hanen jr pa hufvudct och halfen Ij ryggen rodbrun pch bak innemot ftjqrten arer jrra , ' under halfen hvit 3 broiler och buken blek- rode. Fran nabben pa bagge fidorne gar en rat fyart r^nd , af en lieneas bredd, forbi 6^ gonen, alt intil oronen, De 4 ofverfta ftjert^ pennorne aro belt fvarta ? de qfrige fvarta och hvita* Vingpennorne aro morke pa yttre, men pa hire fidan nagot ljuiare. Nabben kort och ftark med en fpet% krok mot andan. Klonu Iro fto!ra, hyaflfa och krojvligii. Honan 5r nagot ftorre och fvartare Sn ha- nen (dock ej en tredjedel fom ejjeft vanligen bland rof-foglar), roft 0rgad pi hufyudet, p-J ryggen rqdbrun pch mot ftjerte.n gra. Under broflet graflackig och vagig, Buken ljus ptan flIckar T Stjertpennorne morkbruna och hvita, men de 4 ofverfta helt morka, Pa fi- dan under ogat Ir hon tekna^d med en trian- gulair eller oval brun flSck. Nabben ar na. got ljufare in Hanens , men af lika fkapnad. Klorna ifven iika. Storleken |r fqn> en pom^ herre (loxia) men nagot fhieriare* Hr. GR. BFFON vil rjkna var ftore LINN^ til fel at han forrenat defla bada] under famma begar det fjdf dl han atikiljer ' , ) -28i ( dem. Det ar en flyttfogel fom bygger fina bon af raaffa^ nil, torra blad, lof , giis, orrcr, fina rotter, qviftar, borft och tagcl 1-onftigt hopflatade, nara hufen i Lof-trad och bufkar. J borjan af Junii lagger honan 5 eller (5 agg, ia flora fom ftenfqvatrans, med hvit bottn och roda eller bruna prickar. Ungarne aro nakne til 5:te och biinde ril %:fa dygnet. Getingar* na 5ro ungarnas fornamfta foda, ehuru de Sf- ven &ta nvaflcar och andra inlefter. Pa i^idc dygnet lamna de boet, men aro ej fullfjSdrade forr an en manad efter iedan de gatt ur boer* Da infaller deras jagningstid cfter fma foglar, men forut lefva de endaft af infefter. Man vet ej vift vid hvad tid de flytta. Hr. APAN- SON har om vmtren funnjt deni i Senegal. Pag. 10 J Rerdttelfe om en Dragon , foimafvcidei blijvit fkntcn tvdrt igenom lifvet och derup* ft hot ad; af B. BJORNLUND, En kula af mindre flaget geek in en fran Spina Dorfi och Ma vertebra dorfi, pii vanftra fidan? famt utkom, fedan hon paflerat tvSrt igenom, emellan den andra och tredj$ af Cofta? fpuria?) nagot ofver 4 turn fran Co* ftarum borjan frarnmanfore , pa hogra fidan ? hvareft hon kandes under fkinnet. Inflamma- tion och fvulnad infant fig ftraxt ofver helc magen och broftet, med haftig andet^ppa, vark och oro hos den fjuka, Et halft dygns f6r- fl^dans tilfogandc h^nt Herr R* S 5 til O ) 282' ( G| til honom, lat opna Sdern, forbant farct, lade fordelande omflag ofver magen, t broiler (idor- ne och ryggen , oeh gaf kylande pulver, hvar- efter bans haftige plagor borjade fagta fig. Se- dermera utfkars kulan och ilren anfades efter konftens reglor. Lavement och behorig diet nyttjades. Febern forgeck mail pa 4 dygru Fordelande omflagea fortfattes och til flut gafs China med nagot balfamicurn. Efrer 3 veckor kunde den farade lemna fangen; efter 5 vec- kor voro faren Mkte och patienten frifk. Pag. 107. Anmarknmzar vid ndft f berdttelfe af OL. AF ACREL. Pen kunnigafte Anatomicus fkulle ej med nagot redfkap kunna eftergjora en iadan blcs- fure, fom i foregaende berattelfe omforrmles, utan hogfta afventyr f6r lifvet, Penna ikada ho- tcr f?.lede,s ri^dern, fom pa en harsmln i mer eller mindre, blifva ftrax dodande eller Jatt nog aflo- pa. 5^' anr ankommer pa ftorre blodrors eller Idlare inalfvors fkadande eller frihet Hr. A. bar med Anatomise Profefforen Dr. TINGSTADII titrade pa et cadaver underfokt den vlg ku<- Ian i upgifna cafus hallit, och funnit; j:o At den fakert ingatt 3 tvarflnger fran ryggraden, ty eljeft hade den ilad/nat i fjelfva ^ot^n. 2:0 inftottes en varg-kljnga pa vlnfter om rygg- Hotan och namdi^ ftalle , famt utfordes emellan ' a:a och 3:a Coflae fpuriae, nedifran tagit. 3:0 6pnades och underfqktcs kroppen derefter, famt O ) 283 ( O famt fanrs , at klingan , fedan hop pafferat yttre betakningarne, mufc. longif, dorn och Sacro- Jumbaris, hade gad genom mufcul. Qvadra- tus lumb'orum, under vanftra Appendix dia- phragmatis, bakorn Cardias, up och emot magens Jilla bage, genom omentum minus til bakfi- dan af lefren,. och den genombaratj cmellan dels vanika och Spigelii lilla lob; fedan genora diaphragmatis nedra och mufculeufa faftcn vid fpetfarna af de hogre fal(ka refbenen, genom broft-halans nederfta rynid , man lungans vid* yorande, och Snteligen ut mellan de omnam- <}e refbenen. Man fer faledes at detta yarit et ganflca yadeligit Ivck-ikott fom pa en hars- rnarj kunnat fkada jnsnge hogft omtalige delar^ 109* Anmdrkningar och ron vid Hafsvatt- nets fdlta Qch egenifHga tyngd p$ djupet ; of PET. OH. ^ BLADE, forfok gjores den flutfats at Hafsr vattnet hvarken ar tyngre eller faltare pi djupet, Pag, i2~}, Ron och yftertigare tilldgningar vid . fdttet at bat a vflttu-brfak med frdtemedel; af OLOF AF ACREL. Hr, AfTeflbreu Doftor GAHN bar uti Vetenfkaps Acad. Handling, i qv. 17/8? be- /krifvit Engelfka Chirurgi Hr. ELS^S fatt at yattu - biick med frStemedQl. Hi*. Cenc- val ral-Direteuren och Ridd. AF ACREL liar 3gt tilfalle at forfoka -alia brukeliga fart at bota vatru-brack; caufticum bar funnits formanliga- re an bade incilion , hanck och infprutningar i facken. Delarnas anatomifka kannedom ir bar vid hogft nodig, hvilken mines hos MAR- TIN i Nov. Aft. 'Reg. Soc. Sc. UpJ\ V. III. p. 240. 241, HUNTER Med. Comp. ]P. I, 1762, AL. MONRO (JDiJs. inaug. de teftibus & de fe- Iftine in variis animatibus > Edimb. 1755* 8 :o c ' Jig.) PER. POTT'S Treat, on the Hijdrocele p. 17. etc,: LOBSTEIN Difs. de Hernia congenita Strafb. 1771. WRISBERG obC anat. de tefti- cul. Gott. 1779- Samt hos Hr. Alfefs. Dolor GAHN 1. e. Sakrafte kinneteknet til vattn- brack 5r genomfkinlighet mot ljuslagan uti et morkt rum. Vid tefticlarnas Rhfcumatifka in- flammation bander dock afven ftundom at de fynas genomfkinlige, men det fordelas omfi- der, til teckn at intet vattn varit verkeligen Htgutit. Hr. A. har afven flere ganger fedt tefti- clarne af Rheumatifka och Hasmorrhoidale til- fallen , fvulna och blifva genomfkinlige, ftun- dom en del , ftundom til halften , hviiket flyt- tat fig an pa et an pa et annat ftalle. Saledes mafte man vid ljus-fkenet ganfk*a noga underfoka och betrakta bracket, emedan, 5fven ftundom hinder at teftiklens lage midt i vattufacken, vattnets gelee-aktighet, hinnor- och yrtre bctackningarnes tjocklek med mera kan gjora bracket dunckelt och ogenom- ikinligt, churn vattn ar verkcligen deruti. Atfkillige handelfer anforas hvarutaf fol- jande flutfatfer gjuras: 1) At nar vatnvfamlingar finnas pa en gang bade innom och utom Tunica vaginalis, utan gemenfkap med hvarannan, bora de fSrfkildt med frate-medel angripas och tommas. 2) At vattu- bracken icke altid aro runda eller %g-lika , utan mangkantige och fler-rym- miga , men lata dock inflammera och bota fig genom frate-medlets palaggande pa et ftalle. 3) Da i bracket ar mer fladga, men min- dre gcnomfkinlighet, kan med fkal mifstankas den fort hydrocele , fom beftar uti vattnets in-, filtration uti de hinnor, fom utgjora Tunica vaginalis med cellulofa Communis, utan nagon vattu-famling i defs hala. 4) At frate-Medel ej altid hos alia verkar lika fnarti utan fordrar bade langre tid och aterhamtadt bruk daraf, efter Efcharas flera af- bladningar, och ehuru denna kur gemenligcn innan ikorpan lofsnar utdrager dubbelt (a man- ga dygn fom Hr. ELSE utfatter, la ar den dock merendels flutad pa 7, 8 h6gft 9 veckor, 5) N5r vattu-facken elier Tefliklen droja ufver vanlig tid med fordelning, har Hr. A, funnit at i a 2 gran Calomel tydeligen pa- ikyndat andamalet. 6) Ju ftorre och mera fplnda vattu-brackc- ken 5fo, defto farr och llttare afloper kuren; 8 ) 286 ( O ty vid et mindre aro betackningartie, fonl af fHtemcdlet bora genomtrangas , altid tjockarc. En beftandig liggning under kurcn ar nodvSn- dig, emedaivpatjenternl af fittjande rate up och ga^nde plaga ma ilia 1 * Tab. I. med Fig. i, 1 och 3 hora* hit* och vifa atfkilligc vattu-brack med hinnorrie och teftiklarne. P. 163* Grundmdrtrtan > Cancer ptoteX; ven af SAMUEL ODMAN* Cancer pulex och Locufta LINN, hdfva gai> fka mycken likhet. CanC, piilex finnes befkref- ven uti Faun.j Sv. N:o 204 1> SyfL Nat. N;o 81. Hr. STROMS fondmor i p. 188- HAMMERS Faun. norv. N:o 73. Hr 4 O. gifver Sfvein ert fullkomlig befkrifning pa denna | turri lill-a kraf- ta, denftigertil ftiindtrrna i December* da h^ft* Ken vifar fig } 5r million tils pllerbottnj defe parning ar i Jan. Febr. och ma^s. Denna krafta upSter fi(kenltcri, da 1 de ej med ftirk lut och tl- ronn- famt ek-bark ird kokade. Straxt cfter midfommir gar denna kraftan uf pa ftor- re djup, til hoften ater. Detta lilk djurets tjenft i naturens hushallnirtg torde vafa at rSn- fa ftranderna fran as den tideri ifetl hindraf andra djur derifran* Sjelfva tjeria de til ftrack- foglarnas, ankors och gaffejrts fodi. Pag. 16$. Beftrifning pa 3;nt ftyd Irtfefttr > af C. P. THUNBERQ. Hn ) 287 c Hr. Arch, och Ridd. VON LINNE namngaf och befkref ar.1775 uti en Difputation en in- feft under namn ar* Paufus. Sedan den ti- den har inter nytt fpecies blifvit tillagdt. Hr. T. har dock under fine vidlyrtigc refor uti Africa funnit 2:ne nya Species daraf. Sa val anrennernas befynnerliga clava folida , fom hu- vudet och broftets .flr(kilta fkapnad ikiljer detta flakte ganfka myeket fran_ alia andra. Den fom forut 5r bekant kailas Pdufus microcephaluf och deflk 2:ne kailas P. rubur och (meat us $ hvilkas Cafafte^r Special* fa val fom genericus anforas. Fig. 4 och g. Tab. I hora hit. Pag. 271 Hafre-ma/kenl bejkrefven tifC. BJER- KANDER* Mafken (om lifbiter ftjelklrrte pa hafran, fans efter forVandlingen vara en mufca fom kailas avenfc , nagpt lik mufca frit och hordei* Berdttelfe om Ma/kaf % grddda; af CLAS ByERKANBER. Defli voro larver til mufca vomitoria, font forvandlirtgen vi(te. De flugmafkar fom ftim- dom genom purger-medel blifvit Utdrifne fran menniflcor hafva troligeri kommic af %g lag- . de i maten. Saledes bor mjolk om fommarem bevaras fran deffa flugor. Om ett nyfodt barn, med dtibbel khjfning uti 4frt Idpptn och gomen, genom eperation tyck~ ) 283 { O H&n hulpit) df P. HJEGERSTRANtt- Mxaminercid fiads-Chirurgits i Gcfle. Bonden JACOB ANDKRSSON NIGLO? frSfi Hille focken inkom hit til Gefle ftad d. 21 (iftled- ne Julii, med et nyfodt gaffe-barn, lorn hade et ganfka hifkeligit och vanfkapeligt utfeende : ofre lappen var klufven pa b%ge fidor orrt Fovea labialis, klyfningarne paffade motnasbaror- ne pa 6mfe fiddr , men den pa h%er var myc- ket ftorre, emedan et urfkott af 6fre kaften ' Itod en turn fram om munnen mellari deffe klyf- hingar, och var vridit fran hoger til vtnftev; uti detta utfl men det kottaktiga enkelt. Ingen tungfpan kunde ies. Denna belagenhet Vdr vll den uflafte lom kan gifvas; ty hvarken kunde barnet di, c) eller fvalja nagcft fom gafs det> utan geek alt fadant ftraxt ater ut^genom nafan. Operation var det enda fom kunde rSdda ^et ifran det forfkrackeliga odet at fv^lta til clods. Herr Regements ^ Faltlkar ECKEL var 1 vid cletta tilfalle hlr i ftaden, fa at jag feck be- gagna mig af han$ mogna rid; och befloto vi . tilfammans at * oaktadt barnct nu ej var mer 5n 3 dygn gammalt, fkulle man dock forfoka .at genom operation radda defs lif, Den 23 Julii formiddagcn fkedde Opera- tion uti nSmde Herr Regements -Faltfkars oeh Herr Doftoj/ GRI&LSONS narvaro* ) 89 ( Den biten af lappcn, forii gjorde oil, bort* fkars vid feptiim narium , mcd. en biftouri: ka- tens framftacnde utfkou afkniptes rned en nv gel-tang: faren gafvo nog blod fom ftillades mcd an'fvamp (fpongia); med knifven fkildes inre (idan af ISppen fran kafteru Kantcrna af den kl yfdc. happen farades och 'gj.ordes blodan 1 - de mod iax> famt ihopfogadcs raed 2:ne li- gaturer, den cna ofverft vid nSfan och den c:dra medlerft pa lappen* En plumaceau, be* ftruken med Bal/ain. e mecta, lades ofver liga- turen, fedan haftplafler och iidft binda, Nu gafs b^rnet geno'm pipen af en Thee - kanna upkokad mjolk, blandad med ynfur* Rhci och fyrnp. Papaueris ? hvilket dec rigtigt beholt och nedfvaljde* Detta gaf om natten flere opningat') hvarvid nog blod geek bort> foni under* operation nedrunnit. Pa artdra dygnet var forbandet upblotr, hvarfore det 'aftogs, och fants ofre ligaturen genomftcuren, men den nedra var i godt itand , och lappen til en god del midrpa fammanfognd. S.lret forbants ate^ pa 1 famma fatr* Pa 5:te dygnet bortkliptes den andra ligaturen, da lappen redan til ert 3:djedel var lakt. Pa 1 1 dygnet ville barnet ej mer dricka utur Theekans-pipen och kunde nu redan njuta fodan ur en Theefked; pa det 15 var det fullkomligen lakt och frifkt famt af formcligit och vackert utfcende, da fadren kom in for at hamta det* N O ) 290 ( O Auftor har behagat til denna relation bi- foga eh vacker tabell ofver barnets utfeende bade fore och efter operationen; men fom denna afritning i det hufvudfakeligafte liknar det labiumj leporinum, fom fjnnes i Hr. Ge- neral - Direfteuren och Riddaren AF Ac R ELS Chirurgifka Hdndelfer 1775 T. III. fig. I och II, afritad, allenaft med den fkilnad, at har, i ftallet for den jamna on, var et fnedt ben- utfkott ; fa torde famrna graverade ritning har vara mindre nddig.) V&derlehu och de mdft g&ngbare Jjukdomar, ob- ferverade Jiftledne Augufli manad i Stockholm. D.I - - morg. kkrt, 20 gr. varmt; Barom. 25, 61. midd, 27 gn varmt. t 2 - * morg. klart, ingnt, 20 gr. varmt, men om midd. 29 gr. faledes den varmafte dag har varit fedan den 22 Juiii 1778, Barom. 25, 60, 3 - - morg. maft klart, 20 gr. varmt 3 lugnr. Barom. 25, 71. midd. 28 gr. varmr. 4 - - mt> r g"- klart. fedan det id. 4 a 5 rag- nat, 1 8 gr. varmt, Barom* 25, $4 midd. fulla 30 gr. varmt, ahfa itorrc an den nagon gang varit fedan d. 26 Julii 1775, aft. nagoc rlgn och hordes afkan. - - klart, 27 gr, varmt* O ) *9* < . Q d. 6 - - morg. klart 18 gr. varmt, lugnt Bar. 26, JO midd. 27 gr. varmt. 7 - - morg. klart, dimba ofver (laden , 20 gr. varmt, lugnt, Barom. 26, oo, midd. 26 gr. varmt. 8 - * morg. klart. 19 gr. men midd. 27 gr. varmt. 9 - - morg. klart, lungt, so gr. varmt , Barom. 25, Q6 midi it8 gr varmt. JO - - niorg* klart, ^i gr. varmt, lungt, Barom. 25, go midd. mot 30 gr. varmt, mot aftonen mulit 11 - morg. 22 gr. varmt, Bar. 25, SS midd. 30 J gr. varmt. 12 - - rok iluften, eljefl klart, midd. full* 31 gr. varmt fom ej varit pa 27 ar tilforene. 1$ - - morg. klart, lugnt. 21 gr, varmt , Bar, 25, 67 midd. 30 gr. varmt, efterm. afkdunder och ct litet rign- fkur. 14 - morg. klart, 22 gr. varmt, Baroni* 25, 51* midd. 2,6 gr. varmt. aft* litet ragn. 15 - - morg. mSft mulet> 20 gr, yarmt. Bar, 25, 40. midd. 24 gr. varmt. *6 - mofg. klart med ftro-maln, 20 gr* varmt, borjacje mulna och rlgna^ Bar. 25, 41 eftermidd, klart, 25 -gr. varmt. 17 - - morg. halfrklart, ig gr. varint, fe- T a dau O ) 292 ( o dan niulet med rlgnfkurar och om aft. ftark blixt och afkdunder, midd, 24 gr. varmt. d, 18 - " morg. klart 17 gr. varmt. Bar. 25, 50, fedan mulct och nagot rfgn, midd. 23 gr. varmt. 19 - - beftandigt klart, 24 gr. varmt. so - - morg. klart, 17 gr. varmt, lugnt Bar. 25, 46 midd. 20 gr, varmt, mulnade. 21 * >- morg. mulct med ragn, 14 gr,, varmt, Barom. 25 > 37, klarnads mot aftonen. 22 - - morg. klart, med froft i dagnin- gen, men klockan] 6 var 8 grader varmt> lugnt, Bar. 15, 62. midd, 2O gr* varmt, mot art. mulnade. ^3 - - morg. mulct 12 gr. varmt Barom. 2 5 > 37- midd. litet ragn, 16 gr. varmt, klarnade til natten* 24 - - morg. klart, 7 gr. varmt. Bar. 25. 61. midd. i<5 gr. varmt. 25 * - morg. itro-maln, 12 gr. varmt, lugnt ^ Barom. 25, 71* midd* i gr. varmt> 26 - . mul. med dugg-rSgn> 17 gr. varmr* 27 - . morg. fuktig dimba, lungt, 15 gr. varmt Barom* 25> 30. midd* 20 gr. varmt. 28 - - maft mulct, 13 gr. varmr, Bar. 25 > 5O. litet ragn, midd. 18 gr. Yarmt, 29 - - S ) 293 ( ^ d. 29 - - morg. mulct, 17 gr. varmt Bar. 25, 59. midd. 23 gr. varmt, en ragnfkur med aflca* 30 - - morg. maft .mulct, ig gr. varmt Bar. 25, 25. midd. 19 gr. varmt. 31 - - maft klart, 13 gr. varmt Barom. 25* 54* Sjukdomar voro nu nog gangfe ft i Sta den fom rundt omkring pa Landet. Remitteran- de h'jft-febrar fag manofta, fom ftundom fluta- de fig i Intermitterande ; de behofde altid go- da evacuantia. Var kroppen ej dermed mye- ket vll beredda fa forvarrades de altid af ki^ nan, fom ock merendels kitnde umbaras, R6d~foten vifadc fig Sfven ganflca mycket> hos barn ofta dodande; utaf aviforne fer man at den utrikes afven graffcrat. En del tro at den ftarka hettan uri denna manad jdertil varit vallande, andra fkylla pa de kulna aftnarna* Men hvad 5r orfaken at famma viderlek, vid det ena tilflllet och hos den ena mennifkjan Sitadkommer Rodfot; en annan gang ock ho en annan Rotfeber; ater en annan gang Rheu^ matifka febrar, fiifToj: och fa vidare? Manne 'ej nagot for ofs Snnu obekant fro , fom i luf- ten kringdrifves ? Eller manne Allmacktcn o medclbarligen ftyrer, befriar eller palagger deffa plagoris, utan at naturliga medel, fSr- feelfer eller lufromfkiften dertil behofvas ? Det- ta alt veta vi ejj lyclige om vi viftei allaoin* T O ) 294 ( O ftSndigheter fakre och tilfSrlatelige medel. Man har fig bekam at emetica cvacuera korrafte va- gen, at Rhabarber utdrifver excremenrerne utur tarmat'ne, och dymedelft minfkar blod- evacuation, at mucilaginofa och opiarer minfkn tenesmerna och knepen, at Rhabarber, kina och cafcarill flyrka magen efterat; men pra- ftiken fvarar, ty varr, ej altid til Theorien h5rom, Oaktadt alia dell'a medcl fortfar dock (jukdomen flundom och patienten dor, til tecketi at medlen cj iro ofvikelige och L3- karena menniikjor, icke Gudar. Evacuantia (emetica och Rhabarbern Tamt manna och Ta- marinder) hafva dock, utan genRjelfe harvid vift en harlig nytta. Kik-hofta vifadc fig Sfven ofta rStt fvac Svar til y. K. uppd defs bref dat. Soderhamn 4. 2 yunii /7^/, frdn G. L. Det ar icke Soderhamns Stad och kring- liggandc orter allena, fom mafte ftundom vid- Wfonas fadane pcrfoner, hvilka obehorigen och utan ringafte kannedom utofva Lakare - veten- {kap$n; fjelfva hufvudftaden Sr aldraminft der- ifran undantagen, och defs dagblad vifa fom pftaft mSrken af dylikt folks oblyga tiltag- fcnhet. Safom et exempel torde jag fa anfora, at en Iran Militairen ^flkedad FlltvJbob for ir > *95 ( ar fedan, foretog fig medelft tata anonter, pa- truga allmanheten et cmot mafkar, eftcr bans mening, ofvikcligt utvartes medel. Kongl. Collegium Medicum, fom med vak- fame oga ahfer alt hvad fom rorer Medicinal- verkct och Medicinfka Vetenflcapens utofvan- dc, fann fig foranlatit at upkalla denna man, och gora fig underiittadt, mcd hvad rattighet han forialdc detta medel och hvaraf det be- ftod, famt huruvida det mot maikar kunde vara mer dler mindre tjenligt. Men han kun- de ej finna fig vid, -at utan beloning upgifva medlet, ocb arbod fig endaft, at under nagon Lakares tilfyn dermed anftalla prof; han var defsutom efter vanligheten forfedd med man- ga och herliga fkrifteliga bevis , afven a dem , hos hvilka man formodat en bittre urfkilning. I anledning haraf, blef jag af Kongl. Coll. anmodad, at vara cilftades vid deffa anft511an de foriokj famt om forloppet och utglngen deraf lamna min berattelfe, hvilket ock Iked- de pa fact fom foljer: Sedan Kongl, Colleg. Medic, behagat anmo- da mig, at vara tilftades vid det utvartes ma(k- medels pilaggande, fom affkedade Faltvabeln M - - i Tidningarne J5iit kundgora, famt fe- dermera til Kongl. ColL med berattelfe inkom- ma, huru detta medel fig forhaller och hvad verkan deraf formodas kan, har jag latit mig ingelagit vara, at pa trenne firfkildte ftallen vara tilftades derail detta medel blifvit brukat, T 4 och ech funnit verkan deraf vnra ganfka ringa, fom af foljande hSndclfer- kau intagas : no Gaffen LIKDCOM, 6 ar gammal, hvilken Hnge varit beivSfad af mafkar, faf qfer niaflc- jnedlets palagganvid viffa tilfallen, da han befvarades af lifvets forftopp- ning, fom msd opnande m^del mafte afli]^l- pas. Fjorton dagar tilforne, hade han haft sonvulfioner af mafkar, fom lindrades genoni purgerande medel , hvarvid /ma fpringmafkar vifade fig blar.d excrementerna, i 3:0 Hos Fh'ckan WESSMAN, ir ar gammal, marktes ingen annan forSndring af medlet, an at hon, lika med de 2:ne forre barnen, faf val hela natten och hade den foljande dagen fkmmige opningar Ho? denna? fa val O ) 297 ( 1 fom cle forcgaendc, bar mcdlet lanlnat en ftor brun flack, fa vida det legat; dock utan at fororfaka nagre far, fom. hos den forftnamde. Om detra mcdel, i egenrelig mcr.ing, far kallas mafk-medel , vet jag ickc, da inga ma- fkar vita fig, ( och efrer M - - egen utiago. nagonfin vifar fig, uran endaft en myckenhcr flem , den ban formenar vara fonderfmalte ma- fkar , bviiken baftiga forvandling, af et urvartes mcdcl, icke Mrtcligcn kan begripas , och bos ALGREN icke ens flemige, utan blott naturlig opningar foljde, hvareftcr ftolgangen bleftrog, och mafte med laxerande eller opirande nicdel underhjelpas. At barnen alia fa ro efrer palaggningen, ocli fafva trygt hela pafoljande natten, bade kunnat gifva anledning til nagon mifstanka om opiat i blandningen , om man icke f6rut viflc , -at de vanliga utvSrtes mafkmedel utan opiat, hos barn g^ra afven en dylik verkan* Lika la litet torde nlgot epifpafticum kun- na fupponeras, fail LINDBOM derefter fadt far omkring naflen 3 ty ftidant ha.nde ickc hos de C:ne Icnare. Detta medel palagges forft med en Tbee- (ked, i form af et Elehrarium eller mos ofver och omkring naflen, hvarofver och oiikring ater Ugges et pulver, fom s nigot litet fuktas med branvin ; fluteligen betackes altfanimans en oxblafa eller blatt Sockerpapper , - och X fiit 111! med en linda eller bindel qvarhalles. Med- let bor i 12 rimar paligga. Hvad jag med nSgon fannolikhet formo- dar vara i blandningen af detta medel, ar Jfrhitortj Camp her, dyjvelstrdck eller hvitlok , aloe o^h oxgalla; kommer hlrril Libjlicka, b&fttergdll bch barnjlenr-olja; fa blifvcr deraf det vanliga och nog bekanta maflomjlagtt , ibm, efter min tanka, gor famma, om icke mera nytta, an detta medel (om utvartes ma(kmedel allena, utan ttlhjelp ar invartes , aro tiliickclige at for- drifva malkar?) fedan utigv. de arthanita for defs vidlyfuga {ammanfittning , nu mera kom- mit urur bruk. At for ofrigt M - - berltrar % hafva gif- vit en Jefuit i Ungern et. brillanterat guldur, til et varde af 8oo dal. kp:mt for detta med- lets uptackande, fortjenar foga upmarkfamhct och bevifar ingen ting om detfammas godhet; men val at framledne BARON VAN SVIETEN haft ganflca ratt, da ban pa et flalle fager: eadem fempt>r eft arcaiiorum origo^ f unicus fcopns , lucri fpes Med detta utlatande, var dennc oftanamdc man ingalunda tilfreds, och fom han afven be- fattade % med Advocatur, hvarutinnan han gjordt afven fa betydande, kanfke ftorre fram* fteg } an uti Medicinen , fa kunde han ej im- derlata, at med en mlaga befvara Kongl. Coll. deruti han, ibland annat , befkylde mig, at hafva 6rdt dctfamma (fom bans orcj lydde) ) *99 ( bak cm Ij-ufet. Men fom jag varit lycketig nog, at ifran borjan uptacka -nagot krangligt uri cknne mans charafter, ville jag ej vara fiied honom allena; hvarfore jag brukadc den forfiktighet , at anmoda Kongl. Collegii Score- rerare Hcrr Do&or REFTELIUS, at 5fven vid forloken vara narvarande, hvilken med mig til alia delar indamde ocb bevittnade, urgangcn och verkan af medlers bruk. Harefter fann M - - ej radeligt, at vidare fullfolja fin (ak, i fynncrhet fom ban mSrkte, at den for honom kunde blifva af nagon foljd; ban aterkallade derforc (in inlaga ocb bad om url'akt, Stnojan- de fig at af Kongl. Coll. undfa en alvarfam forefy lining med tilfagelfe, at icke mera falja fit medel , eller med fine Anonc.er vidare be- fvara allmanheten. For min del var jag ganfka : 6gd , at flippa all trata med honom fafom Advocatj men 5n- nu mera at difputera fafom Lakare , halit jag harutinnan icke anfag honom for at vara min jatta man. Ckemifches Journal fiir die Fremide der Natitr- khre , artzveijgelahrtheit , haushaltungskuvjl uiid mauufaffnren. Entvorfven von D. LO- RENTZ CRELL, der theoret. arzncijge- lahrtheit und der Mat. Med. ord. off. Lehrer etc. Lemgo. in 8'o I Theil 1778 3 240 fid* 5 Theil 1779, 250 fid*. > ^t^ ^ o ofN r s^$ HaYmed dpnar Hr. C. en fonidskammare, hvareft h-m vil famla cgna maVkvardige Chc- mifka fdriok, frammandes, fom blifva honom medddade och. hyartil han upmuntrar, lamt urdrag utaf de nyaftc fcifter i fynnerhet utaf Vetenfkaps-Sccieteters handlipgar. DeiTa bada ntkomne delar ugvacka et fordelaktigt hopp om denna inrattning, hvilkcn cfterj den plan och med den in%t och ofortrutenhet hos Hr. Forfattaren, altid mafte tjena til lattning vid kunfkapen orn det, fom nu for tiden, i den- na fortrafFelige Vetenfkap, uptackes. De ar- ticlar fom bora til Lakarc-konften aro foljande. / Deleti p. 2J. Hr. C. bar fjelf i anledning af de i Sverige anft^lde fdrfok at tilreda phos- phorus utaf hjorthorn, gjordt en bop under- fokningar med mennifkjo-ben. DefTa uplofte han uti fkedvattn i fand-capell, och flog vatm til uplosningen; fedan defta var filat^ drop haa vitriols-olja til. Det felenitiika praecipitatet, affilades, edulcorerades med vattn och flogs vitriols-olja til. Jslandningen afdunfkdes tila den gaf en fvag faltpetteraktig lukt, da den flogs uti en retort , fanes i reverberer-ugn, och det fluida ofverdrefs. Men foljden vift^ at til benens uplosning var mer vitriols - fjra paflagen, ^n til kalk-jordens precipitation be- hofdes. Hvarfore han, fedan den efter afrok- ningen qvarblefne maflan lades i en degel uti ftark eld, bekom et fa hardtglas, at man der- kan fkjSra annat glas, Denna handelfe O ) 301 ( O befSftade honom i den rankan at Diamant 2r et fait. Detta gl-as gaf med kol - ftubbe en rigtij* Phosphorus. P. 40 Hr. DEHNE, fom flitigt riktat den- na Journal, har utaf half-torra Peterfilje-rotter och dcfs httlfmogne fron afdrifvit 2:nc flags olja; forft en lltt fom flot uppa ; v?.trnct, oeh der- cfter, vid ftarkarc c!d , en annan , fom deruti ftraxt fjonk. Denna (ifta anfkor Cryflaller ef- ter et halft ar^ lika vallrath, til hvilkas an- fkjutning den da varande kolden nagot tordc hulpit. Bade Hr. DEHNE och Hr. PABITSKY hafva utur peterfilje-fro bekommit et vattn, fom i Mllet Gr olja, anfkjutit en ftor mangd hvita Cryftaller. Da Hr. D upvarmde vatt- net , blefvo Cryftallerne flytande och fkilde fig fran vattnet fom olja, Afven rades at i all- tnSnhet deftillera orterne halftorra och icke farfke, emedan af farfka mycket mer flemak- tige deiar ofverga och oljan ej fa latt kan fkiljas fran vattnet* Hr. CRELL gjer annu --a annan orfak til forman af torra orters deftil- lation, nemligen at ej fa manga vattnaktiga delar da ofverga. P 44. Vid Naphtha nitri tilredning tilkin- nagitva'de fma perlorne, fom vid blandnin- gen af faltpetter-fpirhus med alcohol upkom- ma, at blandnirigen ^r mattad, och at laledes ej mera naphtha kan fas. Ju ftarkare kol- den ar> deito mer naphtha far man. En fpiri- ru vini fgra blifvit 6fvcrdmillw:ad med oljak- O ) 302 ( HI tig* faker fafom Citron-flcal, gjer mer naphtha n eljeft. Hr. DEHNE'S forfok. Uti bottn pa et karl, hvaruti ftatt Reruvi- anflc - balfam , iunnos en hop Cryftaller. Deffa voro losligc i kokhett vattn , och efter affilning anfkjotos ater nya , fa fort vattnet blef kalt. Til utfeendet ' voro de lika Mores Benzoes, fyrliga til fmaken, ganflca hvita och rokte fom balfarn. peruvian. Den obekante Autlorn tvi- flar at defla utgjordt en narurlig beftands-del af Baifamen, utan formodar at den genom n^- gon frammande tilblandning varit forfalfkad. P. 59. Da man langfamt kokar Qvadia til Extract och afroker den til halften, fatter den efter lang tid Cryftaller, fom tartarus vitriol a- tus, harvid ar en fait hud fom hva-rken gjafer med fyror eller alcalia, P 60 Hr. CRELLS forfok med den utur xtalg utdragne fyra. Foran ban gar denil, gjor han et utdrag utaf SEGNERS Difputation i detta amne. Han har varit angelagen at ut- forlka fettets beftands - delars forhallande mot hvarannari, och at profva denna fyras verkan pa en hop jord-aktige, falter, metalliflca fub- ftancer, famt pa fpiritus vini. Nagre derige- nom upkomne produfter gifver han egne namn til ex. Djiirifk vinften, djuriflct mineral fait, djuriflct kok-falt, fett-naphtKa. P. 94* For at arhalla ec rent mineralifkt alcaliflct fait, deftilhrade Hr. C. ohl-attika och taplofte krita ckruti Uti uplosniflgen af detta tfocka m ) 303 ( ai tjocka medelfalt flog ban cftcr hand Glaubers- fair, tils ingen felenit mer praecipiterades. Dct tunna illadcs, afroktes och falret calcinerades tils det hvknade, hvarigenom han bekom de vanligc falis alcalini Cryihilcr. Vid detta til- falle omtalas och afhondlas ofverhufvud de forfolwman anftalt for at arhalla rent mincra- 'lifkt fal alcali. P. 102. Et pund och 12 uns menniflcjo- fett gaf Hr. C. 2O uns , 3 qvintin och 2 fcrupel olja, 3 uris 3 A qvintin fyra iamt 3 uns I qv. 2 Icrupcl koL Uti den deraf bran- dc aflcan fans kalk, alun och glas-aktig jord. ( Fortfattning en annan gang utur MURRAYS Med. Praff. Bibl. T HI. p. 445. etc.) Samling af Ron och uptdckter etc* Af de for Augufli Manad afriandlade ^m- nen, far man har namna foljande : 2) Om. fju - luftens . hdlfofamhet ; , bref fran Dn J. JNGENHOUSZ til Sir J. PRINGLE. 5) Batavianjke Vetenfkaps-Sdlfkapets Hand* h'ngars i:fla och 2:dra Del. En fortekning pa de fornamfta Smnen uti deffe llngvaga Veten- ikaps-Handlingar, har Hr. Doft. FAGR^US in- fSndt , med lofte , at meddela de vigtigafte p5 Svenfka ofverfatte, och man far da namna dem, forn kunna hora hit, Utdrag af bref frfin London til Herr Prof. BERGMAN. Det forfta Sr dat. 'Lon- don Q ') 304 ( O don d. 6 Apr. 1781? och tnan underrlttas dar mi, r. QROW'NJHGfx nyligen for* fdkrat Jiff kdnna koiiften at forvandla tuft til en f olid kropp. Uti det 2:dra, dat. Lond* d. 5 Jun. 1781* *ro et par ratt avtige Che* mifke nptdkUr o intake. * Befordrmgar* Und^r d. 20 Augufti inncv'arande ar har KongK Maj:t i nadcr befordrat Med. Dpct, P .DUBB til AmLralirers-Medicus i Gotheborg och Med. Doctor J. ULLHOI.M til Regements - Fait- ik5r vid Sprengtportfke varfvade Regcmentct. Under d. 10 derpa foljande Sept* sir Kongl, Majits Lif-Medicus Dbl. NILS DALBERG i ru- der forordnad at vara Bergs-Rad, och famma dag bar Kongl. Maj:t i nadcr tillagt Chirur- giis B. PHIL. REICHENBACH AflefTors namn , he- der och vlrdighet, lika med Aflefforer uti Kongl. Coll. Medico- * Under d. i Oftober har Kongl. Collegium Medicum utfardat Fulmagt for Med. DoL JACOB ALM at vara .Artis ob- ftetricia? Adjunct efter Med. Dot. CASP. TREN- ,DELENBuR(j , fom > uppa begSran , fran den- na fyila Srhallit aflked och blifvit Stads-Phy- ficus i Carlshamn. m ) 305 (. o GEORGII PROCHASKA> Med. Dotor & Profef, Anatom. etc. in Univerfitate Pragenfi, DC Jlruftura Nefvorum. Tr a ft at us Anatomicur Tabulis centis ilhiftrahtf. Vindob. 1779. fro Maj. 137 fid. -med 7 Tabeller* Auftor delar denna af handling uti 3tnc fettioner* r.fta Sefiton inrtehailer etl uti g Capitel fam- mandragen berarrelie om det, fom i alia rider utaf Aulorerne blifvit anmSrkt om Nervernas I / Cap. otntalis Gra>keriiaf uptackter om nerverna* Uti HIPPOCRATIS och ARISTOTELIS tid hade man gan/ka orilraekelig och mork kundflcap daroin, en>edan de med ligamenter ock tendines forblandades. ARISTOTELES trodde dem upkomma frln hjertat, ERASISTRATUS, fomfjelf ofVade Anatomien bade pa lefvande och dode , trodde i borjan at nerverna upkommo fran hjernans hirtnor^ men pa fin alderdorti blef han ofvertygad at de alia kommo fran hjernan och defs marg. GALENUS har famlat alt hvad alia for ho- nom fkrifvit uti AnnComien > ock gjor orden- telig fkilnad pa nerverna fom upkomma fraii hj^rnan och ryggmargen, och kallas nervi vo- luntariij fran benen och kallas ligamenrales, och frln mufklarna t^ndones- Han Oger vi- dare at nerverna befta af 3:ne flags fubftuns : ytterft en tjockare hinna, fedan en tunmre, NS 20 U > 306 ( Q blgge fran hjernans hinnor upkomne; innerft ar et mSrgliki vlfcndc af famma fubftans fom fjelfva hjernan* Uti 2 Cap. omtalas Arabes och Arabiftce> hvilkas fortjenft i nevrolog: Ir ganfka ringa; halft de antingen affkrifvit Galenus eller ijelf- va (krifvit odugeligit. 5 Cap* innebegriper Injlaiiratores Anato- mes uti Italien. AND. VESALIUS, GAB. FALLOPIUS och Eu- STACHIUS, ehuru 15rde Anatomici de varit och ehuru i fynncrhet den fifta noga beflcrifvit ner- vernas upkomft och fortging, hafva de dock ej gjordt nagra firdcles uptikter i anfeendc til nervernas invartes ftrulur. JOAN. RIOLANUS fager at genom nerverne fo- ras ipiritus animales, for at gjor^. kjSnfla och ro- relfej men huru lifsandarne genom defTa folida nerver kan fortkomma, det haller han obe- gripeligit. Torde handa (fag;er han) at den fina fpiri r us animalis latreligeu gGnomtranger nervernas fpongioia fubflans. ^ Cap. Animalitim ircifionu. WILLISJUS fager at Medulla cerebri utftrac- ker iig i nerverna, omgitven med dura och pia mater: At medulla nervorum beftir af mln- ga mia nerv-tradar, favfldlt uti hjernan up- komne, hvilka illedes fortfara til deras flut: at defla tradar -aro folida emellan hvilkas fidor lifs andarne rc-.i iig : at dc under microfcop fynas af atfkillige gangar och hal genomblra- ) 30? ( O de, famt i oraknelige f.briller uplofte, och af- ritar dem afven falcdes i (in Traffi* de re.fpira- tion. or gams & ufu. MALPIGH haller fore at cortex ccrebri Ir glandules men medulla fibros, Det inre af nerverna filger han vara en continuation utaf hvita maVgen i hjernan och befta af kriippen fammanhallne af pia och ddri rriafer* RuvscH afritar en trad af en fin nerv delad i oriktieliga aridra tradar, och faget at deffa rubdi- vifionet iro fluteligeri fa fina fom fpindeUvaf. LfeEuwEMHdccK, har funnit fa vll hjernan och rygglnargen fom rierVefne bcfta af ror tned fin opning uti> hvnruti fordes nagon vat- fka och har uti Epift Phyfiol. XXXII 6fver- tygat fig fjelf och nagra ibril tviflade pa hans upgift, at deffa ror ej allenaft voro 6pne utan at afveri fma krak funlmo fridt nti det deruti beftntlige vattn. AtfkiJlige figurer bifogade til 32 och 36 brefveri hora hit. BIDLOO nekar aldeles at nerverna aro iha- lige; at rierverria fvalia ned dni de onl dem gjor- de tilbiridningar > (ager han > kdiTinler af de i dera Varande venef. Vti Cap, /. kdntmer den" futtkomtigdre A- kaiomien cniftdld pa mnnifijokroppwr. * VIEWS- SENS , kSrid for fiiK Nevrographia univerfaJis , foljer GALE^US d5 han Omtalar rievefnas ftru- ftur, at de neml. befta af et yttre hift-aktigt bch inre marg-tradigt vlfende. PALFYN^ Bo- ERHAAVE etc. hafva varit af farrima tanki. U ^ LAN- & ) 308 c m LANCISIUS har befkrifvit et mufculoft amnc uti ganglia, (om ingen fedan har funnit, AL. MONRO haller dem for ihalige tradar. A. HALLER fager at nerverna irmti befta af en margj fom kommer fran hjernan eller rygg- margen. Denna rnSrg bindes i fina ftringar igcnom pia mater, af hvilka ilrlngar afven de finafte nerver befta. Deffa ftrlngar iro cylin- drifka eller platta/j rata, parallela, famt hvar och en continuerande fSrfkiit fran hjernan til deras ytterfta flut. Microfcopiflka obfervatio- ner vifa. denna o^ndeliga delning, Nerverna f Iro icke elaflifka, icke irritable. Han tyckes tro dem vara ihalige , och i fin cavitet fora life-andar. ZINN fager at dura mater foljer nerverna utur hiiifvudfkals-halen^ men delar fig iedan i 2:ne lameller, den yttre vander om och lagger f]g til perioftium offis externum; men den inre foljer nerven et ilycke och forgar fedan i cel- lulofa. LEDERMULLER har fedt tubuli i nervi opti- ci, hvilka HALLER f%er vara funiculi nervei omgifna med pia mater. MOSCATI har funnit at nerverna pa intet fatt kuqna genom maceration uplofas til cel- lulofa. KIRKLAND fager at medulla Cerebri & ner- vorum ej ar fibres utan af en fynnerlig mu- cos egeufkap , och at involucra utaf dura och j)ia aiater tjente fom vaggar af ror hvaruti den- S . ) 309 ( O dcnna mucus fordes fran hjernan til ytan af kroppen, fafom blodet fran hjertaf. MASSIMI fager at nerverna endaft Iro CeJ- lulofa. i GIOVANNI MARIA DELI.A TORRE bar genom mycket forokande microfcoper fedt at hjernans och nervernas mlrg ej ar annat In en omSte- lig mangd af genomflcinlige globler, fimman- de uti en nog genomflcinlig vatika. DefTa glo- buli voro ftorft i hjernan, minfl i nerverna* De voro rStt efter hvaranan uti nerverna at de liknade tradar, och fordes tillika med fitt li- qvidum beftSndigt fran hjernan til kroppen , da nyrt dcponerades i Pallet fran artererne. Uti 2:dra Seffiion utfor Hr. P. fine egne anmdrkuingar o\n nervernas ftruffiur , och i / Cap. et allmSnt nervernas betraktande. ' Nerver aro trinda hvita (trSngar, upkomne fran hjer- nan och ryggmargen, darirran utdelade kring hela kroppen genom manga grenar hvilka of- ta med fig inbordes ater foremas. Deffa Sro de omedelbara verktyg hvarigenom f jalen fran fit fate, foin tyckes vara uti nlgon del af hjernan och kallas fenforium commune, utflcic- kar befallningar til alia kropps-delar , fom aro defs vilde underkaftade, eller underrattas hon igenom dem, hvad fom hinder och fleer uti de kroppsdelar , fom kallas verktyg til de ut- vertes finnen (organa fenfuum externoruin). Vifla kroppsdelar fafom: hjertat, magen tarmarrre med flera, hafva dock en egen ret- U 3 ) 3io ( Kghet, hvar forutan nervernas bemodande in- gen ting fkijlle verka, och fom endaft ar or- faken til deras rorelfe. At nerverna blirvit indelta uti fenforii och motoni* famt dcffa fe- i".te uri vohi.ntfi.rii och Involuntarn , ar aldele$ ratt i anfeende til deras function, ehvim jcke deras beflcafFenhet eller jGimmanfattning 5r pa nagot vis arfkillig, och man oha i f^mrna nerv trad finner bade en neryus t'enforius och rnotorius , vgluotarius och involuntarms tilfain- nvansbundne. Den andra inddningen af ner- verne uti dem fom komma fran hjernan och dem fom komma fran ryggbaftef, |r til deras or;igine Ifven rigtig. De neryer torn komma fran hj^rrian ro njo par, emedan WILLISU io.de ar af v. HALLER och ASCJJ med ratta raknat til rygg nery^rne, hyilke ^ro 30 par; 8 kallas Cervicales, 12 dorfales, lumbares och 5 facralesv De gamlas indelning uti ner- vi duri eller motorif och Hiolles eller fenforii , Sr icke grundad i Anatornien och yarder fa- leds forkaftad. 2 Cap. o\i} nervernas omfvepen (Jnvolucra)* Emedan fjelfya lij^rnaus l&fa fubftance ingar t nerverna, 5r klart at de med nagre hinnor mSfte yara omgifrje for at den bevara, SI val nervi Cerebri fom med. Sp. |ro flrax i fin bprjan omgifne med et ftarkt involucrum fom tros yara af pia marer ? gch hyilket foljer ner- verna utom deras hll. Memb. Arachnoidea laggei fig Sfy^ri Igft til dem, Dura mater for- 01! > 3 ( . H enar fig dSrmed forft vid nervernas ankomft til de rial, -hvarigenom de (kola g! utur huf- vudflcalen; den yttre lamina dura? matr. haf- va vi fiigdt fkiljer fig fran nerven ater och foljer pericranium , men den inre omgjer ncr- ven, upMit tiliika med arachnoidea uti en Cel- lulos vlfnad. Hvarifrin likval undantages ner- vus opticus, hvilken ifran dcfs utgang fr5n Cranium tils den ingar i bulbus oculi ar om- gifven med en ftark fkida utaf dura? matris inre hinna, hvarigenom denna nerv ar faftare och kan (aledes blttre tSla ogon-globens hvar- jehanda rorelfer. Medulla fpinalis 5r Sfvcn nlrmaft tStt och hardt omgifven af pia mater, fa at, da denna hinna faras, utfvaller medulla fpinalis fom en grot darutur. Daromkring omges ryggmlrgcn af arachnoidea famt dura mater, fom Sfven gjor ikidor for rygg - nervernes rotter til de paflerat fido-halen. Sedan nerverne paflerat utur Cranium och vertebrernas hala, Ir deras forfta omklidnad faledes endaft beftaende af Cellulofa. Denna Cellulofa vifvad Sr tjockaft kring ftorre nerverna och vid deras borjan; men aftager mer och mer , fa at ytSndarne til flut ligga helt blatta. Den andra omklidnin- gen npkommcr af pia mater > och foljer ner- verna anda til deras flut, famt omgjer dem ganflca t5tt och faft, fa at da de flras eller afflcjSres p6fer det medullaira vifendet ut fom en droppe eller fv*mp. Denna omklidningen U 4 om- O ) 312 ( Qf .omgjer ej allenaft nerverna, man den nedfan- ker fig arven i atfkillige fkiljo-viggar emellan ftrangarnc i nerven; hvarutaf ncrvernas mer eller mincjrc hardhet och fafthet mycket de- penderar. Pa denna hinna fynas afven atflcil* fjgc hlodror, 5 Cap, om fjclfva nerv-ftra'tigarne. Nar nagon del utaf hjernans eller rygg-baftets mlrg inneflutes i en fkida eller canal af.pia mater kallas et fadant knippe nerv-ftrang. At nerver- ra befta af flere ftrangar kan man finna da man aflkalar nervernas ytterfta omkladning. Alia nervi Cranii genomgas och viias be- ftS af mer eller mindre antal funiculi ; och pervi fpinaies upkomma af a:ne rotter : en fr&mre och en den bakre, hvilka ater befta af manga mindre ftrarfgar, af hvilka de ftrangarj Tom fran bakre roten upkomma en- fa mm e utgjora ganglion fpinale, hvarvid de fran den framre end-aft genom Cellulola Sro forbundne> och forenas forft fedan de bakre fran ganglion utgatt, for at arer tilfammans utfprida % i atikillige ftrangar , hvilka pfta ater fqrena fig* ^ Cap, om Medulla nervorum. Den hire iubftancen af nerverna, fom med fkjal kallas deras rn5rg , fkiljer fig intQt 0rdeles fran hjer- nans margaktiga vafende. Jhuru hvar och en latt tyckes fe hvad atfkilnad ar pa det Cor- ticalq och rnedullaira af hjernan; fa finnes lik- vJl denm (kilnad under cie bafta microfcop vara O ) 313 C $$ vara alcleles ingen, emedan bSgge di fes be- fta af en otalig hop globler, fom pS et fyn~ ncrligit elaftifkt fatt ha"nga tilfammans och 5ro ej ft atflcildc fom blod-globlerna. Emellan dcfla globler fynes ingcn rorelfe, Om man pa* deffa dryper nagra droppar vattn, fa at de utfpSdas och fuktas, kan v&l en finula aflkiljas men den beftar dock altid af flera globler och ganflca fallan afikiljer fig en enfam. Auftor bar for- iokt at vattn kan intet loffa deffa globlers for- enings-band, ej en gang genom 3:ne manaders maceration. Hvarutaf fes, at deffa kulor ej kun- na roras och lopa fran hjernan genom nerverna til hela kroppen, utan forblifva ililla pa fina Mllen, troligen fammanbundne med en olndc* ligen fin Cellulos vafnad , fran pia mater tor* de hSnda upkommen , hvilken Sfven torde tje* na til deffa globlers underbill (nutrimentum), Om deffa globlers ftrutlur veta vi ingen ting. Manne de Sro fammannydade ror? eller hvad annat? De Iro irregulaira , ej aideles run- da eller lika flora.. DE LA TORRES upgift^ at de aro (lord i hjernan , minft i nerverna tyckes ej eller vara fiker; man har ock icke funnit flciinad mellan dem hos en menniflcja och en oxe. Deras florlek til blod-kulornes Ir fom JC til 8- Nervernas medulk ar lik hjernans utom det at globlerna utgjora dar en mer reguiair rSt linea efier hvaran, fom Du LA TORK.E an- , famt aga mer elafticitet, och fafthet, U 5 fom O ) 314 ( O Com hSrr&rer af pia mater, fom omgjer nerver- na. Pa de flciljeva'ggar, fom ga genom ner- vernas marg, lopa atfkilliga de fmarfta blod- ror, fom flutefigen blifva fafina, at omojcligen nagon injection kan fig deruti intranga, hvar- fore man ej kan veta om de ga anda til m5r- gens globler, foda, ja kanfke ^aldeles urgj6- ra dem. j Cap. Om man utaf denna befkrefna ner- vernas ftruftur kan mechanice uttyda deras forrSttning ^funftio). Nervernas forrattning ir at fora fjSlens befallningar fran hjernan til kroppen, famt derifran ater underratta fjalen om de intryck andra kroppar uppa var hafva. Det girVas likval nerver , ipm ei iro fjlicns be- fallningar undergifne , fafdMi : hjertats , magens , tarmarjias m. m.; man lyder pagon annan mechanifk retning; ty da nagon ftimulus ag- gar nerverna, iker rorelfe ockfa utom fjalens medvetande, mi de mufklar fom nedom reta- de ftallet fa nerv-grenar; hvilke likvil til huf- vudet Iterfora antingen en behagelig eller o- behagelig kanfla daraf. De mufclar hvilka ej aro underkaftade fjalens vilja, deras nerver retas af nagon mechanifk ftirhulus , fafom : ma- gen och hjertat af de faker forn upfylla dem retas til fammandragning. Hvaraf foljer, at en mechanifk retning verkar dct famma til mu- fclarnes fammandragning, fom fjalens befall- ning. Nerverna bibehllla lange, fedan deras forening med hjernan, genom af/kjlrning eller knyt- J0f ) 315 } O knytning' Ir hindrad> den egenfkap at reta mufclama til fammandragning, da de pa nagot iatt retas. De tyckas verka mufclarnes fam- mandragning igenom det, at de oka vStflcor- nes congeftion i de ror, fom krypa emellan niufceUfibrerne och de fina trldarnc, hvarigenotu roren mcr upfvalla fatnt boja fibrerna och tra- darne pa hvarjehanda fitt, och dymedelft for- korta mufl^eln. At nerverna kunna verka den- pa congeftion Ir genom manga bevis afgjordt. Nerverna aro val fins emellan til iin ver- kan ganfka val atfkilde, likval fer man ftun- dom at vifla verkningar fortplanta fin retning pa andra nerver, utan fjSlens medvetande, hvil- Jcet kallas confenfus nervorum. Mange Plulofopher och Phyfiologer hafva forfokt at mechanice uttyda deffa nervernas fprrSttningar. En del halla for afgjordt at i nerverna foras den fina fpiritus animalis, fom uti hjernan fran blodet affondras , och at ige- riom denna vatfka fkulle rorelfe och kinfla flee. Men hela denna fats forfajler, da man vifar^, at bade hjernans och nervernas marg ej beftar af ror utan af oindeligen nianga kulor* An- dra hafva anfedt nerverna for ftrangar,,hvars verkan beftar uti defs fvangningar och dallrin- gar, eller uti en nerv-fafts flytning emellan mirg-fibrerna. Men deffa fibrers varelfe kan cj eller beyifas. At hjecnan och nerverna be- ill af knlor hjelper icke eller til uttydning pm deras verkan, utan mafte man heldre har- O ) 316 ( SI om bekSnrta fin okunnighet , 5n med fa'lfka me- ningar forvilla lafaren. Hvarfore ar nervar- nes af kulqr beftacnde marg fa hardt famman- packad uti de fkidor pia mater derom utgjor? Hvarfore aro de fa i anfeende til fin tjocklek fom utfpridning och foreningar fa ganfka at- fkillige? Hvarfore inga endaft bakre rotterna af ryg^nerverna uti ganglia fpinalia och intet de framre ? Hvarfore upkomnw. de fr&mre rot- terna greniga och de bakre af trinda fhingar? Hvarfore AT $XQ paret dec enda af alia hjer- nans nerver fom i likhet med dem, fom utga fran rygg-margen, gjor et fa kaliadt ganglion femilunare, under hvilket et egit nervknippc gar iarfkilt fritt fram til 3:dje gren af :te pa< ret , likfom frSmre roten af rygg - nerverna ? DeiFa med flera tvifvelsmal kan man ej 5nnu gifva fkll til, men torde framdeles val blifva uptakte, 3:dje Seffiion innehaller uttydningen ofver Tabellerne, fom aro ratt tydeliga. Tab. i F. i Vifar bafis Cerebri med origin* jierv. Fig. 2 vifar nagre origin, nervon fom pa den f6rra figuren ej kunde fa tydeligen fes , hvarfore hela medulla oblangata hr vife pa vanftra fidan, ' Fig. 3 vifar pons Varolii med flutet af med. oblong, tvars aflkuren. Fig. 4 och 5 vifa corpus olivare pa ling- d$n och tv^ren i tu Ikuren, ET ) 3*7 ( O 2 Tab. Fig { i vifar et ftycke pa hogra ner- ven af 3:dje hufvud-nerv-paret, med defs in. volucrum. Fig. 2 och 3 vifa delar af nerver utur hvilkas affkurne 5nda det margaktige vafendet likt en fvamp eller droppc utpofer. Fig. 4 Afteknar den delen af 5:te paret fom ir innom Cranium , blottad fran dura ma- ter, fedd pi of re fidan. Fig. 5 famma dels undre (ida, och Fig. 6 famma fida pS annac ltt v5nd, tillika med den naftgr^ntfande delen af 6:te paret. Fig. 7. vifar delar af 8 och 9 paren. Fig* 8 vifar de farnma hos et annat fub- jeft, med nagon variation* Fig. 9 ar en del af nervus lingvalis. 5. Tab. Fig. i vifar lilla hjernan af et barn perperidiculairt fkuren i 2:no delar fa,at 4:e hjern- kammaren, hela medullac fpinalis bakre iida famt alia derifran upkommande nerver, fynas. Fig. 2 vifar en af nervi facrales med fit ganglion {'arm hvilkendera roten deruti inglr. Fig. 3 Ir fierde ventriculus cerebri af en fullvaxt, jemte borjan til medulla fpinalis. ^ Tab. Vifar pa en 1 figur plexus brachialis af hogra armen pa en fullvaxt, jamte ganglia a f > 6 > 7 oc h 8 par cervicale famt I :fla* dor- fale, och grenarne et ftycke ned at armen. Tab. Fig. i plexus brachialis af en an- arm p famma fida, de^: nerverna ^ro af- fkurne ) flcfcrne 13ngre ned fa at ganglia ej fynas, famt fran all cellulofa renadc. Fig. 2 Vifar nervus medianus til hela fin langd , ren fran all cellulofa , fa at nerv - ftr5n- garne, hvaraf den ar fammanfatt, fynas. 6. Tab. Fig. i vifar famma nervus media- nus blottad fran all bekladning fa at nerv-tra- darne fynas til deras naturliga lage, Eig. 2 vifar nervus cubitalis pa famma iatt. Fig. 3 En del af famma nerv hvars , nedra anda bar Ir delad i fina tradar* fa at de ty- deligare kunna fes. Fig. 4 Ar en del af nervus medknus pi famma fStt fran beklSdningen blottad j och uti fine tradar delad. Fig. 5 afteknur en del af nervus Ifcbia- dicusj hvilken beftar af flere ocb finafe tradai 4 Sn brachiales , hvilka ej eller (a ofta fotena fig* Fig- 6 ar nervus popliteus externus. 7. Tab, Fig i teknar en del af nervus opticus i orbita, fedd genom microfcop, defs vagina upfkuren, fa at de ftr-lngarj hvaraf ner- ven beitlr, famt nlgte va6 derpa fynas. Fig. 2 Vifar en tvarfkjarning af fammi nerv, fedd genom microfcop. Fig. 3 en tvarfkjarningaf nervus Ifchiadicus, Fig. 4 en del af en lamell pa tvlrrl fku- reii titaf nerv. Ifchiad. fedd genom et micra- fcop fom forokar obje^et 100 ganger. Fig. 5 vifar en enda nerv-trads tvarfkjar- ning, fedd genom et gks fom gjot 400 gSn- g%r ftorrc, Fig. 6. m ), 319 ( e Fig. 6 En hSngande nervtrad af ncrvus Ifchiadicus , iedd gcnoni famma microfcop , dels omgifven me4 fin hinna oeh dels det mlrgak- tiga dcrutur mpraffadt genom hiiinans elaftici- tet , hvilket fes befta af cfter hvarannan i rad hSngande kulor. Fig. 7 3r en del af margen i rygg - baftet fedd genom iamma microfcop., Fig. 8> 9> 10 och ii vifa mSrgens kulor fedde genom microfcop i atflcilligt afftlnd. Fig. 12 afteknar en del afnervus Ifciadi- cus utaf et barn med de derpa gaende infpru- rade arterer. N ij h et e r. Academie Roijctle de Chirurgle de Par 'is bar , utaf nagon de nytrige kundfkapers befordrare , Srhallit 1200 livres at gifva den, fom, efter Academiens godtfimiande , barl bdkrifver: De fdkrafts medd at utan far a och vanfiapelighet borttaga Jlora drr utur anfigtet fom krut of- ta Idmnar. Man fordrar at en eller flera vaT bevitnade hSndelfer bevifa methodens fakerhet* De fom uti detta mne vilja fyfTelfattja fig, finna hos /Eiius Stfkilliga (att at borttaga de hvarjehanda 5rr, fom i -Ildre tider tilfogades pa atfkillige kropps delar; man, finner derom af- handlat uti II Tomen af THiftoire de la Chi- rurgis p. 774, Svarea Svaren fkola iMllas poft-frie til Paris a MR. Louis, Secretair perpet. de 1'AcacL de Chir, innan d. i Aprill 1782. (Se UEfprit des ffourn. Aout. 1781 p. 288-} Nytt medel mot binnike -ma/ken, (utuf L?Efprjt' def Joum. Aout 1781 p. 3/7.) Man tager en ftor dofis Radix Filhis uti en kopp vattn och 2 timar efter en unce oleum ricini uti bouillon; en tima derefter rages ater en unce pa fa mm a fate och en tima derefter tages ater en lika dofis. Detta medel verkar ofta innan 3:e dofis blir tagen* Man 5ter intet til det gjordt fin verkan; hvarefter man endaft bchofver halla fig fom efter vanliga laxativer. (Se famma medel i denna Veckofkrifts i Band* pag. 14, och 33. ) 321 ( ssi Om Synchondrotomien (a). Utdrag of et> href frdn J. G. A. til J. K. dat. Upfala d. 20 October Genaft e/fter min hemkomft frSn Stockholm borjade jag grunda pa LODERS Specieufa Tra- Gat om SeUo Symphyfeos. Vid genomllfan- det af Rccenfion i Veckojkfiften for Ldkare etc. Hand, 2 p. 201 , fant jag alt hvad fom til bans Syfteme horer, af honom vSl utredt; en liteti omftandighet tycks jag mig likvSl fakna, nemL noggittige bevis til hvad han fager. Hr. Hof-R. KASTNERS Mathematifke utrSkning (p. 215), famt defs figur (Tab. 2 fig. i) fynas tydeli- gen vara la iniittade, ibm Hf. LODER har ve- lat hafva.'derj och, fanningen at figa, jag un- drar ej derpa: Ndr man heft alter et arbfte, f& ma man jujadet efter Jit behag? Demonftration ar> fom mange andre dylike, mathematice rik- tig, men flar pjiy^ke felt: Sa fager afven en lard Mathcmatlcus (b) arlivilken jag vifat ho- nom. De iipgifter, hvarpS demonftration grun- dar iig aro ej riktige: Saken ar fedd blott pa en fida och ej pa alia; och det formodeligen for at fa Thefis bejakad En Mathematicus , f^fom Hi\ KASTNER, lean icke knna fidant: men i medlertid imponerar altid en mathema- tifk calcul, i anfeende til det fortroende man har til defs vifshct. En Llkare, forvillad af N^ 21 _ X _ ec (a^) Se Band, i p. 129, 193, 257 och Band. 2,p. 2QI. (b) Heir Profefs. ER. et antiigu Sy'fteme, kan ock taga felt, filed och utan fin vilja, men aldralattafHr for en Auftor at mifstaga fig, nSr egenkarleken mcra arbetar for at frambringa et uytt 5n et jant. Jag lofvade Tit. at lamna mina tan- kar om mojeligheten och nyttan afHr. L. up- gift om broiliern.es utvidgande, fafomj flod for Seftio Symphyfeos : Hall til godo foljande, (bin dock, i anfeende til min inikrankte tid, ej blifvit fa fullkomligit fom jag (jelf onfkat: Det Ikulle likval hogeligen fagna mig, om mit bemodande funnes til nagon del fvarandc e- mot Tit. ailundan. Et far jag fororda, neml. at i mina motfatfer faknas afven fa val drfa- reiihet fom i Hr. L. upgifter, nar han ej gif- vit fig tid at pa mennifko-kroppar underfoka om fallen ar fann dler ej, fa bar jag ej haft nd at hamta mot/kal ur denna var enda fak- re kalla i Lakare-konften* Lat ofs antaga clen fatfen , at Bdekenets hrfifi under hafvande tiijlandet upfedlla: Sa hafve vi dock anttu detta blott fom en Hypothefe, hvilken faknar tilrackeliga bevis: afven veta \\ ej , til hvad grad de utfvalla , och om det fker i den man, at nagon okning af backenets Diameter derigenom vinnes, pofito det fkedde i den direftion Hr* L. vii hafvaj' vi veta ej eller forhallandet af broflcernas confidence > fe- daii de per hypothefin utfvallt, med myeket ir^era dylikt> fom altid gor fatfen an mera hy- pothetiik och tillika (Var at bevifa, Vi bore der- o ) 323 ( $& derfore tlott halla ofs vid Figuren, for at fit om den bevifar alt hvad Hr. L. vill* Han ritar up en Figtir (Tab. 2 fig. i. Se mln fi- gur, Tab. 3 fig* i) , hvaruti han vid kantcit af brofket K vil hafva foreftalt en kroklinea, til bvilken ban applicerar en tangent afe och pa hvilken han fatter en linea normally ky > lorn jfkal mata huru langt det utvidgade bra- fleet fkjuter frahi, nemligen til M. i dtreftion af den linea fom gor plan af ofre b^ckenetj och hvilket faiedes (kal oka linea conjugata ifran 1 til in. Han fatter fin matning juft plu et Mile der faken for honom tycks blifva af- gjord til defs fordeL Han befinnar icke det btifkets fkapnad och ftallning emot planum> gor at det ej far anfes (afom en krok- linea , fom kan mStas med normal, uran at detta ftSlle , hvareft han mater , ir at anfe fom en puncl pa Periph'erien* Foljakteligen, ehuru klart detta hans m^tningsf^tt tycks Vara och riktigt efter mathemati/ke reglor, fa Ir det dock en Phyfiik ofanning. Et brafk af den fkapnad fom Tab* 3 Fig. a A E C. utvi- far, har ingen ftr5kning fram at F, under en fupponerad utvidgning : det fammanbinder tva ben, hvilka fitta bredevid och ej framfor hvar- annati. Ingen dragkraft finnes uti E. under gro(Te(Ten, fom format gora en fadan ftrSck- ning. Skulle derfore detta braflc utfvalla (per hypoth :) fa blir efFeften deraf i en hel annart direction an Hr.LoDER vil hafva. Vi fa nu fe den, X 2 Ut o ) 324 ( o Lat Linierna C, D, (Fig. i) innefluta bra* fleets naturliga tjocklck, lit D, E, inncfatta deu okte tjockleken: Hela denna ,iiafla af brafk, fom innefattas (aledes emellan C och E> loper naftan i et planum bakifran framat, anda tils den kommer fram til linea transver- falis-Ofs: Ilei, eller den randen, fora gor peri- pherien af backenets 6fre opning (Limbus pel- vis}; derifran gar den ned och baJcitigen, Bra- ikets naturiiga tjocklek K L Sr derfore i ran- den af Peripherien, en del deraf, men deraf foljer icke, at den okte L M fkal blifva det famma, Om Brafkets fvSllande endaft fker i den punften, och det kan bevifas, da bar Hr LODER ratt: men nu ar det tydeligen, at ut- vidgandet ej allenaft fker uti punQen L M, iitan afven i brafkets hela areal-innehall neml. ABC (Fig* 2 ,) och nar ia ar, fa far man ej allenaft utdraga L til M, utan ock L. til N. Lat 1EL vara en triangel, hvars bafis ar 1 L: ohi nu denna bafis utdrages til N, och ifrin N fallcs en linea emot AB , fom fkal vara lika flor med L B Sa mafte den falla i punften b> eller ferkorta AB fa mycket fom bafen blifvit oknd uti L N. Uetblirju faledes tydeligen beyift; i:o) At brafket ej kan okas Iran L til M, utan at tillika okas fc1n L til N: och 2:0 At denna tiloknuig minfkar lang- den af AB. Fiat applicatio : I flimma man fom ferafken utlVSllerj i famma man minikas nek Nfr Bf ) i*$ c m Nar nu la ar: hvad forman drager Symphyfeos af detta brafkens fupponcrade ut- fvallande ? Ingen annan an den, at utfvald brafk tyckas kunna tillata en florre opning vid Symphyfis an eljeft: for ofrigit 5r det lika, om man antager ingen okning och operation fleer i BO: ellcr om man antager den, och Se.- Ko Symphyfeos fkal fke i b o. Latom ois vidare befe brafkets Figur: det kan ej hafva nagon annan an den fom defs infertion pa Os Ileum utvifer : aldeles lik Sr den Figur fa val hos mankonet fom qvin- JconQt; at defle braflc aldrig vaxa tilfammans, Jafom de ofrige 3 conftituerande hoftbenen ; och ar man baktil finner en liten articulation eller ledgang emdlan fpin-a poft. Ilei (Fig. 2 G) och Os facruni ; detta alt bevitnar, at Ska- parea inrattadt denna benens fammanfogning til ^ ) 327 ( O til belt annat andamal an at oka conjugate hos dem , Com (kola foda barn, Nar man kanner brafkens fpanflighet och tillika fer pa ftrufturen af detta brafk, fom ar triangulairt och til en del likriar en elaftifk fja- der, fafmnerman at hela kroppstyngcjen, fom hvilar derpa, bares med en oforliknelig latt- het, da under gaende, hoppande etc. bracket afvander genom fin fpanftighet all verkan af itotar , hvilka , om backenet beftod af et enda iammanvaxt ben, fkulle meddela fin verkan anda up ijijernan; ja de faktafte fteg voro ofs altidtunga? altid plagiamma, om icke den- na fammanfattning vo're. Den ny's namde liila articulation, fynes ock tydeligen medgif- va en liten rnan af Hoftbenens flyttning up och ned; men aldeles icke fram at: icke eller lara de ftarka ligamenterna tillata det. Om fale- des nagon utvidgning af brafken ager rum , fa kan den afven af detta fkal ej fke annor- Junda an at fidorna, eller ut at: och hum litet Hr. LODERS tanka vinner dervid^ har .jag of- vanfor beyift* Men vi fpeculera > demonftrera och inven- tera; iallan hinder at naturens tefultat blir lika med vart. Det ar blott igenom et idke- ligit obfcrverande fom nagbn viishct kan v 7 innas i naturens dplda lagar. Men emot en fpecu- lation bor man fitta en Speculation; emot Sr- farenhet , bor Irfarenhet ftalias, X 4 Mt- Memoir e pour le Sieur OSTERTAG , Med. & Accoucheur jurede la Vilh de Stras- bourg. De flmprimerte de LRVRAULT de i Intendance. Under denna Titul Ir nyligen en pa Fran- fyfka tryckt ikrifi, pa 5 ark i ftor 4:t, ut- kommen i Strasburg, hvartil en befynnerlig hSndelfe gifvit anledning. Grefve CAGLIOSTRO ikal 3:ne ginger hafva gifvit droppar och pul- ver at en i barnsn6d fladd huftru, til nvilken Hr. Dr. OSTERTAG forut varit kallad at bitra- da vid forlofsningen , fom , genom deffe me- del, fkal pa et undransvardt f^tt blifvit pa- ikyndad, och lycklig, fa at et lefvande och frifkt barn kommit til verlden. Derta blifver bekraftadt uti et af Mr utfardadt certificat. Men genom nagra ftallen i detta certificat tror Hr. O. fin heder vara krankt. Han forfvarar fig for den., ikul i denna fkrift, eller fnarare angriper Grefven CAGLIOSTRO och Mr pa et befkedeligt fatt, framlaggande vid deua til- falle, med en angenSm och kort fkrifart, at- fkilliga viktiga fatfer uti Forlofnings-Laran a hvilka ban grundeligen och med arfarenhet bevifar. Han adagalagger med beftand odu- geligheten och faran af invertes medel, fom {ko- la befordra och pafkynda forlofsningen , och tillater allenaft, at vid ftor mattighet, v med all forfiktighet nyttja flarkande medel. Han hir i fynnerhet rncd eftertryck Ma- giftra- ) 329 < giftraten (Mefltignfarf far XJf.} Sluteligen hi- fogar han mcdlet, af hvilket Grefve C. be- tjent fig, fadant, foA han arhallit det af en fortrolig perfon. Det ar fa befkaffadt: Pour faire fortlr un enfant: Rec- i dragme de trothi* fmire (Trochifci de Myrrha) frakhe mife en pondre. la faire boire dans un d?mi-verfe de Vin rouge cbaud. i dragme de lappe 'major (Bardana) & une dragme -de femence de viohtte jaune (Cheiranthus LINN.) aiijji en pondre ; dans dn Vin, comme ci-defftis. *- Detta Ir altfa et prof af la medecine orientate, hvilken, fom Hr. O. i borjan af Skriften befvarar fig, haft nagori tid i Strasburg fa haftig framgang (les pr ogres les plus- rapides] (utiir Erlang Gelehrte anmcrk. md Nachr. XXXIL Stuck, d. 7 Angufti 1781 pag. 507). Svar til J. K. up pa defs bref (p. /f2). dot. Soderhamn d. 7 Jnlii 1^81 > fran G. L. For en Lakare, ar d^t vitferligen/ forrx Tit. behagat namna uti fit fifta bref, angen-Srat at blifva underrattad, om palitelige Srfarenhe- ter, fom antingen bekrafta nyttan, eller upda- ga (kadan, eller ock opaliteligheten af et eller flera utropade medel, hvarfpre, och fedan jag af denna Weckojkrift Band, 2 p. yz* finner en ibfervation fur un enpoifonnement caiife par fEfprit de Vitriol, par Mr. BOURGEOIS, p i&7t obfervation qtti confirms Uf bans *$ tf- t& -) 330 ( O effets dss abf or bants .dans hs empoifonwe.iwnts canfe's par les poifpns acides ; par Mr. SCHUE- LER, mafte jag Ifven^beiitta en dylik han- delfe, lorn fig for nagia ar fedan tildragit. En arbetande huftru vid et Cattuns-tryckeri hSr.i ftaden , ungefar 30 ar gammal, hade en gang af en handelfe kommir uti en Magazins- bod ; hvarcft, bland andra faker, Ifven funnos na\;re bouteiller med Skedvvttn. Uran tvif- vei ofvertygad i fin tanka , at detra ej kunde vara annat an branvin 3 tog hon fig haraf en god fup, men fick fnart nog kanna foljderna af fit mifstaor O Som jag icke blef kallad til henne forr, an andra dagen, da hon blifvit flyttad til et annat Mile , och da hon fom knappaft och icke med nagon reda kunde tala (formodeL af fvull- nad \ tungan och fvnlget) kan jag ej lamna nagon underrattelfe , om de kanningar hon haft efter Skedvattnets nedfvaljande; mafte faledes lata mig noja med at fe henne ligga gulblek i anfiktet, med fvullna lappar, et ftandigt fpot- tens flytande utur munnen ofver halfen och nedat broftet, fom lamnade efter fig en gulbrim vag. fa vida flytningen fkedde, och hvilken fa inbitit fig i huden ? at den ej knnde aftvat- tas. Pulfen var ej Mftig, men klen och ojamn, och fyntes afven aiidedragtea vara nagot tvun- ?^en; for ofrigt tycktes hon icke hafva rltt lansning,, men kunde fvllja, huru icke utan fet, ]* ( O Jag gaf henne genaft prcepartrade oftron* fialar , hvaraf hon intog, liter i finder } til$ i lod var upbrukadr. Men fom dcfle e] gjorde ringaftc andring i hcnncs tilftand , gars henne 15 droppar Lixivium Tart art- hvarannan tima med vattn, och nar defia ej .eller tycktes ver- ka, fick hon en Emuljlon af Infufitm Joliorum Malvcr , Mcwdelolja och Gummi arabicum; men alt fafangt, hon dog vid borjan at 3:dje dyg- net, fedan hon biifvit flyttad ifran Cattuns- tryckeriet. Nyfiken at fe , hvad verkan Skedvattnet kunnat gora uti fvalget , matftrupen och ma- gen, famt huru langt dec kunnat ftracka den- na fin verkan, anmodade jag Stads Chirurgnf Herr OLEFELDT, at bitrada mig vid likets opnande dagen efter doden; men fom det var midt i fommaren och borjan af Julii manad , hade underlifvet fa anfenligen fvaldt ifp^ och flera teckn til en ofverhand tagen rota vifat fig, oaktat den doda kroppen var fatt uti et kallare-hvalf ? at vi ej vagadc, for egen faker- het flcull> exponera ofs; mafte falcdes med 4)f6rrattadt arende ga derifran, Sedermerahar jag funnit, at Hr. RICHARD PE HAUTESIEKCK, uti Recueil tfobfervtfions cV Medecine des fiopitaujc wilitaires, pa et {talle talar cm den elaka verkan, fpm Concent reradt mhieralijjfe fyror fororfaka; och naniner om en flicka, fom af forfeende fadt Fiffriot-olja- hvan matflrupe ^ch mage indj $tj hogre mag- mun- munnen, varit angrepen af kallbraticL IIos en annan ater, fern druckit Skedvaftn ock fom ienare dog, voro har och dar pa namde ftal- 3cn far, (ulcera) och i et afftand af 3 tvarfin- ger fran hogra magmunnen, et hal fa ftort, at et agg kunde foras derigenom; afven {bin han anforer en hindelfe om en < foldat, hvilken , fedaii Han efter 2 minuter ater upkaftat Spiri- ins Nitri> den han fortSrt, utan nagon inat- Hr'upens eller magens inarkeliga fkada, andte- ligen blef til half in aterftald, faft han dervid forlorade alia fina tander. Dct fom uti Hr. SCIIUELERS berattelfe fo- rekommer mig nagot bcfynnerligit ar,J at de upllotningar, fom ftone pa fyra, och efter forfta dofis af kraftilenarne fororfakades , va rade endaft et ogonblick; och at pa mindre an en tima alia de fymptomer, fom i borjan vifade fig forfvunno, da likval den fjuke fe- dermera kande elaka vader upiliga utur ml- gen, famt hade da' och' da krakningar; hvilket alt foranlat honom, at gifva nagra droppar Spiritus Nitri dulcis i vattn, for at matra, hvad fom af kraftftenarna var mer intagit, in fom behofdes, at infupa Vitriol '-fy ran: det torde imedlertid vara ganfka fvart, at i magen de- terminera den ratta faturations - punft, , och om hvarken- en eller annan upftotning fleer f Mrer val fakrafte rattefnoret blifva, at fma* gifva ibfrb:aie, eUw acidra fyran O ) 333 ( QT brytande medcl, til defs fymptomerne j for- orfakade. af fyran, Kelt och hallit forfvinna. Och om i magen upkammer nagon gjas- ning deraf, at fyra ocb abforberade medel blandas tilfamman. (fom I-Jr." SCHUELPR anmar- ker, och fom forlndrade magens vark, uti en brannande hetra, famt fororfakade upftignin- gar) , hvilken giflhing kan vara nog fannoiik ; Ja tror jag dock ej folja at den underlifvets utfpanning eller meteorifmus , fom efter dodcn marktes hos den huftru , jag i h^ndelfen omr talatfjl Mraf hade fit urfprung, emedan den torde fnarare hSrrort af den kallbrand , fom var en foljd af fyrans fratande, och hvilken iluteiigen afliande henne lifvet, Det ar troligit, at denna huftru tagit val til lifs af Skedvattnet, hvarfpre ock pafoijden blef fa fvar, at medlen ej kunde hjelpaj men om man i borjan gifv it henne mjulk at dricka, fa fom et medel, hvilket man i haftighet gar- na vid (adana hSndelfer tilgnper, eller om hon fadt krakningar^ och dymedeift tilbaka- gifyit nagot af Skedvattnet, kan jag ej med nagon vifshet f|ga. Hvad jeg i fynnerhet an- maikte, var, en obeflcrifvelig villighet och be- gar hos henne, at emottaga alt hvad fom in- gafs, oaktat hon icke utan med inycken fva- righet kunde fa det ned: tvifvels utan vnr hen- nes tanka, at derigenom kunna bibehalla lif- vet ock ats* komma til hSIfan, Vid O ) 334 C O Vid dylika handelfer fom den anforda* torde det blifva bade artigt och inrereflant at framdeles forfoka, hvad Hr. MARTINET anfor om ahali volatil flnor (ahali ammoniaciim cau- Jlicum) efter Herr SAGES lipgift uti defs Ex- periences avec. r ahali volatil &c. (och .kan II- is uti Samhmgen auferlefener abhmdlungen &c* 6 Band. 5 ftyck.) efter ban berommer det va- ra af fardeles nytta utvartes vid brannfar af eld och oleum vitrioli: famt vid ormars - och galna hundars bett m. m. da deraf tillika gif- ves invartes 12 til 15 droppar, med et glas vattn. Om hans Theorie ar riktig> at nemli- gen de flafta fkarpor och gifter aro af fyrlig natur, fa mafte detta medel vara et ganfka godt motgift, och gifva anledning til manga forf6k. Om det Publika Barnbords-Hitfet. (Fortfattning af . 5. fr. p. 278). Hvad Jkotfeln under furlofsningen och fjelf- Va forlofsnings-fdttet mera egenteligen angar; 15 ar icke min meniftg, ej eller ftaUer,, at har gifva en utforlig af hand ling i den faken* Vi hafve nog fadane. Utan jag tanker blott halla mig vid det almSnna behandlings-fattet, och i fynnerhet vara upnvSrkfanl vid det, fom uti Accouchemens- Hufet blifver med barnafoder- (korne iakttagit > ftridatide mot det forvanda fatt, D ) 335 ( O fatt, pa hvilket de af oknrinigc Barnmorfkor ofta blifva handterade. Jag liar altfa msra til foremal at uplyia och varna almanlieren, an J/akare och Accoucheurer, foin derj kke be- hofva , men , torde handa , icke flllan finna all fin kunfkap onyttig, da de ej kunna ofver- valdiga Gummornes Brdomar, eller komma for lent at aftijclpa den fkada , fora redan blif- vit gjord, Forut (p. 52) bar jag fagt, at ingen haf- vande qvinna 5 utan betalning, intages uti Ac- couchemens - Hufet for an rStta forlolsnings- arbetet borjats, Orn altfa det vid underibk- ningen finnes kke fa vara, mafte hon ater ga fin vag. Ar faken tvifvelaktig, fa at man ic- ke vet, orn det vil bli alfvare med forlofs- ningen eller icke, fa far hon ftadna qvar dyg- net ofvcr, eller tils man kan filla et vift om- dome, och iinedlerrid njuta den hjelp, ioni hennes omftlndigheter kunna fordra , fafom : om ^et behofs aderlatning, lavement, nagot llillande medel m. m. Men befinnes hon va- ra i verkeligit forlofsnings -arbete' ftadd, fa anfes hon egenteligen fafom ratta foremllet for nl den upmarkfamhet och fkotfel, fom i (like fall bor vSntas vid en der til ftiftad och af kunnige perfoner ftyrd och betjent inrattning. Efter fkedd underfokning om be/lcafFenhe- ten i hanfeende til forlofsnmgen, underrattar man fig om cjvinnan haft behorig opning och om hon fatt lata fit vatm eiler icke ? Omftin- dig* O ) 336 ( ^ digheter, fora aro ganfka angelagna at i tid efterfraga och afhjelpa, i fall nagot fel der- urinnan at* for handen, Man later fatta hen- ne et eller flere vanlige kliftir , ,om hon varit en dag eller langre forftoppad; ja val ock o- anfedt hon haft en opning forut. Om urin ar til nagon betydelig mangd fa m lad iblafan, famt icke vil afga, da kliftiret gor fin verkan; fl later man henne paatfkilligt fatt forandra ftallning; man foker til at med et par finger infordc i moder-ilidan uplyfta foftrets hufvud fom det annu ^r rorligt) undan Isbenet, at defs tryck- ning pa urin-gangen niattc uphora och urinen fa medelfi fritt fa afiopa. Men om deile me- del icke hjelpa, och i fynnerhet , om forl-ofs- ningen fer ur at bli nagot langfam (har ar ock icke tal om de hafliga forlofsningar , fom hvar- ken behofva eller gifva tid til nagon praepa- ration) eller urin-blafan afven utvartes pa bu- ken kannes updrefven , fa aftappas urinen med Catheter.) hvilket inftrument atfkillige Barnmor- (kor har i Stockholm forfta ract val at nvttja, och Barnmorfke-Larlingarne blifva altid om defs applications-fatt undervifade, famt fa dar utinnan ofva fig pa cadavcra vid de Anato- mifke demonftrationer, fom goras dem pa Anatomie-Salen. Sa ISnge foftrets hufvud (jag talar nu om blott naturlige forlofsningar) icke ftigit ned i Nedra Backenet och inga drifvande varkar aro fo^handen, ia dilates Barnafoderfkan ct, efter behag, behag, Hgga, fitta eller langfamtga, och tvin- gas ingalunda til nagon vifs ftallning; an min* clre blifver hon brakad eller anmanad at an- fUlla nagra bemodningar til forlofsningens be- 'framjandc; man 5r endaft upmarkfam pa be- fkaffenheten af forlofsnings-arbetet: om det ar for mycket trogt, varkarne falfka eller altfor klena; fa efterforfkas orfakerna dar til, och dem foker man hafva. Sidane iro, vid eljeft naturlige forlofsningar^ almannail 3:ne: Blod- fullhett fvaghet och fpafmer. .Blodfulthet Sr hos de raflcafte perfoner ofta orfaken til et bade pinfamt och langvarigt for- lofsnings-arbete, Lifmodrens blodkarl aro for mycket fpanda, hvarigenom hennes famman- dragningar hindras och blifva ojamt-kramp- akrige; men denna olSgenhet ar gemenligen fnart hSfven genom tilrackelig aderlatning (lika kraftig pa arm eller fot), da d^rjemte en fa- dan perfan, om hon Sr benagen til hetta, halles fvalt bade i Mnfeende til klader, luften i rummet och hvad hon fortSrer. Sa hogft ogarna jag aderlater en barnfangs-qvinna (Sc Band i p. 308), fa fardig ar jag dertil hos en barnafoderfka vid de nu namde anlcdningar. Svaghet , antingen af en egen klen kropps- ft^llning eller af foregSende fjukdomar^ kan afven gora forlofsnings-arbetet trogt, emedan ftyrka felas i Lifmodren och de ofrige mufk- lar, genom hvilkas fammandragningar foftret ikal framdrifvas. H^ndelfen ar iu mycket 5f- N^ 22 Y ven- ) 338 ( O I ventydigate , fom orfaken okes af effeftcn; elier: fvaghetcn tiltager i famma rna'n, fom forlofsnings-arberet blifver langfamt, fa framt cj fkotfeln Ir Jampad derefter. Perfoner af klen conftitution aro val ora fa blodfulle , fom de ffarKC och frodige, och kunna da afvcn Lehofva aderlatning; men har nienas egente- ligcn den fvaghet , fom 5r f6rcnad med brift pa vatfkor, varc fig af Jjnkdomar eller fvdlt (bagge delarne gifvas nog manga tilfallen at ic pa Accoucheniens Hufer). DefTe handreras cfter hcl annan mcthode: aderlatning fkulle va- ra dem hogft fkadelig; de blifva afven, fa framt ej feberhetta plagar dem, fnarare hlline nagot varmt , an mycket fvalt , i affeende pa luft, klader och hvad de fortara; dock fa, at matteligheten icke ofverfkrides : en het och tjvalmig luft (i) tunga och mycket varmande klader eller tSckcn, famt ftark ioda och her- tandc dryck (2) eller krydder, fkulle vifferli- gen mera afmatta och odelagga krafterna, an (i) For den fkul bor fpjallet icke ftangas i lummet hcs en bamafoderfka, utan en la^om varma un- derhallas med liren och (Hndig eld i kokelugnen eilcr pa Ipifen ; ej eller bora flora peiToner, an Tom behofvas til den vandandes bjelp och fkotfel , vara i""e och fylla ruin met med fin andedtdgt och ut- d.iuftning, fom bortfkammr luften* (2) Safom branvin , Vin (utom kanfke liter Rhenfkt i theevartn), Caffe m. m. bvarmed en del i'anire Barnmorfkor fa gSrna fagna iina patienter , ofta fur at fa med, O ) . 339 { O uphjelpa dem. Pa Accouchemens-Hufet, hvar- eft ikotfeln ar inrSttad for fattige och faledes ickc onodigt koftfam , late vi fadanc barnafo- derikor njuta liter i fander af goat fvagdricka med brod kokadc ellcr et fvagt Iggol. Barna- foderikor af battre formogenhet, kunna v^l fa lof at tilfridsfcalla fig med nagon ting fmakeli- gare; men ej af annan befkafFenhet, In lindrigt fodande och (lyrkandc , man at uphetfa blodet. Spafmer eller krampaktigheter i Lifmodren och undcrlifvet hindra ofta forlofsningsarbetet och gora det oordenteligit med falika och fafanga varkar. Defle fpasrner kunna af atflcU- lige orfaker upkomma: for mycken retelighet gor barnafoderfkan fkickclig at latt fa dem; kommer der til antingen blodfullhet eiler fvaghet och brift pa vatfkor, fa upvSckas de fa mycket fnarare, ej allenaft af den ref- nin^, fom Lifmodrens fiimmandragningar for- orfaka , utan afven af arfkillige andra anled* ningar ) i fynnerhet finnesrorelfer (3), elier Earnmorikans otidiga koniUande och brakan- de med barnafoderfkan, Y 2 Man (3) Darfore foker man garnn pa nit fa c tt at trofta och upmuntra en barnnfoderfka, famt afhoja fllla de liandeller, Tom kunna oroa henne; och bor inga- Junda nagon tillatas at lopa med Iqvaller til en fa- dan perfon, an mjndre tain om fvara forlofsningar, hvartil en del konftarfarne aro ia f&llno, at ickc en gang efcerf;3iikan oiu flceujan kan sfhalla dem fi5n at recommendeva fig med berattelfer <5>m ftoiverk i deu vagen. O ) 340 ( E| Man har, vid fpafmernes hafvande eller lindrande, affeende pa hvad fom forut ar fagt cm blodfullhet och fvaghet ; ofta gor fed an et eller annat kliftir til fylleft; men i fynnerhet kommer nagot opiat val til pals, da man der- jemte foker, genom tyfthet och minfkad dager i f uramet, at befordra den vandande til nagon hvila och fomn. Reteligheren blir derigenom minfkad, krafterna fornyade, fpafmerna up- hora och ratta varkar inrtalla fig. Det ar of- ta vid fadane tilfallen nodigt, at icke vara for fparfam i dofis af opiat; rncn bar fordras La- karens omdome, emedan medlet icke kan an- fortros at Barnmorflcor (4). De hafva gjorc jln ikyldighet, nar de iakttagir och ratteligen anvandt hvad forut ar fagt om aderlatning t In/tens och bidder nas befkaffznhet , kiiflir^ det fern (4) Jag bar likval ofta bar i Stockholm ofveikommif , at Barmnoifkor (dock af de famre och mindre ftr- nuftige) tagit til fig et fadant recepr, af mig eller nagon annan Lakare foreflcriivit , formodcligen i tanks, at dermed, pa cgen hand, knnna hos Bar- nafoderlkor fkafFa fig anfeende; men Herrar Apo- thekare lara fa'kert, enligt fin (kyldigliet, icke pa et recept, fom ej ar fkritvit famiua dag, rned La- knrens egenhandiga namn eller ock defs fornyode pafkrift, utlemna detta eller dylika medel, fern med inera granlagenbet mafle brukss, an af en Barn- inorfka eller nagon annan an Laknre kan vantas. Manne likval den forliktigheten (kulle vara ofver- flodig eller ur v.agen , om Lakaren pa recepret gaf- ve tilkanna, at det /kulle behalias qvar pa Aporhe- ket, f6r at icke i Fuikarinpcrs ha c ndsr blifva farligt? o ) 341 ( o fom fur hires m. m. famt da de tillika lata bar- nafodeHkan njuta bchorig hvila 5 man at af de- ras beftalfamma och ofta grofva handterande blifva utmattad. Det fo afven om nyttan har- af, fom man gcnom dagelig arfarenhet uti Accouchemens -Hufet ofvertygar de d^rilades tildanande B;irnmorfkor; och ingen tvifvel , at dc ju raed et fadant forh-allande komma at i Lands-orterne, dar de blifvit antagne, afboja manga olyckor, fom en harernot ftridig och forvand barnafoderfkornes flcotfej fordom aftad- kommit, fa framt de icke aro nog fvage eller egennyttige at lampa fig efter folkets fwrdo- m-ar och handla tvartemot hvad de hafva lardt och med framgang fedt brukas. Man finner larteligen, ato'men Barnmorika fkal vara fkic- kelig at fa 11 a et fornuftigc omdome hum den vandande bor fkotas, mafte hon bland andra kunfkaper, i fynnerhet hafva den, at af pul- fens befkaffenhet kunna utrona: om dar ar blod- fullhet, brift pa vat(kor } feber m. m. och det ar afven fardigheten haruti, fom hon uti Ac~ couchcmens-Hufet baft kan Srhalla, bade genom undervisning och flundelig ofning. Utom dc upraknade orfaker til et langfamt forlofsnings-arbets , gifvas annu manga , fafom: B&ckenets e/ctka befiaffcnhet , dldren , fardeles has forflfoderllcorj lifmodrcns fncdhvt , himiorngf feghet, fel i fq/Jrris Idge, nafuelftrdngens fndr- flingw m. til. Men det 5r utom mit amne och npg aflvaudladt i Acuouchernens-Eocker, iafom Y 4 .Siphra Siphra och Pita (den forbattrade .uplagan af ar 1777). Jag torde likval vid tilfalle Sfven komma at namna nagot i affeende pa deffe omftandigheter, i fynnerhet da handelfer fo- refalla, uti hvilka man vet at fkacklige for- domar annu aro radande, eller aYfarenheten bar ofvertygat, at afven de i icdnare tider godkande principer/aro mindre faki^ och nyt- tige^ atminftone fkal jag taga mig den frihe- ten at faga mine oforgripelige tankar, altid likval fardig at utbyta dem mot battre. Man lar formodeligen icke lagga mig tfl laft, at jag> for at befordra forlofs-ningar, ic- ke recommendorat fa kallade dnfvande medel cller fadane, fom man trodt aga den kraften at {kaffa och oka barnvSrkarne. De hafva f5 mycket mindre blifvit nyttjade vid Accouche- jnens-Hufet, fom man lange varit ofvertygad , at deffe medel i allmlnhet aro ony ttige , ofta ganfka fkadelige; men deras intagning och na- turens verkan hafva ibland pa en gang intr^f- fat, och det har fkaifat dem et ofortjent namn och fortroende. Sadan lar ock man tvifvel handelfen hafva varit med Grefve CAGLIOSTRO'S medel: pour faire fortir mi enfant (Se p. 329.) Hos ofs aro vi, lyckligt vis, tailimeligen fris for fa lyfande fpecifica. Jag har ock icke gifvit forflag pa im-fiba, hvilka af alder varit brukade til forlofsnin- gens beframjande: ty ehuru jag ej aldeles vil ne- ka raojelighetsn, at de Ju nagon gang kunnat gora O ) 343 ( O; gora gagn; fa hafva dc likval, mig vetterligen , icke blifvit nytrjide uti Accouchemcns-Hufet , och det, emedan man anfedr fordclcn af dem mera giflad och ofaker, an fkadan^fom de kun- na aftadkomma genom den forkylning om un- dculifver, for hvilkcn qvinnan cUrvid- fa gaa- fka latt ar exponcrad. Sallan knnna fmarjuiu- gar uti modermun och (lidan van nodigc, om icke vid en beiynnerlig deffc delars torrhct , fom icke garna ar annat an en folgd af otidigt handcerande. Jemte en god fkotfel, ar talamod, nar qviu- nan ej ar i nagon fara, det baih medlet. Of- ta hafva Barnafoderfkor vandats 2 til 3 dygn pa Accouchemens - Hufet , och forlofsningen blifvit narurlig och lyckelig for bade moder och fofler; da troligen kunnat handa tvartom, i fall man nyrr.jat konftig hjelp, hvilken, ehu- ru mycket den recommenderas af dem , fom dermed vilja lyfa, likval aldrig blir mit rad at tilgripa, fa lange inga andra omftandigheter gora det nodvandigt, an blott de plagors for- kortande hos qvinnan , fom ick'e aro farlige, ofra drageligare, an en ovand flutar af hennes otalighet. (Slutet af denjia . en annan g^ Om en Prolapfus Vagina* tm'd kaibrcwd; af t j\ A. En qvinna pa Ladugardslandet, 18 ^ r gam- furita gangcn i barnfang, af klen och Y 4 fpen- o ) 344 ( m fpenflig ,kropps beflcaffcnhet , radforde % i bor- jan af fiftledne Julii manad med en af de fkic- kcligare Barnmorfkor hir i Stockholm, fom. vid underfokflingen formarkte en ovanlig pro- longation af en ruga vaginx pa hogra fidan, hvartil cj qvinnan vifte nagon orfak, utan trod- de det vara et fel, fom fran de yngre aren hade henne atfolgt. Denna Barnmorfka kallades ater den 27:de famraa manad, for at vara henne behjelpelig vid den da inftundande forlofsningen, Foftret bod iatet; men hon forloftes dock utan far- deles moda, fran en lefvande flicka kL 8 om aftonen Under forlofsnings-arbetet hade henne fle- re ganger ofverkommit qval i magen rned krak- ningar, hvilka fa mycket mindre vSckte na- gons upmSrkfamhet^ fom de efter forlofsnin- gen genaft uphorde j men efter 3 timars for- lopp, fedan Barnrhorfkan lamnat henne vM jQcotr, tammeligen munter, ftilla och med bo- jelfe for fomn, aterkommo krakningarne famt tillika med dem fpafmer i underlifvet och lif- modren, fom helt och hallit liknade de ratta cller kryftvarkar. Hon kaftade fig ock nti, tor handa nog vardsloil, i f&ngen med hSf- tighet under tata kryftningar och krakningar mfoHi, hvaraf hande^ at hon fnart fjelf bor- )ade mark^, det nagot formedelft varkarne prlffades fmaningom fram; men ju. langre det led, defto ftorre blef den cmrangde delcn , och O ) 345 ( 3 da ford kallades Barnmorfkan a nyo, hvilken vid fin ankomft, hapen och villradig, bad dem kalla en Lakare. Af denna anledning kom jag til henne kl. vid pafs 2 om natten och befant qvinnan haf- va da och da krakningar, men dock mera of- ta ordenteligc vSrkar, hvilka voro fa ftarka , at hon emot fin vilja nodgades dcm med kry- flande underhjelpa. Pa hogra fidan af hennes yttre fodflodelar var en aflang fvulft, ftor un- gefar Com en i tuklufven Melon af de ftorre, {\h och (nanftig , men tillika hard, pa ofver- fta delen af dcfs convcxire , fa val fom ock emot perinxum, var fargen djupt morkrod, dec ofriga ljufare. Som fvulften hade placerat fig pa hogra fidan, och framifran bakat, fa innefattade den hogra labium vulva?, nympha och en anfenlig portion af vagina pa fafnrna fida, famt pcri- na?um and* til anum. Emellan fvulften och vanftra labium kunde man utan fardeles fva- righet upfora 2 a 3 finger ud vagina , dock icke langt up; ty fjelfva Lifmodren var ned- prailad i nedra ESckenet , och ompjelig at kun- na upikjuta* Repofition af den uttrangda va- gina forfoktes , men kunde dock ej ikje i an 5 feende til fvulftens ftorlek och den ftraraninjj huden gcnom defs updrifvande var forfut iui. % hvaraf hande at da man afven lindrigt tryktc den famma ville genaft det fpanda. fkinnet ra\ra- na j och ehuruval man , i frukun fur laceretion , X5 e; ej mcd all nodig -. ftyrka forfokte repofition, i*a blcf man dock ki. 7. famma rnorgon, da Hi\ Do&or HALLENBERG var god och mcd mig i'&g patientcn, varfc, at huden pa ofverfta de- len af fvulften ramnat til vid pafs 2 turns J'ingd, hvilken opning dock endaft var fuper- ficieL Wi komn;o da ofverens at affta mcd repoimons-forfok, och radde qvinnan til adeir- ];!tning,' fom (kedde pa armen; en kylande regime och nitreufe pulver foreflcrefvos; pa den updretne vagina lades lappar doppade i Biyvattn och ofra omfade; lifrvet holls oppet ined lindrigt afForande medel, da det tarfva- des. Under det hon nyttjade detca, hade lion en inflammations -feber; men ej farde- les {lark. Qvinnans fattigdom och brift na- {lan pa all ting, gjorde, at hon nodgades vid egit broft ftilla fit barn , hvilket 5 u- torn liter torik, under hela inodrens fjukdom, madde val och foflrade fig. Da forfta veckan var framliden fag man tydeligen at kallbrand var oundvikelig, Pulfen kandes annu fnall men mera lag. Hon fortfor likval naftan 3 veckor med embrocationer af Aqva faturnina, och fedan paflroddes en blandning -dpii-lv. Cort. China' och Camphiri'i invartes gafs h.enne af- ven en gang C/ih?a~ Beco& r men for defs fat- tigdom nodgades hon denned Chart affta , ut-, vartes brukades China mcd Camphert oafbru-- rct. vvid 4:dc veckans ilift y formlrktes tydc- ligcn bSrjan til feparations "lijaea uVr kullbrand , Tom O ) 347 ( O fom intagit et (tort (lycke, faVdeles ofvcrfte delen af fvuliten; men ej fa mot anum, dit clcnna linea annu icke ftrakre fig; men d. 27 Augufti, da Herr Profcffor KP.AAK, fom nyfs hemkomnlit fran Inndet, och Hr Dot. HAG- STROM gjorde mig folje til parienten , var he la den gangracne'rade fvulflen feparerad, at den .man moda borttogs. Saret, fom nu var af en fingers l.ngd, forbants efter konftens reg- lor, jtied dige/liv t hvilket omfades fa ofta uri- ncn afgeck } vid hvars latande lion aldrig ha de nagon fvarigher. Det gangr^nerade, fom Snnu var qvar, affondrades Ivckeligen genora fuppuration, utao betydelig feber , och larer fkickade fig ganfka vll , oanfedt Rotmiinadea och den da varande hettan jemte den fjukas viftande i et gan(lmforg for allmSnhetens halfa och lif , latit antekna nti Almanachan for ar I78O. Detta alt hade den lyckeliga verkan, at Tor- paren, efter 4 timars ouphdrlig fkSffel'; kom % fore ocb talade ned full fansnin-^j klagan- ^ ) 349 ( O de endaft ofver fvar hufvudvSrk , fom dock gaf fig genom aderlatning. Dagen efter hade han den ityrka , at ban utan hjeip gick til fin huftru och liar fedan ej kant nagon olagenhet, Anntdrtihirigar vid drimknade p erf oners uplif- vmide ; af ,J. L, O. At fa fallan bar i Refidencet drunknade per- foncr kunna aterMllas til lif , kan val oinojeli- gcn harrora af briftande anflalrer, fedan Cf- ver-Stathallare-Embetet med fa utmarkt nit derf6re iorgt ocb Refidencets Lakare med fa mycken villigbet dcrvid vifat fin mennifko-kar- lek. At et onaturligt br&nvlns-fupcmde hos gemene man torde vara fvarafte hindret, dct hafva 2:ne handelfer gifvit mig anledning befara: For ungefar 6 ar fedan motte jag, tillika med Hr. Gen. Dir. och Ridd. AF ACREL ? en karl midt pa Kongsholms bron, fom i var afyn itorrade fig i ijonj uptagen inom fa minuter, bkf ban genaft ford til det nra derintil lig- gande,Kongl. Lazarettet, hvareft man med alia mojeliga medel fokie aterftalla en ia nyfs drunk- nad; men alt forgafves. Foljande dagen opna* des liket, da - magen fants upfyld med brdnvm , och man fick ifven veta, at fidfta vandringen i bans lefnad varit direfte fran krogen belt 6f- verlaftad: Herr Lif-Med. HALLMAN bar af- ven fjelf varit afyna vitne, at en huftru, fiin foogcn koramande, ftillk i vattnet pch, eburu in era o ) 35-0 c m inom 5 minuter uptagcn och pa alt uptanke- ligt iatt, ikon, icke kunnat aterbringas til lifvet. Hon var ock kand for fylleri och oordente- lig Icfnad. Nik* nerver och blodcts omlopp aro af en fa eicik diiet retade,'fa upkommer , efter min oforgripeliga tanka , et fa fvart hinder, at alt phijjifit bemodiinde icke hjelpeu. hos de i fa- dan belagenhet dnmknade^ och det moralijka faf^ngt anvandes hos dem fom jOkullc gora bi- trade vid hamnnr och itrander, pa de Mllenj hvareft icke, fafom har i Stockholm , viffa per- foner aro dcr til forordnade, utan hjelpen (kal irhallas af dem, fom himdelfen later vara til- ilsdcs och hos hvilka dryckenfkap ej fallan okar envisheten i den fordom, fom fa ofra hin- drar gemene man, at lagga hj.elpfam hand vid dem, fom olyckligen aro omkomne och .for ' amna denna handelfe, efter jag intet annat befynnerligt hade at faga om detta pulver. Hvad jag onilcar, 5r det, at man fram- deles matre undga at emottaga ficre dylike ut- Mndfke medel, i fynnerhet om de mycket be* roramas och urgifvas for ofclbare j men dock ) 352 ( ej vifa battre verkan an detta, eller komms fran en man, fom, ehuru annars berommelig, icke ar' kand for grundad kundfkap i Medi- cincn , dm det 5n vore bcledfagadt med den aldraltorfta valmening. Befordringar och Nyheter*. Under den 12 AugufH detta ar bar Kongl. Maj:t i nader utnamt Hennes Kongl. Maj:t Enke- Drort- ningens LifMedicus, Hr. Docl:. ANTON HOFFMAN til (in tjenflgoronde Lif-Medicus och Vice Przfes i defs Coll. Med. efter nuvnrande Bergs-Radet Heir Doctcr N. UAt^BRG. Aflfeilbrs namn och vardighet hafva , genom Kgl. Mpj:ts opne Nadign Bref, arhallit: Provincial-Medicits Hr. Doa. ER. NORDBLAD, Prov. Med. Hr. Doft. PEHR TIM .BUS och Hr. Doh AND. SPARRMAN , lika med Affeirorer uti Kgl. Coll. Medico* Dode aro : Med. Dotorerne Hr. D. H. SODERBERG i Efkilstuna d. 10 (iftledne October och Hr ISAC UDD- MAN d. 23 famma manad i Upfaln. Under d..2p October bar Artis ObftetricicE Pro- fefforen DoV. JOH* KRAAK arhallit Nadigt af(ked i- tran famma fyfla. Herr Profeffor FERDER i Mietsu har denna fom- inar, pa Konungens af Pohlen nadiga anmodan, gjort en rela til Polfka Berg-verken , hvarfore ban, utom fria i-efpenningor .och forplagnmg, af Konungen hafc den naden emottaga en Briliant-ring oin iooo;de Du- eaters varde O ) 353 ( O Lettre fur let Experiences des friSlloW Ota* ciates pour la Guerifon de la Pefte , et aiitref maladies putridvs. Pa? M. D' SAMOILO* WITZ , Affe.ffeur des Colleges de S. M. IMPERIALS de toutes let Ruffes, Doff, en Medec. , Chirur glen- Major du Sen at de Mofcou , et membre de . la Commijjion contrt la Pejte-. A Paris chez Le CLERC, Librai- re, 1781* Sid. 54. gvo Detta Jr et bref rorande Pe/fen , Tom var garigfe och dodande i Ryflland 1771 , j$mce ec utdrag af en aftandling, fom innom korc tid i famma imne lofvas , ia vil fom en befkrif- ning om de'12 kallade Experiences Glaciates, hvilka af HENNE* RYSRA KAISERL, MAJIT. blef- vo anbefalte at brukas uti Peft-Hoipitalernc. Forfok, hvilka med framgang blifvit nyttjade, och fom torde hafva lika nytta uti andra ro- tande fjukdomar. Heir S, upmuntrar likafom uti et fSreral eller farfkilt bref > daterat Paris den i Sept* 1781, alia ber6mde Llkare i Europa, at ge- nom Theorien uplyfa den nytta erfarenheten vifat i anfeende til Rotan, men i fynnerhec kvtden och gnidandet med //; famt federmera Hmna honom fvar> eller Sara infora det uti Gazette de Sante\ eller nagon annan Etoropeijk journal, Bor man icke, (ager Han, infora defTa nya Srfarenheter, uti alia medicinfloi boc- ker, under nama af Antipeftilentiale CATHA- NS 23 Z 33! ) 354 ( O RINJE II? afven fom man derflides tilf6rnc brukat tAamiL^qua Regince Hungarice &c. Hlrefter kommer Herr S. til utdraget af den utlofvade afhandling om Peften, hvilken kommer at befta af 3nc nog vidftiikta delar o. f. v* Han lamnar fedan anmSrkningar ofver 3ne handelfer i Peften, hvarvid Isgnidningar blifvit brukade , . famt andra medel, fafom ki- nan &c. Altid med lyckejig utgang; den for- fta uti Klofter - Hofpitalet Ougrefthinfky , den andra uti Hofpitalet vid kloftret Symonow/ky. Sluteligen anfor Han nagra anmarkningar om nodvSndigheten och nyttan af Peftens ympande hvarom han framdeles tinker lemna nogare och omftSndeligare underrSttelfer. (Recenfenten onfkar af alt hjerta, at nyttan af deffa Friffiions Glaciates eller Isgnidningar > atminftone i Peften, matte fent eller aldrig uti defs kSra fadernesland komma at forfokas!) G. L. Om det Publiha Barnbords-Hufet (Slut af ftt t jran p. 343). Jag bar forut (p. 26gljalt om quinnans fdlniiig til fdrlosjning , och d5rvid utdomt den Jittande i Barnmorfke-Stokn; men recommen- derat den Uggande (p. 273) och Ivlldre pa rygg Sn pa fida (p. 274) utom vid farfkilta och be- iynnerliga handelfer (p. 275). Jag bar afven fagt huru fnart den fodandeborformastilen vifs fill- JSf ) 355 ( JHf Mining (p. 336) famt huruhon under forlofsnin- gen bar ikoras. Nu aterftlr af denna J. (a) atom- tzhfdttet huru Barnafoderftorne blifua forlofte^ eller r&tare : hvad hjelp man gor dem for at f& fram barnet och efttrborden* hvarvid IrVen na- gra anmarkningar komma at inflyta om dat ny~ fodda barnets forfla fkdtfel. Vid naturlig forloffning (b) bar jag redan (p 270) forkaftat alt hrakande med Barnafd- derfkan, och det vore onfkeligt, at qvinnor, fom Iro i barnsnod, ville vifa fig ijelfve deh barmhlrtigheten at affla all annan hjelp n5r de iro i naturlig forlosfning ftadde, in den, Z 2 fom a) Enlist antQgen plan (p. 2) ateifta annu 4. . . af denna beiittelfe; men dels bar man hittils en. daft et blott hopp, ot denna Wekoikrift kommer at fortfattes, och dels tordc omftandigheter , fedan jag sirhallit Nadigt aflked fran Accouchemens-Pto- feflionen , fatta mig ur ftand at belt afborda mig detta lofte, hvarvid ock refpeftive Lafarc ingcn ting lara forlora, i fynnerhet om en Eftertradare fkulle med Ikickeligare hand viljt borja dlr jag flutat. Hvad fom kunnat tjena Almanheten til uplyfning (Iniket jag e^enteligen pafyftadt), ar hufvudfakeligen at finna i dcfla 5 . Jag far afven bar paminna at bcrat- telfen endaft ftracker fig til den 23 Junii Sr 178 1, och at faledes de andringar och forbattringar, fom iedan den tiden hlndt eSlrr framdeles kunna ban* da utiAccouchemens-Hufet, icke matte harmjed for- blondai* b) Om ingen annan talas i dnna . och jag menac har fadane forlosfningar vid hvilka alt a modi-ens och foftrets fida har iitt natiirligt (kick, ntom en mer eller roindre forlosfahist-arbctetf iangfamhet ) 356 ( Q fomhSrflcall blifva orntalt;- men dels fakna de kunflcap , dels hindras de at ofvertygas under *en orolig atra at flippa fina plagor , och intag- ne af den fordom, at mycken hjelp ar bade nodig och nyttig (c), Uti Accouehemens Hufet. hvareft man blott bar modan for arbetet, fkulle jag fnart llta forebra mig, at jag for egen bequamlighets flcull blifvit en fyflolos tilfkadare vid naturlige forlosfningar, om jag icke kunde aberopa mig at hafva hamtat forfta principerna til et iadant forhallande af mina Herrar Forctr^dares Herr, ProfeiT. v. SCHULZENHEIMS och Herr Affeff. RIBBENS mogna undervisningar och handledning, och arfarenheten utiAccouchemens- Hufet bar mer och mer ofvertygat mig och formodeligen alia dem, fom derides i kon- flens utofning fokt vinna fkickelighet, at det bitride man vid naturliga forlosfningar behof- ver gora banvafoderfkor, naflan endaft beftar i et forfiktigt forekommande af all fkada , och in- galunda i nagot arbetande f6r at fa fram fojler och tfterbdrd, Sedan Af faUon orfak blifva, i fynnerhet bland Almogen pa lander, de Barnmorfkor ofta for odugeliga anfed- de, fom kke biaka ock arbeta myckct med Barn a* foderfkan, och jag bar haft flere bref ifran dem , fom under miu rid blifvit tillarde, daruti de bekla- gn fig;, at de icke biifva brukade vid forlosfningar, juft af det fkaht , at de, fom folket lager, icke 8 ) 357 ( 8 Sedan, under god (kotfcl och n6digt tala- mod, med forlosfningen hunnit fa langr, at fo- ftrets hufvud borjar trycka pi yttre delarne; fa r den bitrSdandes cnda goromal, at under vSrkarne med flata handen gifva Mdlanqdrden nodigt ftod och forekomma defs rerhnande. Aro varkarne mycket klena, kan ock den fodande, i proportion af fina krafter, med egne bemodningar och Kryftande nu underhjelpa, Foftrets hufvud far for .ofrigit af fig (jelf frambrifta och om axkrne jemte 6frige krop* pen icke ftraxt folja, fom dock vanligen hin- der; fa aftidar man en ny vark eller famman- dragning i Lifmodren til foftrets fulla fram- drifvande, hallande immedlertid hufvixdet uti bagge hinder ftadigt nedat, utan nagon valdfam dragning; och under alt detta ar den fom fpr- rattar forlosfningen (ittande pa en ftol ellef fingkanten, vid ildan af eller nagot framfor den fodandes narmafte kna, Man kunde tycka defla anftalter vara {a fimpla, at det knapt lonat modan tak omdem; det ir ock (ant; ingen ting kan vara fimplare 3n det fom fordras til en naturlig forlosfnings forrittande; men olykligt-vis Ir det juft dm- pliciteten , fom behfifver framdragas ur et mor* ker af xooode konfter, med hvilket okunnig- het, vilmening, fordomar och egcnnyttigt charr latanerie betSkt fjelfva enkclheten at denna na- turens fa egna och (a alminna forrittning, och det cj allenafl i forntidcn, utan Snnu i denna Z 3 dsg 5 358 ( & dag, til trots for alt hvad flcickelige Lira re i For losfn ings -konftentalt ochfkrifvit dSremot. Huru tr&ffar man icke ofta hSr i f jelfva Refi- dencet Barnmorfkor , fom nog okunnige for at tro, det de med blotta hSnderna, vid naturlig forlosfning, kunna draga fram foftrcts hufvud, arbeta, runka, flancka och falas, fa at fvetten ftar dem pi pannan? och om axlarne nagot uppehallas fedan hufvudet framkommit, hvad felifver dcr icke for en forfkrackelfe? Moder- mun har dragit fig tilfamman fram for axlarne. omkring foftrets hals, heter det (d); hviiken olycka ! man drar pa den arm a barnhalfen ; man patar med fingrarne hSrs och tvSrs in uti vagina; kort fagt: Barnmorfkan vet ej hvad hon gor j men fjiflcar dock mycket och utrattar in- tet , forin en vlrk eller fammandragning i Lif- modren kommer , forn latt af hjelper faken , och da blir man ej mindre af fig fjelf, 5n %{ Barnafoderflcan helt ofortjent prifad for ar- betet. Jag vil likvSl medgifva , at h^ndelfer , ehuru h6gft flllan, kunna forekomma, da 5f- ven yid naurlig forlosfning, nagon hjelp af en (kickelig hand kan vara nyttig, ehuru icke gSrna nodvSndig , fa vil i hlnfeende til foftrets hufvud, fom des axlar; men efter min ofor- gripeliga tancka, vore det niftan vil, at der- om aldrig blefve talt vid Barnmorikors un- dervisning 5 ty hvad de hafva hon kunna hin- da B&r raknn bltnd Vetcnikapens fp5k-Iuflorier. ) 359 ( O da vid en af zooode forlosfrungar , det tycka de fig- iedan heir vift trSffa vid hvar rode; och fom de altid ofverdrifva fin hjelpamhet f famt desutom icke girna kunna blifva capable af et riktigt omdome, fa bander, at de med den kunfkap man velat gifva dem, gora langt mera flcada 3n om dc blifvit lemnade i okunnig- het om handgrep, hvilkas nytta Ir fa ganfka fallfynt och nMvlndigheten oftaft inbillad, Sedan barnet kammit til verlden, 5r den hjelpen oumbSrlig : at flcilja det fran fitt famman- hang med Lifmodren, eller moderkakan det 5r : nqfla barnet. Vid denna operation hafva foljande omftindigheter de fednare aren pa Accouchemens Hufet blifvit i akttagne : Man af klipper Nafvel- ftrlngen pa vanligt aflland ifran barnets buk; fedan fattar man om honom tit vid buken med 2ne fingrar af ena handen, och med et par af den andra utklSmmes och ftryckes all bloden ur nafvelftumpen > hvarefter den pi vanligt fStt ombindes (e). Detta fltt at afklippa ftrSn- gen och gora den vid buken quarblifvandc ftumpen ledig fran blod , innan den ombindes har man utofvat i anledning af de fordelar, fom en del Au&orer diraf lofva, Hfom: da Herr e ) Den (torre delen of ftrangen, fom ar quar vid mo- derkakan ombindes icke med mindre annu et fo ftev ar tilftades, eller ock bloden mycket ftridt rin- nar ur honom, hvilket dock til rnatteligbet har den ytta med fig, at moderkakan faller i hop och losf- nar lattare. Jag blundar mig ej uti de difputer iom detto amne furorfakat* ^ } 360 { Herr LEVRET menar, at den hos fplda barn fa vanliga Gulf ot en darigenom gemenli* gen flcal kunna forekommas; Herr BA^ON ', at Tetanus maxillae hos barn pa detta fatt fi- kraft afbojcs, ochandre^ at elake Koppor der* igenom forekommas. Men hvad de 2:nc forfta fjukdomar angar, neml, Gulfot och Tetanus^ fa ar vift , at jag ickc funnit dem mera faliyn- te pa accouchemens - Hufet fecUn man vidtog dcnna methodeni an forut; och i hanfeende til koppor> har man inga obfervationer annu l utan at hllia f) Pa de ftallen, hvareft Accouchemens -Hufen hafva for alia uti dem fudde barn, fina egna Barnhus, fa* fom ej langre ifran osf, an i Kopenhamn, ar tilfal- le at gora manga nytriga obfervationer, g) Nar barnet har lidit mycket under forlosfningen^ s ftatt Huge I klampia med hufvudet eller haft NafveU ftrangen liardt atfnord kring halfen famt deraf fee och upfviidt m i sniigter, ple'gar man lik m > ' ( m halla om honom vid buken , hvareft den eljeft kundc afryckas, eller, cftcr HmWRIS BERGS tr.nka, atminftone anledning gifvas til Nafvel- brack. En annan fraga 5r: huru fnart NafveKhingen b6r afklippas? Om barnet ge- naft vid fin ankomft i verlden gcnom ftarkt fkri- kande gifver lif och andedraktens fardighet til- kanna, plSgar man i almanhet flraxt nafla det; men om det tvSnom gifver litet eller intet teckn til lif, och likval ej af rota m. m, bar ilkra dodsmarken, fa ir vanligt, at, under allehan- da forfok til des uplifvande , fa lange droja med naflingen , fom nagon bultning niSrkes i Z 5 fom gora det en aderlatning med at flappa nagot bled ur Nofvelflrangen ; men Hr. White fordomer denna methoden fafom hogft fkadelig , ofvertygad fom Han fager, of mycken arfarenhet, ot man der- med icke befordrar Bavnets uplifvande , utan tvart- om dodar det. Jag bar fedt ba'gge delarne handa. bade nar man gjort ocli nar man underlatit denna Operation, och kan faledes icke beftyrka nagotde- ra med egen arfarenbet; en olagenhet, fom 5r nog altnan i Lakave-konften och gor, at msdel af ftridig narur blifva omfom recommenderade fox lika verkan. Men at (luta a priori tyckes val ic- ke nSgon elak verkan kunna folja af en mattdig blodning ur Nafvelftrangen vid fadane tilfallen , u- tan fnarare den nytta man pafyftar, aeml. hjer nans lattande fran ofverflodig blod, af hvars tryc- rung flag eljeft kunnat befaras. Jag Til paminna inig, det afven nagon til barnets uplifvande recom- menderat blodens tilbakalkjutande ur rjafvelihirru pen in i barnets adror. Sa ftridiga methoder aU (Iras af fpeculationer* a ) & c B gen, och Herr WHITE ar af den tankan, at om man g6r det forr, blifva pafolgderne dar- af ganffea farlige. Men Srfarenheten bar pa Accouchemens-Hufet ofvertygat osf om veder- fpelet och at man ickc bor droja med ftrSn- gens afklippande ., antingen barnet gifver fulla reckn til lif eller icke. Man tyckes Sfven hlr- til hafva goda flcal af den anledning, at ehuru bultning i ftrangen gifver tilkinna, det blodets lopp ifran foftret til moderkakan genom arte* rerne gar for fig, Sr m,an likvll ofiker om den kommer tilbaka til foftret genom Venen i fynnerhet om moderkakan losfnadt , och (a- ledes ikulle barnet kunna forbloda. BSfta fittet at uplifva fadane barn, fom hafva an- feende af doda, bar man funnit vara: at fkyn- da fig med dem uti varmt bad, (h), flitigt tvatta , gnida och med varmt vatn begjuta dern pa bufvudet , fom bor hallas uphogt ofver vattnet: hvarjemte uti anfigtet da och da kan ftSnckas litet kalt vatn; och bor man icke fnart forlora hoppet at vinna fit Indamal: ty d^t har handt, at man efter en half eller hel ti- rnas {adant arbece fatt den angenama beloning, at fe et forloradt gifvit barns lif ater upvakna, Utom i de Mndelfer, da forlosfnjngen varit onaturlig och man har nodgats anvSnda for mycket h) Til fadant hehof pafattes altid vatn #t varmas, nar nagon Sr i begrep at foda barn pa Ace. Hufet, och en aflang mSttelig (lor Balja finnes day at badt barncn uti. IS! ) 363 ( myckct vald pa foftrets hals, for at fa ut huf- vudet. At genom foftrets mun inblafa luft i desf lungor , at halla flyktige och ftarkt luk- tandc faker under desf nafa, aro meddel af fa cvedyd'g nytta, at jag for min del, icke gar- na anvlnder dem; men verkeligit gagn bar man ofta fnnnit daraf, at omfom ba da barnet och omfom uti nagons kn5 lata det ligga och varma fig pa lagomt afftand for en eldbrafa, under lindrigt gnidande med varma linne- kllden. Hvad for ofrigt barnets forfta fkotfel angar, fa 5r darvid pa Accpuchemens- Hufet ingen mSrkvSrdig fkilnad fran almanna bruket, utom det at barnens infnorande i lin- da ar, -iafom en hogftfkadelig ofed, icke til- latit, utan blifva de endaft 16ft infvepte uti en mantel; ej eller 3r nagoq vagga for dem at tilga, utan fma ISngar, faftfittande vid mo* drarnes, fom ir fagt p. 51. Efterborde.n foljer de flefte ganger icke flraxt ut med eller efter foftret; man mafte fa- ledes antingen med konft och vald taga den bort, eller ofverlemna desf utdrifvande til naturens atgard. Knapt nagon Ur vara okun- nig om den fara m^n fran aldfta tider trodt det hafva med%, at icke ftraxt uthamta Ef- terborden Barnmorflcor (nagra fa undantagnc fom blifvit battre undervifade eller la tit ratu fig) Sro innu i dag fa intagne af denna for- dom , at inga f6reftalningar kunna afvlnda dem ifrin en Sfven la ikaddig, fom i deras tank* ) 3 nuvarandc Stads - Phyficus, Dot. TRENDELENBURG omtalt. uti fin Afhand- ling: Om nuvarande fdtt at fkota Barnfdngf- Hiiflrur, inford i i:fta Bandet af denna Vec- koflcrift* och de mdft gdngbare fjukdomar obferverade [idftledne Sept. Offiobr. Novembr* och Deeembr. mdnader i Stockholm. D. i Sept. halfklart, formidd., eftermidd, mulet, 1 8 gr. varmt. 2 - - klart, 22 gr. varmt. motafton mulct. 3 - - morg. mulct, 14 gr. varmt. Barom. 25, 60. klarnade ater, midd. 20 gr. varmt. 4 - - rnorg. ftro-moln, 13. gr. varmt, Ba- rom. 25, 59. midd. 19 gr, varmt; eftermidd. mulct. 5 - - morg. mSft klan, 10 gr. varmt. Ba- rom. 15. 58, midd, 14 gr, varmt. o J) Lindan ar icke af de fordom brukelige, fom flo* gos flera hvarf kring kroppen, utan endaft gjord fom et balte med tungor, hvilka fpannas och faftas med knapnalai-, Lindan bor ingalunda hardt at* dragai. d, - 6 " morg. klart 8 gr. varmt, lugnt Bar* 25, 67. midd. 1 6 gr. varmt. 7 - - morg. mulet, 9 gr. varmt, Barom. 25 > 73* midd. 14 gr. varnu, klar- nade til natten. 8 - - morg. klart. dimba vid marken och 6fver ftaden , lugnt, 9 gr. varmr. Barom. 25. 8& midd. 19 gr. varmt* 9 - - m&ft klart, 20 gr* varmt, Barom. foil, fran 25, 91 til 25, 78. 10 - - morg* mulet, 15 gr. varmt, Barom* 25, 82. ragnade litet, men borjade ater klarna midd. 19 gr. varmt. ir - - midd. klart, lungt, 10 gr. varnft. Barom. 26, oo. midd 17 gr. varmt, mulnade mot aftonen. 12 - - morg. mift mulet, 15 gr* varmt. Bar. 25, 96. midd. klart, 21 gr. varmr. 13 - - morg. klart, 13 gr. varmt, Barom, 25, 94* midd. 21 gr. varmt. 14 - - morg. klart, 14 gr. varmt. Bar. 25, 70. midd. mot 22 gr. varmt. 15 - - morg. tjock dimba, 12 gr. varmt, lugnt, Bar. 25, 53. fedan mulit, 20 gr, varmt. 16 - - formidd. fuktig dimba, med fint dugg- r5gn, eftermidd. jmSft mulit ig gr. varmt. 17 - - morg. dimba, lugnt, 16 gr. varmt, Bar. 25, 44. mulct, midd. 20 gr, varmt. m ) 3*8 ( Q , 18 - - morg. irrulet, i<5 gr 4 varmt Barom. 25 > 37' mi( *d. half klart, 19 gr. varmt. 19 - - morg. mulct och dimba, lungt, 16 gr. varmt. Bar. 25, 34. men borjade nu ater ftiga utan nSgot rSgn, en- daft main och dimba, mot aftonen ragnade dock liter, midd, 19 gr. varmt. 20 - - morg. mul. med dugg-ragn, lugnt, 15 g*"- varmt^ Bar. 25, 47. midd. 17 gr. varmt. ' 21 - - morg. half-klart, 14 gr. varmt > Ba> rom. 25, 46. fedan mulct med na- gre ragnfkurar 18 gr, varmt. 22 - - morg. mulity lugnt, 15 gr. varmt, Barom. 25,48- midd. 20 gr. varmt, 23 - - m^ft mulct, 1 8 gr varmt. litet ragn om dagen men omnigt om natten. 24 - - morg. mulitodi ragn, 14 gr. varmt. Bar. foil i gar til 24. 96, hvarvid 'ban Ifven i dag ftar. 25 - - morg. mulit, 13 gr. varmt. Bar. 25, 23. fedan ragn, ig gr. varmt, mot aft. klarnade. 26 - - morg. klarr, 1 6 gr. varmt. Bar. 25, 29. eftermidd. mulit med rlgn. 27- - morg. klart, 12 gn. varmt. Baroml 25, 65. mot midd. mulnade, i6gr. varmr, rijjnaktigt mot aft t O ) 3*9 ( ^ d. 28 - - morg. mulit med r%n, I5gr. varmt> Barom. 25, 49. 29 - - mlft mulit och ragnade, itfgr. varmt, 30 - - Mart, 15 gr. varmt, Barom. 25,73. Oftobr I mulct med ragn, 12 gr. varuit, Bar. fallit til 25,48- aft. klart, I4gr. varmt. 2 - - morg. klart 8 gr, varmt , lungt, Ba- rom. 25, 54. eftermidd. ragnaktigt, 14 gr. varmt. 3 - - morg. mulit, ragnfliinkte. ii gr. varmt, lugnt, Bar. 25, 49. fedan mulit och ragnaktigt, 15 gr. varmt, mot afto- nen klarna-de. 4 - - morg. klart, 4 gr. varmt, lugnt, Bar. 25, 70. midd, II gr* varmt. $ - - morg. mulit, 10 gr, varmt, Barony 25. 55- 6 - - mulit med omnigt r%n om aftonen, 10 gr. varmt. 7 - - malt mulct, litet rign med en ha- gelikur, 9 gr. varmt. 8 - morg. klart, 5 gr varmt, lungt, Ba- rom. 25, 83 midd. 12 gr. varmt> mulnade om aftonen, * 9 - mulct 9 gi\ varmt, Bar. 25, 65. fe- dan klarnade, 12 gr. varmt. JO - - morg. mlft klart, 6 gr. varmt, Bar, 25, 84- federmera mulct, 12 gr. varmt, r%n om aftonen. II - - morg. klart, 8 gr. varmt, Barom, 25, 50, midd. 10 gr. varmt. N 24 A a ' 12 ) 3?o ( 12 - - morg. klart, frofl, 8 gr. Varmt, lungt, midd. 10 gr. varmt, 13 - - morg, halfklart, n gr. varmt, lugnt. 14 - - aldeles mulet , 14 gr. varmt, Barom. 25> 79- 15 * - morg. mulefj 12 gr. varmt, Barom. fallet til 25, 65. midd. 15 gr. varmt. 16 - * morg. klart, 8 g r ' varmt; ragnat li- ter om nattcn. Bar. 25, 24. 17 - - maft klart, midd. 8 gr. varmt. 18 morg. halfklart, 10 gr. varmt, Bar, 25, 30. midd. 12 gr. varmt. 19 morg. mulct, 5 gr. varnit, Barom. 24, 93. fedan klamade. 20 - - morg. klart, i gr. kalt (under frys- punlen) Bar. 25, 05. midd. 3 gr. blidt. 21 - - mulct, om midd. 4 gr. blidt, lugnt > efrermidd. fnogade. 22 - - morg. klart, 4 gr. kalt> Bar* 24, 98. fnon iigger quar. 23 - ~ mail klart j, Thermometern pa frys- punften. 24 - - mfcrg. klart, 4 gr. kold, lugnt, Bar, 25, 44. midd. I gr. blidt; 25 - - morg. mulct och fn6> i och en half til 2 gr. blidt> Bar* 25, 50. klarna* de och blef kalt til natten. 26 - - i dagningen dimba, I gr. kalt, lugnt. Ban 25, 70. midd. 4 gr, varmt li- tet vat fno. . -27 > sri ( 27 . - morg. mulit, 8 gr. varrnr, litet Bar, 25, 21. midd. 10 gr. blidt, fnon geck^bort. 28 - - klart, 4 gr. blidr. 29 - morg. mulct, i gr. kalt, lugni Barom. 25, 46. midd. g gr. blidt. 30 - - morg. mulct, ragn, 6 gr. blidt. Bar. 25, 13- 31 - - morg. mulct den ragri> 5 gr. blidt. Barofli, 25, 95. Nov. d. 1 morg. mulct mcd rSgri, 7 gr. blidt^ Ban 25, 26. 2 - - morg. klart, 4 gr. blidt, Bar. 25, 45; niidd. 8 gr-. blidt. 3 - - morg. mulit, 8 gr. varmt, Bar. 25, 25. ymnigt rngn , men klarnade til natt. 4 - - ragriade nagot formiddagen , meri blef fsdan klart, 7 g ra ^ blidr Bar. 25 15; 5 - * morg. klart, i gr. blidt, men froft pa marken. Bar. 25^ 45. 3 gr. blidt* miilriadc til natter. 6 - - morg. mulit,. 2 g^. blidt, lugnt, litet ragri om natten. Bar, 25, 44, fedan 6 gr. blidt och fmltt ragn hela afton; 7 s - - morg. mulij och ragn, 7 gr. blidt. Ban 25, 10. 8 - - morg. halfklart, 7 gr. blidt, litet ragri om natten. Barom. 25, 23 51 - * morg. mulit och ragn, men i dag- ningen ino, 2 gr. blidt, Bar. 25, 35, A a a hela US ) sr* ( S$ hela f6rmiddagen fnogade, i gr. JO - - morg. klart, 3 gr. kalt. Bar. 25, 57. fedan mulit med ymnigt ragn, 4 gr* blidt. II - - mulit, fuktig dimba, dugg-r5gn, lugnt, 5 gr. blidt* 3.2 - . morg. mulit, fma.it rSgia, 3 gr. blidt, Bar. 25, 12. 13 - - morg. mulit, dugg-ragn. 3 gr. blidt, lugnt. Bar. 24, 96. midd. 5 gr. blidt. 14 - - morg. klart, 3 gr. kalt. Bar. 25, 12. midd. 3 aftonen J gr* kalt, I J - - morg. mulct, 2 gr. blidt, ragn* 1 6 - - morg mulct med ragn, 6 gr. blidt. Bar, 24, 63. midd. 8 gr. blidt. 17 - - morg. mulit, 6 gr. blidt, lugnt. Bat. 18 - - mulet med ragn, 4 gr. blidt 19 - - morg. mulit 2 a3 gn blidt. Bar. 2 5, 14. 20 . mafl mulit, lungt. Therm, pa frys- punften. Bar. 25, 38* efterm. klart. 21 - - morg. mulet, 6 gr. blidt. Barom. 25, 48. mot aftonen klart. 2 - - morg* mulit, 3 gr. blidt. Bar. 25, 40. federmera duggragn, 5 giv blidt. 23 - - morg. klart, 1 gr. biidt, lugnt. Bar % 25, 20* midd. mulit, 2 gr. blidt, men blef klart och kalt til natten. Q 54 - - morg. klart, 4 gr. kalt, lugnt. Bar, 25> S9f 2* O ) 373 ( ^ 2? - - mulct, I gr. blidt. 26 morg. klarr, lugnt, en half gr. kab, 25, 78 mulnade ater, 3 gr. blidt. 27 - - morg. mulct , 2 gr. blidt. Bar* 2J> 90. midd. 5 gr. blidt. 28 - - morg. mulit, 4 gr. blidt. Bar. 25, 92. 29 - - morg. mulct , r%nade om natten, lugnt, 2 gr. blidt. Bar. 25, 77. 30 - - klarnade i dagningen, i gr. kalt. Bar. 25, 74. fedan mulnade, Therm* pa frys-punten, borjade fnoga om af- tonen. Dec. d. i morg. mulit, I gr. blidt. Bar. 25, 80. 2 - - mulct hela dagen, 3 gr. kalt> klarna- de til aftonen. 3 - - morg. Iter mulit med fno. 5 gr. kalt, Bar. 25, 70. 4 - - morg. mulct, 2 gr. kalt. Bar. 25, 58, pa landet kordes med Ualkar, ino- gade nagot. afton klarnade, 7 S r * kalt. 5 - - morg. halfklart, 6 gr. kalt, Bar. 25, 69. 6 - - morg, maft hlart, 8 gr* kalt, lugnt. Bar* 25, 69. afton. klart; Q gr. kalt* 7 .- morg. klart. n gr, kalt. Bar* 25, 72. midd. halfklart, 8 gr. kalt. 8 - - niorg. maft klart, n gr. kalt. Bar. 25, 83, feden mSfl mulet, 8 gr. kalt, 9 - - mulet, 4 gr. kalt, lugnt^ blef klart til natten. 10 - - morg. himlen klar, men tjock dim- ba vid niarken, 7 gr. kalt, lugnt* Barom. 26, oo. i 1 11 - - niorg. klart, 6 gr. kalt. Ban 25, 94. fcdan maft mulct, 4 gr, kalt. 12 * - morg. mulct, 2 gr. kalt, lugnt. Bur. 35> 85, 13 - - klarnade i dagningen, 3 gr. kalt. Bar. 25, 6*8. fedan maft mulit. 14 - - niorg. mulit, 3 gr. kalt, Bar. 25, 51, klarnade til natten, $ gr. kalt. 15 - - morg, klart, 6 gr. kalt. Bar. 25, 49* midd. 2 gr. kalt, mulct. 1 6 - - mulct med fno och virv^der, 2 gr. kalt, Bar. 25, 25, 37 - - morg. klart, 10 gt. }calt, Barom. 25, 64. aft* 12 gr, kalt. 1 8 - - niorg. dimba, 1 1 gr. kalt, lugt. Bar. 25, 80. litet fno eftermidd. 1 9 - - morg. klart, 10 gr, kalt, Bar. 25, 55. 20 - - niorg mulct, 5 gr. kalt. Bar. 25, 85. 21 -- morg. mulct, 5 gr kalt* Bar. 26, 03 turn. 22 - r morg. mulct, 5 gr. leak, Ban 25, 85 aft. fno och urvader* 2 gr. kalt. 23 - mulct med to och ragn, 2 gr. blidt. 24 - - mulct odi ragnade maft hela dagen och foljande natten, 3 gr- blidt. 25 - - mft mulct, 5 gr. blidt. 26 - - morg. mulct, 4 gr, blidt, Bar. 25, 29. midd. klart, ^> gr. blidt, afton. maft mulct. a^ * -morg. mukt ? 2 gr. blidt. Ban ?S> 43- m ) 375 ( O 2g - - morg,. mulct och fno, I r< katt. Bar. 25, 29. fcdun 5 gr. kalt 29 - - morg. mulct med vat fno, Therm* pa fryspunften. Bar. 24, 67, aftonen urvadcr mcd 6 gr. kolk. 30 - - mulct med yr-fno formidd. 10 gr lulr. om aftonen klart, 16 gr. kalt 31 - morg klart; 19 en half gr. kalt. Bar^ ftigit til 25, 77. Bruns-viken och Carlbergs-fjon tilfrofo nat- ten til den 7 Pec. under \ i gr. kold*, men Ridclarholms - fjarden cj forr an tiatten til dea 10 Dec. och det vid 7 gr. kold. Utom de fjukdomar, fom vanligen defse ma- nader plaga vara gangfe, far man i fynner- het anmirka Klkhojlan ochSkarlakanf-Febern, Vid den forra har jag gjort foljande ob fervationer; Kikhoftan borjade vifa fig uti Augufti ma- nad ) men var uti Septembr. ganfka fvar. Hos en del gjorde krdkmrdel i borjan ej f arde- lesgagn; men fedan man genom tilrickelige ut- fpldande drycker diluerat flemmen, maiktes mera nytta bade af defse och af Laxer-medel* Kina enfam utrattade ej mycket; men blandad mcd Caftorenm, tycktes den likval minfka ho- ftan och krakningarne, Skjdl-fpdck brukade jag man B ) 376 ( H- man nytta. LETTSOMS medel af Tlnff. Theb. och TYcflf. Cafitharid. gjorde i bor- jan my cket gagn ; men ehuru man fortfor lan- ge och barnen flere ganger hade kSnning af flrangurie, kunde dock hoftan och krakningar- Jie ej aldeles ofvervinnas* Andre beratta lik- val . at de Sfven i maft fvare tilfallen h^raf funnit onfkad verkan. Rdttike- och Pep- parots-fajt liar mycket lindrai barnen; flem- men har deraf blifvit mindre feg och hoftan Jindrigare. . Itererade krikmedcl, Sfven langt fram i fjukdomen, hafva, jSmte Kina och Ca. ftoreum, hos mina fjuka vifat bafta nyttan. De hafva alia varit flmre hvatanan dag 5 da ryfningar och ofta frasfa famt feber infunnit Jig Sedan de en manad matt vSl , hafva de fiftU Jul helg fatt likfom et recidiv; dock nog och fnarare afhulpit, A. L H. Skarlakanr - Febern ) hvilken i Augufti ma- aiad likfom afftannat, borjade ater i Septemb* at blifva g^ngfe och har in til detta arecs flut ibrtfarit. Den har ofta varit nog farlig fa val under halfens inflammatoriflca tilftand , fom i Mnfeende til pafoljande vattfot och en hofta ^ fom hos fomliga vclat draga til nagot hectifkt* Atflcilliga barn hafva dodt* En beromd Laka- ?cs cgen lilla Dorter vitddadcs nid moda* Sjuk- domen O ) 377 ( O domen bar ock icke fparat aldre perfoner* En vakhuftru hade andra dygnet fcdan hon borjat fkora et fadant barn, redan feber, ondt i halfen och fulkomligt utflag; ofver hvilkcn baftiga fmitta man icke nog kimde forundra fig. Hit kan vidare bora hvad fom Ir fagt p. 238. Utdrag af et bref fr&n P. T. til J. K. date- radt Soderhamn i Decembr. i*?$i. Hos en Fru af 60 ars alder bar jag funnit en fortraffelig verkan af Viola Tricolor emot Tinea capitis> den bon dragirs med ofver et balft ar. Curen blef val icke aldeles radical, emedan den vidtogs fa fent pa hoften, at far- ika 6rten ej kunde fas mer 5n ril 14 dagars bruk; dock var den goda Verkan fa utmarkt, at i ft-Sllet for det hufvudet var fom en fvamp, betSckt ofvanpa med flarcka och tjocka fkorpor fom gingo ned pa halfen och omkring 6ronen> jned mycken klada; famt farnad i pannan; fS r nu all fvampaktigheten och vadkningen for- fvunnen , famt ilren i pannan alddos borta, cndaft en mjolaktig fkorpnad bar och dar quar i hufvudet Hon brukade medlet pa det fattet, at 2:ne n^fvar H'.ba, Violx kokades med et halft (top mjolk, hvaraf bllften dracks mcw- ^on och afton i 14 dagar. Det var rnig en karm, at jag ej fick tilfalle ISngre continue- A a 5 r* Q ) ra med curen; jag ar faker, at pa-tienten belt och hallit forbattradts ; dock ar det mai kvardigr, at ehuru lemningar af 7??/^.fl blefvo quar, har den dock 1^1 lit fig innom de fkrankor ^ fora fattes vid curens flue; hoc eft: den har'hvar- ken okats eller minfkats. - ~ Pa det rufvoyo^ fnart matte blotna och fall a af , bruktes utvar- tes blott en gang Liniment. Cereum Edmb. (Jag haller nu afven pa at ilyttja Viola Tri- color hos et-halft ars barn mot Tinea cnpitis af aldeles lika fvar bcfkafFenhet, forn den har omtalte; men ehuru curen redan rackt ofver 14 dagar och Amman arven- gor barnec fallfkap med at dricka et ftarkc Infufum af 6rteiij har, likval ingen bSttring fornumniits, hvarril orfa- ken torde fa fokas daruti> at man de-nna ars tiden icke kan fa 6rten arfk> utan maft^ her tjena fig af den torkade. Jag vil likval for- foka om Indamalet kan vinnfls med en iingre fortfittning af curen. ~ I hanfeende til Vio- la? Tricoloris verkan mot Gtqfia Lctffiea, har jag fatt tilforlatelig underrattelfe^ at Foraldrar- ne til det barn jag omtalt p. 153. botadt et fitt yngre barn for famma f jukdom med det- ta medel, efter den forefkrift jag gaf at det forra ) J. K. Utdrag a f et bref frdn J. D. F. til J- K. dat. Sodcrhamn i Decembr. 1781- jag funnit den uti i;fta Bandet af Wttfa- 1 ) 379 ( & kriften for Lnk. och Nat-nrf* p 73. not. inforde hiflorifka Underrlttelfen cm Ifeten- ocietctews i Uvfala Handiin'gar mycket felaktig , fa tar jag mig friheten , r.i.l rftttlfe daraf aiimarka, at dcfsc Handlitfgar blifvit us- gifne pa foljande fatt: i) AEia Litcraria Sveci ria & Scientiar. Sveaee. Vol. HI. contin. ann. 17301734* Upf. 1738) 4. Vol. IV. cont* ^nn. 1735 17^9, Upf. 1742 ? 4. 3) Ar 1740 (a) undergingo deise Handlin- gar en ny forandring och blefvo for hvarje ar farfkildt urgifne i florre format tryckta tinder Titul : Affia So details Reg. Scien* tiannn Upfatienfis. Ad Annum 1740. A a 5 Stockh 4 a) Detra ar ar e] fdrbigfagit lafom det hetei\i dd Tidningarne for ar 1775. p. 2. O ) 380 ( ^ Stockh. 1744 Adann. 174X5 dlrft. 1746, Ad ann. 1742* dirft. 1748- Ad arm. 1743. darft. 1749. alia i 4. 4) Sedan blefvo de Iter tilhopaflagne urt- der famma tituL Ab anno 1744 1750. Stockh. 1751, 4* Harvid ftadnadc dc aldelesuraf tils ar 1773, da Salfkapet bor- jade utgifva en ny fortfattning a'f dcm. CJRELLS Chemifches Journal, i Delen. (fort- fattning fran denna Wecko -fkrifts pag- 303.) Pag. 109. Hr. DEHNE bar deflillerat en olja utur Caiyophyllis PLINII, CHOMELS Poivre de Thevet. Deffa obekanta fron be- fkrifvas , och deras atfldlnad fran Cardemum- rnor (Amomum) bevifas, Afven har ban utur Cajepoti femina deftillerat en olja, hvilken han liar nogare granfkar* Den grona fargen pa oleum- cajeput tror Hr D. vara plfatt genom nagra bar eller nagon ort , hvars farge-amne genom liagon utpraffad olja blifvit utdragit. P^g. 113. Hr D. har afven med r f8rdel lilredt Oleum animalc DIPPELH uppa MO- DELS fattj men Han-nyttjar en kolt dertil, da man undflipper befvaret med halfens renan- de, och behofver endaft taga en ny hjelm, iia deo af nagon gul olja blifvit fmutfad; Han U'or at